Styrelse
Styrelse
Johan Blixt
Ordförande
Foto: Pontus Eklund
Johan Blixt (f. 1991 i Karlstad) tog under uppväxten valthornslektioner på Kulturskolan och på Sundstas musikgymnasium. Blixt började studera komposition på Musikhögskolan Ingesund. Efter två år på Ingesund fortsatte han på kandidatprogrammet på Kungl. Musikhögskolan med studier för Pär Lindgren. Kompositionsstudierna med inriktning västerländsk konstmusik avslutades med symfoniorkesterverket Kanoper som uruppfördes på Berwaldhallen av KMH:s symfoniorkester.
År 2017 tog han en masterexamen för Karin Rehnqvist med kammaroperan Dags som uppfördes på Operahögskolan i ett samarbetsprojekt med librettist och sångare från SKH. Tillsammans med tonsättaren Gustav Lindsten och blockflöjtisten Clara Guldberg Ravn driver Johan projektet Svävningar för att skriva ny blockflöjtsmusik. Som gjorde sin första konsert 2019 på Skeppsholmen med stycket Konversationer som kretsar kring självupplevda och fiktiva konversationer.
Johan Blixt frilansar som tonsättare samt arbetar som kompositör och sounddesigner på teater. Han har även varit engagerad i Stockholms musikliv bland annat i Samtida Musik.
För mer information: www.johanblixt.com
Ylva Fred
Vice ordförande
Foto: Märta Thisner
Ylva Fred (f. 1990 i Stockholm) är utbildad vid Gotlands Tonsättarskola och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där hon år 2020 tog sin masterexamen i komposition, konstmusik. Idag är hon verksam som frilansande tonsättare av kammar- och orkestermusik och opera.
År 2021 valdes Ylva Fred in i styrelserna för FST och STIM, och är för närvarande även representant i STIM’s Fördelningskommitté, Guldbaggens nomineringsjury samt i KLYS nämnd.
Henrik Denerin
Styrelseledamot
Foto: privat
Henrik Denerin was born in Sweden in 1978. His education includes a master degree in Composition with prof. Luca Francesconi at Malmö Academy of Music as well as studies with Karlheinz Stockhausen and musicologist Richard Toop. He’s a board member of Levande Musik (Gothenburg) and one of the artistic directors of the festival Kontinent Dalsland.
Henrik is enjoying a prolific international career as a composer. Over the years his music has been performed in Europe, Asia, Australia and America by ensembles, orchestras and musicians such as Ensemble Recherche, Ensemble Aleph, Athelas, Kammerorkester Basel, Gageego!, L’instant Donné, Vertixe Sonora Ensemble et al. His works has been programmed at international festivals for contemporary music including ISCM, Nordic Music days, Donauechingen, Darmstadt Ferienkurse, Mixtur Festival, Melbourne International Arts Festival and others. Denerins music is often defined by its effort to prioritize questions over answers – those questions tend to be driven by investigations into what might be possible and what the implications of those possibilities might be.
Rosali Grankull
Styrelseledamot
Rosali Grankull är tonsättare, musiker och ljudkonstnär verksam i Göteborg.
Taktil rörelse är utgångspunkten i hennes arbete: i mötet med fysiska material, i notationen, under repetitioner, med instrument, och i skapandet av nya klangliga händelser och processer. Rosali utgår från att själva erfarenheten av att skapa ljud med händerna bär på kunskap och nyfikenhet, och att arbetet med händerna öppnar upp för kontakt med intuition och perception.
Hon bygger musikaliska situationer – ljudligt och visuellt – med koncentrerat material som kan tänjas ut och utvecklas, och som samtidigt rymmer ett element av oförutsägbarhet. Nya situationer uppstår som kräver närvaro, både av musikerna, publiken och henne själv. I närvaron finns möjligheten till upptäckt.
För mer information om Rosali Grankull, se här.
rosali@subtilafrekvenser.se
Agnes Kofoed Christianson
Styrelseledamot
Agnes Kofoed Christianson är kompositör, sångare och performancekonstnär som arbetar med performativa och tvärkonstnärliga verk för ensembler, egna projekt och konstnärliga samarbeten. Hon arbetar i varierande konstellationer nationellt och internationellt med musiker inom nutida klassisk, experimentell musik och fri improvisation. Hon tog masterexamen i komposition på Högskolan för Scen och Musik 2024 där hennes projekt fokuserade på performativa verk, integrerad koreografisk notation och konstnärligt motstånd.
Tidigare utbildad musiker på Rytmisk Musikkonservatorium i Köpenhamn och som sångerska är hon specialiserad inom traditionell arabisk musik och arbetar med experimentell röstkonst.
Kofoed Christianson har suttit som ledamot i Konstmusiksystrars styrelse sedan 2020 och som ordförande 2023-2025.
För mer information, se här.
Katarina Leyman
Styrelseledamot
Foto: privat
Tonsättaren Katarina Leyman (1963) kommer ursprungligen från ön Orust i Bohuslän men lever och verkar nu i Stockholm. Under åren 2000-2005 studerade hon komposition och musikteoripedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har även studerat i Boston USA, under 6 år, där hon tog en masterexamen i komposition vid New England Conservatory of Music 1995 och dessförinnan en dubbel kandidatexamen i komposition och filmmusikkomposition vid Berklee College of Music 1993.
Katarinas musik har framförts i stora delar av Europa, i USA, Sydamerika och Ryssland, bland annat vid Östersjöfestivalen 2010, ISCM World New Music Days Zagreb 2011 och Nordic Music Days Reykjavik 2011, Brassfestivalen Signal Gävle 2014, Saxå kammarmusikfestival 2015, Sound of Stockholm 2016. Orkestermusiken har framförts av orkestrar som Stockholmsfilharmonikerna, Radiosymfonikerna, Norrlandsoperans och Gävles symfoniorkester m.fl. Genombrottsverket Solar Flares, ett beställningsverk av SR Berwaldhallen, uruppfördes under Östersjöfestivalen 2010.
Tebogo Monnakgotla
Styrelseledamot
Foto: Oscar O'Ryan
With recent and upcoming premieres at the Grant Park Festival in Chicago (Marina Piccinini and Andreas Haefliger), with the BBC symphony orchestra (Johan Dalene) and a residence at Tanglewood, Monnakgotla is an internationally acclaimed composer.
Tebogo Monnakgotla was born and raised in Uppsala. At the age of ten, Tebogo started to play the cello in the town music school. In 1994 she started to study composing and cello playing at Piteå College of Music, in 1999 continuing her studies at the Royal College of Music in Stockholm, where she finished her postgraduate diploma studies in 2006.
Per Anders Nilsson
Styrelseledamot
Foto: Gun Nilsson
Per Anders Nilsson (1954) fil.dr/professor emeritus vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och medlem i FST sedan 2001. Är huvudsakligen aktiv inom elektronisk musik och improvisation. Han studerade saxofon och elektroakustisk musik vid Musikhögskolan i Göteborg 1981-87. År 2011disputerade han i ämnet musikalisk gestaltning med avhandlingen A Field of Possibillities: Designing and Playing Digital Musical Instruments.
Nilsson var föreståndare för Lindbladstudion vid Högskolan för scen och musik mellan 1998 och 2006 och under åren 2014–2020 var han proprefekt och viceprefekt forskning vid samma institution. Har varit inbjuden som tonsättare och/eller så kallad visiting scholar vid internationellt erkända universitet inriktade mot elektronisk och datorstödd musik, såsom GRM i Paris, CNMAT vid UC Berkeley, CREATE vid UC St Barbara samt CCRMA vid Stanford.
Det akusmatiska stycket La gamme Voiture XM beställdes av GRM i Frankrike 1999. Han har medverkat vid GAS-festivalen, NIME och ICMC-konferenser samt uppträtt med välkända improvisationsmusiker som Evan Parker, AMM (Eddie Prévost och John Tilbury). Han har också komponerat för och spelat med Beam Stone, duo pantoMorf och Natural Artefacts.
Per Anders Nilsson har varit styrelsemedlem för Levande Musik i Göteborg och Kalvfestivalen. Ingår för närvarande som forskare i forskningsprojektet Systemisk improvisation som stöds av Vetenskapsrådet.
Historik
Historik
Ett första försök att bilda en tonsättarförening i Sverige gjordes år 1914, närmast som en följd av vissa yngre tonsättares, främst Kurt Atterberg, Natanael Berg och Ture Rangström, missnöje med den nybildade Konsertföreningens program- och dirigentpolitik.
Detta försök misslyckades, men fröet var sått, och den slutgiltiga föreningsbildningen ägde rum den 29 november 1918. Den omedelbara anledningen var denna gång att en ny upphovsrättslagstiftning med bestämmelser om framföranderätt förbereddes. Det ansågs viktigt att en representativ påtryckningsgrupp från tonsättarhåll skulle finnas för att regeringen skulle kunna påverkas i frågan. Föreningen Svenska Tonsättare var alltså bildad.
Viktigare data under när det gäller föreningens och tonsättarverksamhetens organisatoriska utveckling i fortsättningen anges här kortfattat. Intresserade hänvisas till de jubileumsskrifter FST gav ut till 25-årsjubiléet 1943, 50-årsjubiléet 1968 och 75-årsjubiléet 1993.
FST genom tiderna
1919 Vid första ordinarie föreningssammanträdet den 5/4 valdes Natanael Berg till ordförande. Den 30/5 antogs upphovsrättslagen, dock med dansmusiken undantagen från skyddet.
1923 Föreningen bildar Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, STIM, u.p.a. Konstituerande sammanträde den 24/9. Verkställande direktör Eric Westberg.
1924 De första kontrakten tecknas med en del restauranter och biografer samt med orkesterföreningarna i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Norrköping och Gävle.
1925 Med en del av den i enlighet med internationellt avtal reserverade nationella avsättningen grundläggs STIM:s kultur- och understödsfond för stöd till svensk musikproduktion
1926 Auktorlagen revideras och inbegriper även dansmusiken i skyddet. SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik) grundas efter initiativ av Fred Winter.
1927 Föreningen deltar i arrangemangen vid Nordisk Musikfest i Stockholm, den första i Stockholm sedan 1897.
1929 Förhandlingar om normalkontrakt inleds med förläggarna.
1930 Första orkesterkatalogen trycks. Edition Suecia grundläggs. I kampanjen för mer svensk musik på konserter utges broschyren "Konserthuset och Konsertföreningen".
1931 Det transparenta notpapperet, som revolutionerar kopieringsmöjligheterna, ställs till medlemmarnas förfogande.
1933 Föreningen ombildas till inregistrerad understödsförening. Medel avsätts för stipendier som komplettering till de statliga tonsättarstipendierna.
1935 2000 kronor överlämnas till Svenska Musikerförbundets humanitära kassor mot att förbundet i gengäld medger vissa lättnader vid grammofoninspelning av svensk musik. En dylik överenskommelse gällde därefter årligen till 1943.
1937 Invigning av sammanträdes- och klubblokalerna "Kryptan" i STIM:s nyinköpta hus, Tegnérlunden 3 i Stockholm.
1939 På framställan från Svenska Musikförläggarföreningen tar föreningen initiativ till bildande av Musikens Vecka, som sedermera övergår i Musikfrämjandet. Konstituerande sammanträde den 20/7.
1940 På hemställan av STIM tillsätter K.Maj:t en granskningsman att följa STIM:s verksamhet. Hovrättsrådet J H E Nordenfalk utses till statens tillsyningsman.
1941 Föreningen ombildas till den idéella föreningen FST.
1943 STIM omorganiseras. Staten tillsätter i styrelsen ordförande jämte två representanter med suppleanter.
1945 Publikationsverksamheten vidgas till att omfatta även s k manuskripttryck. Publicerade verk presenteras vid intima konserter i Kryptan. Sven Wilson anställs som chef för STIM.
1946 Skyddstiden förlängs preliminärt till 50 år enligt "Lex Sjögren". Nordisk Komponistråd bildas och i samband därmed inleds nya överläggningar om gemensamt nordiskt normalkontrakt.
1947 Nordiska Musikdagar ges i Stockholm.
1948 Beslut fattas om att nothyra skall utgå även för manuskriptverk. Första grammofoninspelningen med stöd av propagandamedel påbörjas.
1949 Enligt avtal med The Free Library of Philadelphia deponeras ett antal svenska partitur där för propaganda i USA.
1951 Avtal träffas med Breitkopf & Härtel om propaganda och distribution av Edition Suecias verk i Tyskland.
1953 Stockholms Festspel, till vars bildande föreningen bidragit med förslag, inleds.
1957 Medlemmar i Göteborg bildar egen lokalavdelning: Göteborgs tonsättarförening.
1958 Tre representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Publikations- och propagandanämnd.
1959 Vid en sammankomst med lärare på Musikhögskolan överlämnas ett referensbibliotek över svensk pedagogisk musik.
1960 Ny upphovsrättslag antas av riksdagen, innebärande bland annat definitivt förlängande av skyddstiden till femtio år. KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) bildas. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1961 I samarbete med Norrköpings orkesterförening inrättas den första orkester(experiment)studion för unga tonsättare. Den statliga summan för tonsättarstipendier höjs från 80 000 kronor till 230 000 kronor.
1963 Bildandets av STIM:s samarbetsnämnd -- sedermera Informationscentral för Svensk Musik -- förbereds genom anställning av chef för referensbibliotek och lyssnarstudio.
1964 Statens nyinrättade konstnärsbelöningar tilldelas fem tonsättare.
1965 Fyra representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Informationscentral för Svensk Musik. En bred satsning på grammofoninspelningar inleds och produktionschef för inspelningarna knyts till informationscentralen.
1966 Inbjudan utfärdas till tonsättare att skriva ett verk direkt för grammofoninspelning. Inspelningarna skall publiceras vid 50-årsjubiléet 1968. Informationscentralen övertar ansvaret för Edition Suecia.
1968 FST:s femtioårsjubileum firas med mottagning i Kryptan, bankett på Anglais, skivutgivning mm. Tillsammans med Fylkingen bildas stiftelsen FylFST för att vara huvudman för Elektronmusikstudion EMS. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1970 Efter kompromisser med SKAP och SMFF antas den nuvarande genretabellen med tre genreklasser.
1972 BONUS-avtal angående kopiering i skolorna träffas för första gången mellan FST/SKAP/SMFF och statsmakterna. Stiftelsen FylFST upplöses.
1976 Svensk Musikvår hålls för första gången (i Stockholm). Ett avtal ingås med Sveriges Författarförbund rörande tonsättning av litterära texter. Konstnärsnämnden inrättas och övertar förvaltningen av de statliga tonsättarstipendierna från Musikaliska Akademien.
1978 Föreningens sextioårsjubileum firas på Konserthuset. Avtal med Teatrarnas Riksförbund angående ersättning för beställningsverk träffas för första gången efter flera års förhandlingar. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1979 Föreningens kansli flyttar tillsammans med STIM:s Informationscentral från Tegnérlunden till Birger Jarlsgatan 6. Informationscentralen byter samtidigt namn till Svensk Musik.
1980 Nytt normalkontrakt fastställes efter förhandlingar mellan FST/SKAP och Musikförläggarföreningen. Avtal sluts mellan FST/SKAP/SMFF och Kommunförbundet angående notkopiering i de Kommunala Musikskolorna.
1981 Debattboken "Tonsättare i Sverige" ges ut.
1983 FST:s kansli flyttar tillsammans med STIM och Svensk Musik till nya lokaler i egen fastighet på Sandhamnsgatan 79. Eskil Hemberg avgår som ordförande, och efterträds av Sten Hanson.
1984 Konstnärsnämnden delas efter önskemål från FST i tre delar, och Arbetsgruppen för Upphovsmän på tonområdet övertar ansvaret för statsstipendierna. överenskommelse träffas efter flera års förhandlingar mellan FST, SKAP och SMFF om fördelning av BONUS-medlen. Svensk Musik övergår till ny kopieringsteknik, vilket medger att verk utskrivna på papper kan deponeras.
1985 BONUS delar ut de första kopieringsersättningarna till tonsättare. Utbytesavtal med tonsättare från Irland.
1986 Tonsättarhandboken presenteras. Svensk Musikvår i Malmö. Revideringen av STIM:s fördelningsregler inleds.
1987 STIM:s VD Håkan Gezelius avgår. Svensk Musikvår i Stockholm. FST tar initiativ till stiftelsen ”Meet the composer”.
1988 Gunnar Petri ny VD för STIM Konstnärsnämnden tilldelas preliminär biblioteksersättning för utlåning av musikalier och skivor. 100-årsjubileum för Nordiska Musikdagar i Stockholm.
1989 Svensk Musik börjar med datorutskrivna noter och FST:s datorrum inrättas. Svensk Musikvår i Stockholm.
1990 STIM:s nya fördelningsregler antas, med bl.a. avräkning för olika konsertområden och noggrannare graderingssystem. Utredningen ”Den elektroakustiska musikens situation i Sverige” presenteras.
1991 STIM anmäls till näringsombudsmannen av TV3 och TV4 för snedvriden konkurrens i förhållande till SVT. En mångårig tvist inleds. Svensk Musikvår i Stockholm. Statistiska Centralbyrån presenterar ”Kulturarbetarnas inkomst och arbetsvillkor” som blir ett viktigt instrument för FST:s kulturpolitik.
1992 Svensk Musikvår i Stockholm European Composers Union bildas i Paris med FST som en av initiativtagarna.
1993 FST firar sitt 75-årsjubileum med 35 konserter, 4 nya böcker och stor fest. Årsmötet skickar öppet brev till riksdagen med krav om förändring av länsmusiken till kammarmusikens fromma. Sveriges Radios styrelse uppvaktas med kritik av Musikradions förytligande.
1994 Sten Hanson avgår som ordförande, och efterträds av Thomas Jennefelt. Stiftelsen Elektro-Akustisk Musik i Sverige upplöses och EMS uppgår i Svenska Rikskonserter. Utbytesavtalen med alla länder utom de baltiska sägs upp, och ersätts av möjlighet för tonsättarna att bevista musikfestivaler i Europa.
1995 Den statliga kulturutredningen läggs fram. FST skriver remiss och uppvaktar kulturministern med krav om ökade insatser för tonsättarna. FST arrangerar ett rådslag med musiklivet kring den nya svenska musikens ställning.
1996 Nytt beställningsavtal sluts med Teatrarnas Riksförbund med bl.a. ökad ersättning vid repetitionsmedverkan. Konstnärsnämnden presenterar utredningen Tonsättarnas villkor där tonsättarnas låga ersättningsnivåer sätts i fokus. Den upphovsrättsliga skyddstiden förlängs till 70 år efter EU-beslut.
1997 Den långa tvisten mellan STIM och de kommersiella TV-bolagen upphör. De statliga utredningarna Konstnärernas arbetsmarknad och Generella konstnärsstöd föreslår stora ökningar av bidragen till tonsättarna.
1998 Nordiska Musikdagar i Stockholm. STIM firar 75-årsjubileum. FST långtidshyr ett hus i Corciano, Umbrien för tonsättarnas rekreation och arbete. NOMUS konstaterar i en utredning att andelen samtidsmusik i symfoniorkestrarnas program sjunkit drastiskt under 80- och 90-talen.
1999 Medlemsforum införs för att öka kontakten mellan styrelse och medlemmar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet ”Levande tonsättare” initieras. Tomkasettersättningen införs och fördelas via STIM. FST anställer förbundsjurist.
2000 Thomas Jennefelt avgår som ordförande, och efterträds av Sten Melin. Marie Samuelsson väljs till vice ordförande.
2003 FST köper lägenhet i Cortona, Toscana. STIM:s stadgar ändras så att staten inte längre utser några ledamöter. STIM får ny VD, Kenth Muldin och Gunnar Petri blir STIM:s ordförande.
2004 FST initierar Stenhammarprojektet, ett pedagogiskt samarbetsprojekt mellan FST och utvalda grundskolor. Nytt reviderat Beställningsverksavtal tecknas mellan FST/SKAP och Teatrarnas Riksförbund/SRAO. FST blir återförsäljare av programvaror för musikproduktion.
2005 Nytt förlagsavtal presenteras. FST startar närradiosändningar i Stockholm. Upphovsrttslagen revideras i enlighet med EU-direktivet, INFOSOC.
2006 Chrichan Larson väljs till vice ordförande. STIM inför ett nytt fördelningssystem som bättre ska motsvara EU:s krav på transparens och likabehandling.
2007 Nordiska musikdagarna hålls i Norrköping. ICE, International Copyright Enterprise, bildas som ett bolag gemensamt ägt av STIM och STIM:s engelska motsvarighet PRS for Music. ICE ska hantera datavolymerna som verkdokumentationen, musikrapporteringen och avräkningen.
2008 FST startar Composers Radio, podcastad radio på nätet. FST initierar ett jämställdhetsprojekt tillsammans med musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med stöd av Kulturrådet och Ungdomsstyrelsen.
2009 Svensk Musik omvandlas till aktiebolag: Svensk Musik/Swedmic AB.
2010 Sten Melin avgår som ordförande och efterträds av Martin Q Larsson. Driftssättningen av ICE påbörjas med verkdokumentationssystemet successivt från och med 11 januari.
2017 Martin Q Larsson avgår som ordförande och efterträds av Martin Jonsson Tibblin.
Pristagare
Pristagare
Här nedan presenteras mottagare av Rosenbergpriset, Interpretpriset, Elektronmusikpriset samt priset Musikens Möjliggörare som FST har utdelat genom åren. (De belopp som anges beslutas löpande av FST:s styrelse).
MOTTAGARE AV ROSENBERGPRISET
Rosenbergpriset är ett svenskt musikpris som FST utdelar till en tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig. Prisbeloppet är 100 000 kronor.
2023 Marie Samuelsson
2022 Mats Larsson Gothe
2021 Sten Sandell
2020 Paula af Malmborg Ward
2019 Anders Nilsson
2018 Madeleine Isaksson
2017 Kent Olofsson
2016 Thomas Jennefelt
2015 Jan Sandström
2014 Lise-Lotte Norelius
2013 Miklós Maros
2012 Klas Torstensson
2011 Hanna Hartman
2010 Folke Rabe (utdelades dec 2010)
2010 Guds söner: Kent Tankred och Leif Elggren (utdelades dec 2009)
2009 Victoria Borisova-Ollas
2008 Henrik Strindberg
2007 Rolf Martinsson
2006 Karin Rehnqvist
2005 Anders Hillborg
2004 Pär Lindgren
2003 Dror Feiler
2002 André Chini
2001 Rolf Enström
2000 Hans Gefors
1999 Mikael Edlund
1998 Sven-David Sandström
1997 Åke Parmerud
1996 Daniel Börtz
1995 Bengt Hambræus
1993 Lars Edlund
1992 Akós Rozman
1991 Arne Mellnäs
1990 Lars Johan Werle
1989 Sven-Eric Johansson
1988 Sven Erik Bäck
1987 Anders Eliasson
1986 Åke Hermanson
1985 Jan W Morthenson
1984 Lars-Gunnar Bodin
1983 Hans Holewa
1982 Ingvar Lidholm
MOTTAGARE AV FST:S INTERPRETPRIS
Interpretpriset delas ut till musiker, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik. Prisskulpturen är skapad av Evelina Dovsten. Verket består av sammansatta rundlar i friblåst glas, där lager på lager speglar hur konst och musik växer fram ur många människors praktiska kunskap.
2024 Radiokören
2023 KammarensembleN
2022 Hidden Mother
2021 Sören Hermansson
2020 Curious Chamber Players
2019 Erik Westbergs Vokalensemble
2018 Christian Karlsen
2017 Anna Petrini
2016 Anna Christensson
2015 Karin Hellqvist
2014 Gageego!
2013 Martin Fröst
2012 Norrbotten NEO
2011 Jan Risberg
2010 Duo Ego (Monica Danielsson och Per Sjögren)
2009 The Gothenburg Combo (David Hansson och Thomas Hansy)
2008 Jeanette Bjurling
2007 Ivo Nilsson
2006 Ingemar Månsson
2005 Pärlor För Svin
2004 Jonny Axelsson
2003 Duo Gelland
2002 Gunnar Eriksson
2001 Olle Persson
2000 Link (Levande Interpreter Av Nutida Konstmusik)
1999 Hans-Ola Ericsson
1998 B Tommy Andersson
1997 Kjell Inge Stevensson
1996 Håkan Hardenberger
1995 Dan Laurin
1994 Stockholms Saxofonkvartett
1993 (utdelades ej)
1992 Eva Österberg
1991 Jörgen Pettersson
1990 Nils-Erik Sparf, Anna Lindal
1989 Ansgar Krook
1988 Kroumata-Ensemblen
1987 Rascher-Kvartetten
1986 Helen Jahren
1985 Christian Lindberg
1984 Ilona Maros, Kerstin Ståhl
1983 Magnus Andersson
1982 Kristine Scholz, Mats Persson
MOTTAGARE AV PRISET MUSIKENS MÖJLIGGÖRARE
Priset Musikens Möjliggörare instiftades 2008 och utdelas till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik. Priset innebär att mottagaren får beställa ett konstmusikaliskt musikverk komponerat av valfri tonsättare. Tonsättaren erhåller av FST ett arvode som motsvarar 2 månaders ersättning enligt FST:s rekommenderade minimiarvoden.
2024 Konstmusiksystrar
2023 Stefan Forsberg
2022 Fylkingen
2021 Kerstin Perski
2020 Gränslandet – symfonisk fest: Christian Karlsen & David Huang
2019 Anna Larsson och Göran Eliasson, Vattnäs Konsertlada
2018 Jörgen Pettersson och Mattias Rodrick
2017 Karin Starre
2016 Erik Skagerfält
2015 Martin Lindman (Kalvfestivalen)
2014 Nils Spangenberg
2013 Maria Sundqvist
2012 Thomas Bjelkeborn
2011 Thomas Liljeholm
2010 Birgitta Tollan
2009 Åke Holmqvist
2008 Kjell Englund
MOTTAGARE AV ELEKTRONMUSIKPRISET
Utifrån Sveriges långa och internationellt erkända tradition inom elektronisk konstmusik vill FST premiera enskilda tonsättare och ljudkonstnärer med ett eget pris inom denna musik. Elektronmusikpriset ska belöna särskilda och betydande verk inom elektronmusik, elektroakustisk musik eller live-elektronisk musik, alternativt musik som i huvudsak innehåller elektroniska inslag. Syftet med priset är att över tid spegla bredden av konstnärliga uttryck inom det elektroniska konstmusikaliska fältet.Prissumman är 75 000 kronor.
2025 Åke Parmerud
2024 Hanna Hartman
2023 Pär Lindgren
Pressbilder
Pressbilder
För aktuella pressbilder, besök vårt pressrum på Cision
Presskontakt: Anna Cokorilo, tel: 070-602 51 15, anna.cokorilo@fst.se
Logotyper
Logotyper
Här är FST:s logotyp i olika utföranden. Klicka på bilderna för nedladdning av högupplösta bildfiler.
Pressmeddelanden
Pressmeddelanden
MEDDELANDEN, SKRIVELSER OCH YTTRANDEN
För aktuella pressmeddelanden och pressbilder, besök vårt pressrum på Cision
Presskontakt: Anna Cokorilo, tel: 070-602 51 15, anna.cokorilo@fst.se
Stiftelsen Alvar Krafts minne
Stiftelsen Alvar Krafts minne
Stiftelsen Alvar Krafts minne främjar genom stipendier unga svenska seriösa tonsättares studier och utbildning. FST:s styrelse förvaltar stiftelsen. Formuläret är numera alltid öppet och ansökningar behandlas kvartalsvis.
Kriterier och ansökningsformulär
Tidigare stipendiater
Stipendiater 2024
Emil Nilsson: Masterclass med Pierlugi Billone och Lisa Streich vid ilSUONO Contemporary Music Week, Italien.
Christoffer Håård: International Young Composers Academy (IYCA) i Ticino, Schweiz.
Eskil Kauppi: Masterclass i komposition, i samband med Båstad Kammarmusikfestival.
Stipendiater 2023
Anna Ljungberg: Studier i komposition vid Filmuniversität Babelsberg Konrad Wolf, Tyskland.
Ludvig Nitzler: Masterclass i komposition hos Helge Sunde, i Halden resp Oslo.
Isak Björn Hedlund: International Young Composers Meeting 2023
Stipendiater 2022
Nino Hellberg Håkansson: 28th International Young Composers Meeting 2022
Nora Pollack: Elektroakustisk komposition, Universität der Künste, Berlin
Stipendiater 2021 (beslut juni 2021)
Erik Sköld: Resekostnader i samband med kompositionsstudier vid Malmö Musikhögskola.
Christoffer Håård: Resekostnader i samband med utbytesstudier vid Hochschule für Musik Carl Maria Von Weber Dresden och kompositionsstudier under Mark Andre.
David Tudén: Resekostnader i samband med kammarensemblen Kymatics workshop.
Stipendiater 2020 (beslut december 2020)
Maja Linderoth: Kurs Exp. — Questions of Perception in Art and Science, 1-4 okt 2020, Berlin Summer University of the Arts 2020.
Frej Wedlund: Kursen ManiFeste vid IRCAM Paris, med Isabel Mundry och Ensemble InterContemporain.
Stipendiater 2018 (beslut november 2018)
Niklas Lindberg: Darmstadt Ferienkurse 2018
Alfred Villafana Jimenez: Master Class: Soundmine 2018 Belgien, Sävellyspaja Finland, Stockholm chamber brass academy Leksand.
Stipendiater 2017 (beslut december 2017)
Sol Andersson: Studier i Elektroakustisk komposition.
Ansgar Beste: Konstnärliga doktorandstudier i komposition vid University of Leeds
Marta Forsberg: Studier för tonsättaren och ljudkonstnären Kirsten Reese, Berlin.
Fredrik Mathias Josefson: Masterclass i elektroakustisk musik med Robert Normandeau. Master Artist Residency, Atlantic Center for the Arts.
Maja Linderoth: Studier i komposition vid Universität der Künste, Berlin.
Maria Lindström: Studier i komposition vid Universität der Künste, Berlin.
Alessandro Perini: Workshop och lektioner för Clara Iannotta och Hanna Hartmann. Bludenzer Tage zeitgemäßer Musik, Österrike.
Stipendiater 2017 (beslut juni 2017)
Karolina Almgren: Resebidrag för VICC-vistelse
Fredrik Gran: Resebidrag för doktorandstudier.
Frej Wedlund: Masterclass med Ensemble Suono Giallo samt kompositörerna Simone Movio och Nicolas Tzortzis
David Tudén: Medverka i NCCA-symposium och jubileumsutställning i Moskva.
Stipendiater 2016 (beslut december 2015)
Maja Granberg: Berklee College of Music, Boston
Alfred Jimenez: Kurs, "Att göra en Opera" vid Operahögskolan, Stockholm.
Maja Linderoth: 48th International Summer Course for New Music, Darmstadt.
Kajsa Lindgren: Utbildning i elektroakustisk komposition, Schumacher College i Dartington, England.
Alessandro Perini: Darmstadt Ferienkurse 2016.
Kristofer Svensson: Kompositionsstudier för Mamoru Fujieda, Fukuoka, Japan.
Frej Wedlund: Kompositionsstudier, masterklass inom kammarmusikmed Johannes Schöllhorn samt Mathias Steinauer.
Stipendiater 2015 (beslut december 2014)
Maja Granberg: Berklee College of Music, Boston
Kristoffer Torp: Gotlands Tonsättarskola
Joakim Borg: Gotlands Tonsättarskola
Max Wainwright: LLEAPP
Daniel Fjellström: Operation Creation Workshop
Johan Svensson: Impuls academy, Graz
Weiwei Jin: Doktorandprojekt, De Montfort University UK, Stony Brook University New York, Harvestworks Digital Media Arts Center New York
Hardi Kurda: Doktorandstudier, Goldsmiths College, University of London
Nominera till Järnåkerstipendiet 2022
Nominera till Järnåkerstipendiet 2022
Stiftelsens Saltös Järnåkerstipendium delas ut till en tonsättare som komponerat ett betydande kammarmusikverk under de senaste tio åren. Stipendiebeloppet är 100 000 kr vilket gör det till det största i Sverige i sin kategori. Verket ska vara skrivet för en besättning om max 12 exekutörer/musiker. Alla utom jurymedlemmar kan nominera ett verk. Stipendiet belönar enskilt betydande verk och ska över tiden spegla spännvidden i kammarmusikområdets hela bredd. Juryn arbetar med anonymiserat material.
Kriterier
- Verket ska vara ett kammarmusikverk för maximalt 12 exekutörer/musiker (ej körverk eller rena EAM-verk)
- Verket ska vara framfört
- Verket ska vara komponerat de senaste 10 åren
- Alla utom jurymedlemmar kan nominera ett verk
- Tonsättare kan nominera egna verk
- Endast en nominering per person är tillåten
- Stipendiet kan erhållas av svenska tonsättare, eller tonsättare med väl dokumenterad anknytning till svenskt musikliv
Vinnaren kontaktas i november-december. Offentliggörande och utdelning sker i januari 2023.
Nominering sker genom formuläret här. OBS! Varje nominering kräver ett partitur i Pdf-format och/eller en inspelning i digitalt format.
Sista datum för att nominera är den 15 september 2022.
Tidigare tonsättarstipendiater
2021 Anders Hillborg, Duo for Cello and Piano
2020 Djuro Zivkovic, Citadel of Love
2019 Karin Rehnqvist, Blodhov
2018 Jenny Hettne, A swarm came in from the dark
2017 Ylva Lund Bergner, Achenar
2016 Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015 Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008 Mikael Edlund, Solo
EAM-konserter på Gotland i sommar
EAM-konserter på Gotland i sommar
Sommaren 2022 arrangeras kortare konserter i kyrkorna i Burs pastorat, ett samarbete mellan Visby Internationella Tonsättarcentrum och Gotlands norra pastorat. Den musik som spelas är elektroakustisk musik, alltså musik som är elektroniskt framställd. Det blir ett möte mellan det medeltida kyrkorummet och den modernaste av musik. Det sker något väldigt spännande med upplevelsen av kyrkorummet i detta möte. All musik är komponerad av nutida svenska tonsättare.
En konsert varje torsdag kl. 18.00 under hela sommaren enligt följande schema:
Stånga kyrka 7 Juli 18.00
Lau kyrka 14 Juli 18.00
När kyrka 21 Juli 18.00
Burs kyrka 28 Juli 18.00
Stånga kyrka 4 Augusti 18.00
Lau kyrka 11 Augusti 18.00
När kyrka 18 Augusti 18.00
Symfs rekommendationer vid framträdanden som musiker
Symfs rekommendationer vid framträdanden som musiker
Här är SYMFs (Sveriges Yrkesmusikerförbund) rekommendationer vid framträdanden som musiker:
Författarförbundets minimirekommendationer vid framträdanden
Författarförbundets minimirekommendationer vid framträdanden
Sveriges Författarförbund kan ge dig rådgivning beträffande arvoden för framträdanden vid möten, konferenser, på bibliotek och dylika arrangemang, eller om du som tonsättare t.ex. ombeds författa en text om ditt verk till en programbok. Här finner du Sveriges Författarförbunds arvodesrekommendationer.
Avtal och rekommenderade minimiarvoden
Avtal och rekommenderade minimiarvoden
- Rekommenderade minimiarvoden för musikaliska beställningsverksuppdrag
- FST:s avtalsmall vid musikaliska beställningsverksuppdrag
- KLYS minimirekommendationer för avtal och arvoden
- Musikförlagsavtalet
- Författarförbundets minimirekommendationer vid framträdanden
- Symfs rekommendationer vid framträdanden som musiker
Ansökan om medlemskap i FST
Ansökan om medlemskap i FST
Är du verksam som tonsättare inom det konstmusikaliska området och vill bli medlem i Föreningen svenska tonsättare är du välkommen att ansöka om medlemskap!
Som medlem i FST får du möjlighet att vara med och samverka med andra tonsättare och vara delaktig i arbetet med viktiga frågor inom musiklivet. Du blir en del av ett engagerat nätverk för tonkonsten, tillsammans kan vi påverka och värna tonsättarnas villkor och den nutida konstmusikens roll. Vi ser gärna kvinnliga sökande då FST för närvarande har en övervägande andel manliga medlemmar. Medlemsavgiften är för närvarande 1 200 kr per år. Som medlem i FST får du tillgång till juridisk rådgivning och förhandlingshjälp, ekonomisk rådgivning, erbjudanden till kurser och informationsmöten, möjlighet till arbetsvistelser i FST:s lägenheter i Toscana och Berlin, inbjudningar till olika aktiviteter och evenemang som FST anordnar, såsom Medlemsforum, Klubbkvällar, m.m. samt rabatt på vissa konserthus.
Beslut om inval fattas av styrelsen två gånger om året – normalt i juni respektive i december. För att ansökan ska bli behandlad på styrelsemöte i juni ska ansökan vara inskickad via formuläret senast den 15 maj; och senast den 15 november för att bli behandlad på styrelsemöte i december. Besked ges i juli resp januari. Välkommen med din ansökan!
För frågor kontakta kansliet.
Ansökan
- Ansökan om medlemskap ska ställas till Föreningen Svenska Tonsättares styrelse, genom formuläret nedan.
- Den ansökande skall vid ansökningstillfället vara ansluten till Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå).
- Studenter under pågående grundutbildning i komposition kan inte ansöka om medlemskap.
- Den som ansöker efter ett avslag, ska bedömas på andra verk än sådana som bilagts tidigare ansökan.
- Ansökan sker helt digitalt och innefattar:
- Ett korrekt ifyllt ansökningsformulär
- Ett CV med uppgifter om ev. studier
- Verkförteckning. Samtliga upphovspersoner på inlämnade verk ska framgå.
- Dokumentation av 5 offentliga framföranden i form av programblad, recensioner eller annat
- Dokumentation kring – genomförda och/eller pågående – ev. beställningsarbeten på uppdrag av institutioner och/eller musiker
- Minst 5 verk i skriftlig form (dvs. partitur) och ev. dessutom i klingande form (mp3) eller – om verkens adekvata presentation inte är skriftlig – i klingande form.
- En skriftlig motivering till ansökan om medlemskap (görs direkt i formuläret).
Bedömning
- Ansökan behandlas av en invalsgrupp tillsatt av FST:s styrelse bestående av en styrelsemedlem (sammankallande) och två FST-medlemmar. Gruppen utses för varje invalsomgång med en strävan efter att minst en av medlemmarna har ingått i invalsgrupp tidigare.
- Var och en i invalsgruppen framlägger efter bedömning sina egna synpunkter. Den sammankallande redovisar invalsgruppens samlade bedömning för styrelsen.
- I gruppens samlade bedömning av ansökan tas särskild hänsyn till:
- De insända verkens egenart
- I vilken grad den sökande behärskar det valda formspråket och mediet
- Genrespridningen i produktionen
- Nyanseringen i det musikaliska uttrycket och, i förekommande fall, notationsmässig precision
- I vilken utsträckning sökanden har en anknytning till svenskt musikliv
- Andra kriterier som invalsgruppen önskar framhålla
- Invalsgruppen och dess medlemmar kan på eget initiativ kontakta den ansökande och inhämta ytterligare upplysningar och dokumentation för bedömningen.
- Inget av dessa kriterier verkar i sig uteslutande för inval i föreningen, utan gruppen framlägger sin samlade bedömning till styrelsen, vilka sedan fattar beslut om inval.
Inval
- Om invalsgruppen är enig i sin bedömning följer styrelsen normalt gruppens rekommendation, men styrelsen är den beslutande instansen och därmed fri att göra en egen bedömning. Är invalsgruppen oenig görs en "bedömning i andra instans" av styrelsen. Är styrelsen till sist oenig i ett enskilt fall hänskjuts frågan om inval till föreningens årsmöte.
- Styrelsens beslut kan inte överklagas, men den ansökande är fri att återkomma med ny ansökan.
Tonsättare
Tonsättare
FST har för närvarande totalt 482 medlemmar. Av dessa är 427 tonsättare, varav 326 män (76%) och 101 kvinnor (24%). Antalet hedersmedlemmar är 32 och antalet passiva medlemmar är 23. Nedan finner du namn och mer info om FST:s tonsättare.
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
v
W
Y
Z
Å
Hedersmedlemmar
Hedersmedlemmar
Till hedersmedlemmar kan inväljas personer, som föreningen av särskild anledning vill utmärka.
- Erik Marks von Würtemberg 1928
- Robert Kajanus 1930
- John Forsell 1935
- Jean Sibelius 1935
- Birger Ekberg 1947
- Christ Johnson 1956
- Magnus Enhörning 1978
- Erik Järnåker 1978
- Ingemar Samsioe 1978
- Sven Wilson 1978
- Stig Westerberg 1982
- Eric Ericson 1983
- Hans Nordmark 1985
- Per Olof Lundahl 1986
- Bo Wallner 1988
- Bo Göran Edling 1990
- Lennart Reimers 1993
- Anne-Marie Elmquist 1999
- Håkan Elmquist 1999
- Göran Bergendal 2002
- Per Jermsten 2003
- Bengt-Emil Johnson 2003
- Bengt-Arne Wallin 2003
- Bengt Hall 2004
- Per-Erik Öhrn 2006
- Åke Holmquist 2011
- Ramon Anthin 2012
- Gunnar Petri 2013
- Gustaf Sjökvist 2013
- Dorothy Irving 2014
- Elisabeth Lax 2015
- Anna Lindal 2016
- Gunnar Eriksson 2016
- Gunnar Bjursell 2017
- Jörgen Pettersson 2017
- Susanne Rydén 2018
- Benny Andersson 2019
- Karin Hellqvist 2020
- Eva Lindal 2020
- Peter Söderberg 2020
- Mårten Falk 2021
- Kjell-Åke Hamrén 2021
- Christian Karlsen 2021
- Anna Petrini 2021
- Marika Lagercrantz 2022
- Jesper Elén 2022
- Kerstin Perski 2023
- Linus Andersson 2023
- Alexandra Zetterström Büchel 2024
- Nils Spangenberg 2024
- Stefan Östersjö 2024
- Ann-Christin Biel 2025
- Maria Sundqvist 2026
Tonsättare / Aktiva medlemmar
FST har för närvarande totalt 482 medlemmar. Av dessa är 427 tonsättare, varav 326 män (76%) och 101 kvinnor (24%). Klicka här så hittar du alla aktiva tonsättare.
Passiva medlemmar
Till passiva medlemmar kan inväljas personer som har främjat föreningens verksamhet.
Musikförlagsavtal
Musikförlagsavtal
Musikförlagsavtalet är ett avtal mellan FST, SKAP och SMFF. Det finns både på svenska och engelska. (Den engelska versionen är dock en översättning av en tidigare version). För FST:s medlemmar finns även en handbok att ladda ned.
Rekommenderade minimiarvoden för musikaliska beställningsverksuppdrag
Rekommenderade minimiarvoden för musikaliska beställningsverksuppdrag
Inledning
FST:s rekommenderade minimiarvoden för musikaliska beställningsverksuppdrag riktar sig till både komponister och beställare av musikaliska verk av olika slag. De avses att användas vid beställningar av verk för exempelvis kammarkonsert, EAM-konsert, orkesterkonsert eller operaföreställning, men inte vid synkronisering av musik till t.ex. film, tv-produktion eller dataspel. Rekommendationerna uppdateras normalt årsvis.
De arvodesrekommendationer som anges i guiden bygger på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer samt på inhämtad statistik och rapporter från olika branschorgan så som Konstnärernas Riksorganisation och Konstnärsnämnden, liksom på rapporten En minuts musik eller en timmes arbete (Pdf).
I denna guide beskrivs kortfattat bakomliggande resonemang kring prissättningen av ett nytt musikaliskt beställningsverk och några faktorer som påverkar vad musiken kostar. Guiden innehåller också tips till musikbeställaren och komponisten i samband med beställning av ett nytt musikaliskt verk.
1. Vad är ett musikaliskt beställningsverk?
Med ett musikaliskt beställningsverk avser vi här en beställning av nykomponerad musik av en professionell komponist. Beställaren kan till exempel vara en scenkonstinstitution, orkester, enskild producent, festival, kyrka eller församling, som avser att uppföra verket för en publik. Avtalsmallen ska inte användas vid beställningar av ljudeffekter, sångtext, libretto eller musik till spelfilm och inte heller överlåtelse av masterrättigheter, synkronisering eller utgivning av musik via exempelvis CD- eller vinylskiva, downloads, streaming eller annan exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten. För rådgivning vid beställning av musik är du välkommen att kontakta FST via kansli@fst.se. Musiken kan kategoriseras i någon av följande genrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik, Elektroakustisk musik (EAM), Ljudkonst och Improviserad musik.
2. Vad kostar musiken och varför?
Kan man värdera musik i pengar? Konst är över huvud taget svårt att värdera i pengar och kanske är icke-materiell konst som musik särskilt svår att värdera. FST anser däremot att man kan värdera komponistens nedlagda arbetstid för skapandet av ett musikaliskt verk. Precis som man värderar dirigentens, solisternas och musikernas insats/arbetade tid inför och under framförandet av verket. Att ta betalt för nedlagd arbetstid och med hänsyn till konstnärlig höjd, utbildning, kompetens och andra praktiska omständigheter bidrar också till att fler komponister kan försörja sig på yrket, vilket i sin tur leder till att fler nya musikaliska verk kan skapas. Detta innebär i ett större perspektiv en återinvestering av kultur till medborgarna. Staten har ju i många fall understött komponisternas utbildning för att de ska kunna leverera musik till samhället. Att som komponist inte ta rimligt betalt för sitt verk riskerar att underminera detta kretslopp.
FST har med hjälp av sina medlemmar undersökt hur många arbetstimmar kompositionsarbetet inom olika genrer kan förväntas ta. Resultatet har sammanställts i de arvodesrekommendationer du finner i denna guide. Det tar knappast exakt lika lång tid för olika komponister att komponera ett givet stycke musik, men rekommendationerna tjänar bra som underlag när komponister och beställare vill uppskatta hur mycket arbetstid ett enskilt beställningsverk kan förväntas ta i anspråk.
Vad kostar det att beställa musik och hur betalas arvodet? FST rekommenderar att i överenskommelse mellan beställare och komponist minst utgå från den lägsta månadslön (A-skatt) som motsvarar minimiarvode för frilansande stämledare (SYMF) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Se aktuella belopp och exempel under avsnitt 5 här nedan.
Vad påverkar priset på ett musikaliskt beställningsverk?
1. Val av komponist
Olika komponister tar olika arvoden för sitt arbete. Lång erfarenhet, tidigare konstnärliga framgångar och/eller andra specifika tillgångar och kompetenser kan göra vissa komponister särskilt attraktiva.
2. Typ av musikaliskt verk
Olika typer av musikaliska genrer kräver ofta olika typer av arbetsinsatser. Vad gäller exempelvis improviserad musik, är det vanligt förekommande att komponisten medverkar på eller bakom scen. Ett annat exempel är komponerande av musikdramatik där samarbetet med textförfattare och regissör genererar en ökad arbetstid utöver själva komponerandet av musiken.
3. Beställarens totala budget för projektet
FST rekommenderar att komponisten lägst ska ha ett arvode som står i paritet med andra uppdragstagare (t.ex. musiker, koreografer, scenografer och dirigenter) inom aktuell konsertproduktion, uppsättning eller föreställning.
4. Uppdragets tidsplan
Uppdragets tidsplan kan också påverka priset. En kort deadline kan exempelvis innebära att andra uppdrag/inkomstkällor måste ställas åt sidan vilket kan rendera ett högre arvode för komponisten.
5. Omkostnader för den uppdragsanställda komponisten
Det pris som en frilansande professionell komponist sätter på sina tjänster ska även täcka alla de omkostnader som han eller hon har. Dessa kan givetvis variera beroende på t.ex. lokalhyra på orten där komponisten är verksam och vilken utrustning som behövs för yrkesutövandet. Därtill behvöer kostnader för pension, semester, fortbildning och liknande tas med i beräkningen av ett rimligt arvode. Detta gäller främst komponister med F-skattsedel men i många fall också för de komponister som är A-skattare eftersom de sällan omfattas av tjänstepensionsavtal.
6. Kostnader för komponistens utlägg och merarbete i samband med ett beställningsverksuppdrag
Utöver ovan nämnda omkostnader ska också ersättning utgå för faktiska kostnader som exempelvis logi och resor, traktamente samt för merarbete som exempelvis publiksamtal, pressträff, workshop samt författande av text till programblad och dylikt.
3. Att tänka på inför förhandling mellan beställare och komponist
• Vad innebär det att beställa ett verk av en professionell komponist?
När du anlitar en professionell komponist ska du utgå från att du får ett professionellt levererat resultat. En professionell komponist skapar det musikaliska verket enligt beställarens ramar, låter inte tillfälliga infall styra resultatet utan ser till helheten, och levererar på utsatt tid.
• Tänk på att förhandla med komponisten innan ansökan för Projektbidrag skickas till Kulturrådet
När musikinstitutioner ansöker om stöd från Kulturrådet bör en inledande förhandling redan ha skett med komponisten eftersom summan för det beviljade stödet kan bli en del av det slutliga arvodet till komponisten.
• Tänk på att de flesta komponister är momspliktiga, läs mer om moms inom kulturområdet på Skatteverkets hemsida.
• Tänk på Stora rättigheter i samband med Musikdramatik
Till musikdramatiska verk räknas sådan musik som specialkomponerats för en musikdramatisk föreställning, som är av avgörande betydelse för föreställningen eller som för handlingen i densamma framåt. Några exempel på musikdramatik är opera, musikal, musikteater, mimföreställning och dansföreställning, t.ex. balett, modern dans och annan koreograferad dans. Musikdramatiska verk behandlas upphovsrättsligt som så kallade Stora rättigheter, något kollektiva rättighetsorganisationer som t.ex. Stim i regel inte bevakar. Det är alltså upp till varje enskild komponist och/eller dennas förlag att förhandla om och bevaka sina stora rättigheter. I praktiken innebär detta en rätt till framförandeersättning (royalty). Med andra ord är det viktigt att du som komponist redan vid tidpunkten för beställningen uppmärksammar din rätt till framförandeersättning.
När det inte rör sig om ett musikdramatiskt verk betalas sedvanlig utförandeersättning till komponisten via Stim eller motsvarande upphovsrättssällskap.
FST rekommenderar sina medlemmar att förhandla om framförandeersättningen separat från komponistarvodet eftersom det annars lätt kan uppstå missförstånd. Komponistarvodet avser arbetet med att skapa verket medan framförandeersättningen avser rätten att uppföra verket. Föreställningens producent står traditionellt för ersättningen eftersom det är producenten som får intäkter av föreställningen. Observera att beställare och producent inte nödvändigtvis behöver vara samma aktör, även om så ofta är fallet vid beställning av ett nytt verk. Framförandeersättning utgår lämpligtvis per föreställning eller föreställningsperiod. Om den avtalade föreställningsperioden ska förlängas eller om fler föreställningar senare produceras av samma eller annan producent måste därmed framförandeersättning förhandlas om på nytt.
I FST:s avtalsmall ges möjlighet att reglera frågan om framförandeersättning redan vid beställningstidpunkten. Regleringen kan antingen ske direkt i kontraktet i avsett fält eller genom hänvisning till en bilaga som fogas till kontraktet. Medlemmar i FST rekommenderas att kontakta kansliet för rådgivning om framförandeersättning vid beställning av ett musikdramatiskt verk. Det finns information och praxis på området.
Komponister som är STIM-anslutna erbjuds förhandlingshjälp och juridisk rådgivning i samband med beställningsverk. Kontakta kansli@fst.se för mer information.
4. Avtalsmall
FST har utvecklat en avtalsmall. Avtalsmallen riktar sig till komponister, projektansvariga, beställare och bidragsinstanser och är tänkt att tillgodose såväl beställarens som komponistens intressen.
Avtalsmallen är utformad som ett digitalt verktyg och slutresultatet blir ett avtal färdigt för underskrift av respektive parter. Avtalsmallen tar hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten och påminner om de olika moment och omständigheter som föreligger vid kompositionsprocessen och som bör beaktas vid en förhandling om arvodet. Genom att använda mallen får såväl komponist som beställare en checklista för hela uppdraget/beställningen.
I Avtalsmallen finns ett rekommenderat minimiarvode baserat på A-skatt. Avsikten är att den individuella komponisten skall ange nivån på arvodet, och med hjälp av vårt digitala verktyg (eller på annat sätt) ta fram en totalkostnad för beställningen. Om komponisten innehar F-skattsedel ska arvodet räknas om till ett fakturabelopp enligt gängse standard. Observera att arvodesnivåerna endast är vägledande. Det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.
5. Rekommenderade minimiarvoden
FST rekommenderar att utgå från ett minimiarvode om brutto 39 600 kr/månad vid A-skatt, eller motsvarande med F-skatt om tonsättaren fakturerar. (Beloppet uppräknat senast i februari 2026). Vid beräkningen beaktas också tiden det tar att komponera verket enligt tabellerna i avsnitt 6. Vid fakturering tillkommer också kostnader för sociala avgifter, semesterersättning, avsättning för tjänstepension, etc., vilka tillsammans motsvarar ca 50%. Därtill tillkommer övriga omkostnader och utlägg. Vid fakturering tillkommer också 6% moms (kulturmoms).
FST:s rekommenderar minimiarvode ska vara i paritet med minimiarvodet för frilansande stämledare (se SYMF:s hemsida) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Det följer utveklingen på arbetsmarknaden och uppräknas normalt årligen. Observera att rekommendationerna avser minimarvode och att det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.
Här nedan är några räkneexempel med verk i olika kategorier, F-skatt och A-skatt:
Räkneexempel 1 (Tonsättaren har F-skatt och verket är i kategori E)
Arvode för ett beställningsverk för stor orkester om 10 minuter.
Verkets kategori: E
Beräknad arbetstid: 2.5 månader
Vid fakturering ska kostnader för sociala avgifter, semesterersättning, tjänstepension, etc räknas in med 50%
Kompositionsarvode per månad således: 39 600 x 1,50 = 59 400 kr
Summa kompositionsarvode: 59 400 x 2,5 = 148 500 kr
Därtill kulturmoms 6%: 8 910 kr
Räkneexempel 2 (Tonsättaren har A-skatt och verket är i kategori C)
Arvode för ett 20 minuter långt avancerat EAM-verk
Verkets kategori: C
Beräknad arbetstid: 3 månader
Summa kompositionsarvode (A-skatt): 39 600 x 3 = 118 800 kr
Beställaren står i detta fall för inbetalning av arbetsgivaravgifter, a-skatt, etc.
Observera att ovanstående summor är exempel för arvode för endast kompositionsarbetet. Övriga omkostnader och utlägg tillkommer, se exempel i Avtalsmallen.
6. Tidsuppskattning
Här nedan är riktlinjer för hur lång tid det förmodas ta att komponera en viss typ av musik. Riktlinjerna är baserade på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer och ska ses som en utgångspunkt för förhandling. Du hittar här riktlinjer för följande musikgenrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik och Elektroakustisk musik (EAM). Improviserad musik ersätts på samma grunder som komponerad musik. Rekommenderat minimiarvode per månad, se avsnitt 5 här ovan.
Kategori A:
• Enklare teatermusik
• Inlagemusik, pop, rock m.m
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
5 | 0,5 |
10 | 1 |
15 | 1,5 |
20 | 2 |
Kategori B:
• EAM enklare
• Genomkomponerad teatermusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik)
• Kammarmusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik)
• Körmusik enklare
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
5 | 1 |
10 | 1,5 |
15 | 2 |
20 | 2,5 |
Kategori C:
• EAM avancerad
• Genomkomponerad teatermusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik)
• Kammarmusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik)
• Körmusik avancerad
• Storband
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
5 | 1,25 |
10 | 1,75 |
15 | 2,5 |
20 | 3 |
25 | 3,5 |
Kategori D:
• EAM multikanal 6-12 kanaler
• Orkestermusik (mindre)
• Sinfonietta 2222 2200 Perc STR
• Sinfonietta + solist
• Sinfonietta + kör
• Sinfonietta + elektronik
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
5 | 1,5 |
10 | 2,25 |
15 | 3 |
20 | 3,75 |
25 | 4,5 |
Kategori E:
• EAM multikanal >12 kanaler
• Orkestermusik (stor orkester)
• Orkester + solist
• Orkester + kör
• Orkester + elektronik
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
5 | 1,75 |
10 | 2,5 |
15 | 3,25 |
20 | 4,5 |
25 | 5 |
Kategori F:
• Musikdramatik mindre omfattning (med eller utan elektronik)
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
30 | 4 |
40 | 5 |
50 | 6 |
60 | 7 |
Kategori G:
• Musikdramatik större omfattning (med eller utan elektronik)
Verkdurata | Beräknad arbetstid |
|---|---|
60 | 12 |
90 | 16 |
120 | 18 |
Observera att arvodesnivåerna endast är vägledande. Det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.
Checklista inför beställning av ett musikaliskt verk
• Hur lång tid beräknas uppdraget ta för komponisten?
• Vilken arvodesnivå (månadslön eller fakturabelopp) är rimlig för komponistens arbete? Utgå från FST rekommenderade minimiarvode i förhandlingssituationen.
• Ta hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten. Genom att använda vår digitala avtalsmall får du en checklista för hela uppdraget/beställningen.
• Fyll i avtalsmallen och printa ut det färdiga avtalet för underskrift.
Rapport från FST:s årsstämma 2022
Rapport från FST:s årsstämma 2022
Efter två år kunde FST:s medlemmar äntligen mötas fysiskt igen och njuta av god mat, gemenskap och tillvaro med högklassig musik, tal och en prisutdelning tillsammans med hedersmedlemmar och medverkande musiker. Det var första gången i FST:s historia som ett så kallat hybridmöte anordnades. Röstberättigade medlemmar kunde välja att delta fysiskt eller digitalt. Röstningsförfarandet skedde via voteringssystemet VoteIT. I samband med stämman anordnades även ett välbesökt seminarium om licensiering och en uppskattad föreläsning i marknadsföring.
Styrelseledamöterna Johan Blixt, Johan Svensson och Marcus Wrangö omvaldes för en period om två år, enligt valberedningens förslag. Jenny Hettne hade förklarat sig ej stå till förfogande för omval och till ny styrelseledamot valde stämman Tebogo Monnakgotla, enligt valberedningens förslag.
FST:s styrelse består nu i sin helhet av (mandattid i parentes):
Martin Jonsson Tibblin, ordförande (2023)
Johan Blixt (2024)
Dror Feiler (2023)
Ylva Fred, vice ordförande (2023)
Tebogo Monnakgotla (nyval, 2024)
Marie Samuelsson (2023)
Johan Svensson (2024)
Marcus Wrangö (2024)
Till medlemsrevisorer nyvaldes för en period om ett år Tony Blomdahl, ordinarie och Peter Bjuhr, omvaldes som suppleant för en period om ett år. Till auktoriserade revisorer omvaldes för en period om ett år Håkan Olsson Reising (KPMG), ordinarie, och Lena Krause (KPMG) omvaldes som suppleant.
Stämman valde följande medlemmar att ingå i FST:s valberedning för en period av ett år: Esaias Järnegard, sammankallande (omval), Ulrika Emanuelsson (omval) och Stefan Klaverdal (nyval).
Tidigare KLYS ordförande och skådespelare Marika Lagercrantz och studiochef för VICC EAM-studio Jesper Elén invaldes som FST:s hedersmedlemmar.
Martin Jonsson Tibblin konstaterade i samband med föredragande av årsredovisningen:
– När vi ser tillbaka på ett händelserikt och annorlunda år pågår samtidigt ofattbara grymheter i vår närhet. Egentligen vill vi bara blicka framåt, mot konstruktiva lösningar och ljusare tider. Vi är på väg ut ur den kulturskymning som konsekvenserna av pandemin orsakat med i praktiken näringsförbud för frilansande kulturskapare. Vi gav inte upp, tonsättare fortsatte att skriva musik och FST arbetade hårt för att skydda musikens kulturella värden och belysa vår ekonomiska och sociala situation.
Konstnärernas villkor har hamnat högt på den politiska agendan. Regeringen förstärkte kulturbudgeten med flera krisstöd för att kompensera ekonomiskt bortfall, men den stora utmaningen är kulturlivets återstart. Det är nödvändigt att politikerna tar ansvar och säkerställer att kulturskapare kan fortsätta verka professionellt. Scenerna har öppnat upp för en stor publik och jag ser fram emot att träffas på riktigt och i gemenskap få möta musiken i det fysiska rummet, där den verkliga konsten blir till.
Ta del av FST:s årsredovisning 2021 här nedan.
Sören Hermansson tilldelas Interpretpriset 2021
Sören Hermansson tilldelas Interpretpriset 2021
Interpretpriset, instiftat 1982 av Föreningen Svenska Tonsättare delas ut till musiker, ensembler, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik. Priset om 50 000 kronor överlämnades av FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin vid föreningens årsstämma den 29 april 2022.
Motiveringen lyder:
2021 års Interpretpris tilldelas Sören Hermansson för hans starka insats för valthorn inom nutida konstmusik. Sören Hermansson har även ett stort pedagogiskt engagemang och sprider sin kunskap såväl i Sverige som i Europa och USA, där han har varit verksam som professor vid flera av de stora universiteten. Med ständig nyfikenhet inleder han samarbeten med både etablerade och yngre tonsättare och bygger på så sätt upp en värdefull repertoar för kommande generationer.
– Efter några tuffa Covid år med få konserttillfällen, kommer detta pris lägligt som en ordentlig energi- boost. Dags att planera nästa 5 års plan med nya verk och konserter. Jag känner mig mycket hedrad och stimulerad av detta pris!, kommenterar Sören Hermansson.
Om Sören Hermansson
Sören Hermansson är inne på sitt 48 år som aktiv hornist. Hans musicerande och pedagogiska gärning har fört honom till många delar av världen. Med cirka 60 kompositioner skrivna till Sören direkt har han byggt upp en unik hornrepertoar som väckt intresse långt utanför Sveriges gränser. Många av dessa verk finns inspelade på BIS, Phono Suecia, Finlandia och Caprice.
De senaste åren har Sören Hermansson fokuserat på att få fram nya verk för horn och elektronik. Han är också medlem av KammarensembleN, och har gästat ensembler som NEO och Remix ensemble (Porto). Hans solo CD: HORN and SOUNDS (Blue Music Group label) presenterar kompositioner för horn och elektronik av Marie Samuelsson, Jenny Hettne, Leilei Tian, Åke Parmerud, Marcus Fjellström, Per Mårtensson och Joakim Sandgren.
För mer information om Sören Hermansson, se här.
Tidigare mottagare av Interpretpriset
Curious Chamber Players (2020), Erik Westbergs Vokalensemble (2019), Christian Karlsen (2018), Anna Petrini (2017), Anna Christensson (2016), Karin Hellqvist (2015), Gageego! (2014), Martin Fröst (2013), Norrbotten NEO (2012), Jan Risberg (2011), Duo Ego/Monica Danielsson och Per Sjögren (2010), The Gothenburg Combo/David Hansson och Thomas Hansy (2009), Jeanette Bjurling (2008), Ivo Nilsson (2007), Ingemar Månsson (2006), Pärlor För Svin (2005), Jonny Axelsson (2004), Duo Gelland (2003), Gunnar Eriksson (2002), Olle Persson (2001), Link/Levande Interpreter Av Nutida Konstmusik (2000), Hans-Ola Ericsson (1999), B Tommy Andersson (1998), Kjell Inge Stevensson (1997), Håkan Hardenberger (1996), Dan Laurin (1995), Stockholms Saxofonkvartett (1994), Utdelades ej (1993), Eva Österberg (1992), Jörgen Pettersson (1991), Nils-Erik Sparf och Anna Lindal (1990), Ansgar Krook (1989), Kroumata-Ensemblen (1988), Rascher-Kvartetten (1987), Helen Jahren (1986), Christian Lindberg (1985), Ilona Maros och Kerstin Ståhl (1984), Magnus Andersson (1983) samt Kristine Scholz och Mats Persson (1982).
Ny musik för och med unga röster
Ny musik för och med unga röster
Sverige har en stolt tradition av välskriven musik för barn och ungdomar. Initiativet Ny musik för unga röster vill utveckla och berika musikrepertoaren för barnkörer. Som ett led i detta arrangeras den 7 maj konserten Vi är blommor på Folkoperan i Stockholm där elever från Adolf Fredriks Musikklasser tillsammans med Folkoperans orkester och Stockholms Saxofonkvartett uruppför nyskriven musik signerad
Karin Rehnqvist, Georg Riedel, Benjamin Staern, Paula af Malmborg Ward, Britta Byström och Marie Samuelsson.
Konserten ingår i Svensk Musikvårs satsning Ny musik för unga röster som inleddes våren 2021 i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare. Syftet med satsningen är att skapa högkvalitativ musik för barnröster och denna konsert är ett musikaliskt möte där musiken har växt fram i ett nära samarbete mellan elever, musiklärare, musiker och tonsättare.
– Vi vill bidra till att utveckla sångrepertoaren för barn och unga genom att beställa nya verk från några av Sveriges främsta tonsättare. Vår förhoppning är att denna konsert ska bli en katalysator för att fortsätta vår stolta tradition av välskriven, rolig och engagerande musik för barn och unga, säger Jörgen Pettersson, initiativtagare till projektet.
Projektet anknyter till Kungl. Musikaliska Akademiens nationella projekt Sjungande barn, vars mål är att alla barn skall få ökad tillgång till sin röst med musiken som resurs för självförtroende och hälsa.
– Rösten är en livslång följeslagare och vikten av att barn får möjlighet att utveckla sin röst genom sång kan inte nog understrykas. Att bereda tillgång till välskriven ny musik är ett sätt att stimulera utvecklingen i en positiv riktning, säger Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska Akademien.
Inför konserten ger Sjungande barn ett fortbildningstillfälle om att skriva musik för barn. Seminariet, som filmas för digital publicering, riktar sig till tonsättare och tonsättarstuderande, musiklärare och körledare.
Tonsättaren Britta Byström menar att det är viktigt, och helt naturligt, att ny musik inte bara komponeras för det professionella musiklivet, utan även skrivs för amatörer och för barn och unga.
– Det är en kontakt som är viktig att hålla levande – både för dem som sjunger och spelar och för oss tonsättare. Att försöka skriva tekniskt enkla stycken, som likväl har finess och konstnärligt djup, är en svår uppgift!, kommenterar Byström.
– FST är starkt engagerad i frågor som rör återväxt, utveckling av tonsättarrollen och nya konstnärliga uttryck. Vi är väldigt glada över det nya initiativet ”Ny musik för unga röster” som kommer att öppna upp lyssnandet och ge eleverna möjlighet att fördjupa sig inom konstmusikens mångfald, kommenterar Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen Svenska Tonsättare.
Anna Sivers, musiklärare, Adolf Fredriks Musikklasser säger:
– Konserten Vi är blommor ligger nära mitt hjärta. Att få ta med mig mina elever in i nya världar är kanske det viktigaste jag kan bidra med. Det är både spännande, läskigt och jättekul, precis som musik skall vara.
”Vi är blommor” 7 maj kl 14.00 på Folkoperan
Medverkande. För fullständigt program, se bifogat.
Sång och orkester
Elever från Adolf Fredriks Musikklasser 5EF och 9AB
Adolf Fredriks flickkör
Folkoperans orkester
Stockholms Saxofonkvartett
Dirigenter och instuderare från Adolf Fredriks Musikklasser
Lina Sandborgh
Anna Sievers
Fredrik Winberg
Musik av
Britta Byström
Karin Rehnqvist
Georg Riedel
Marie Samuelsson
Benjamin Staern
Paula af Malmborg Ward
Musikaliskt arrangemang
Olov Helge och Anders Högstedt
Konserten arrangeras i samarbete med Folkoperan, Adolf Fredriks Musikklasser, Kungl. Musikaliska Akademien, Sjungande barn, Föreningen Svenska Tonsättare, Stockholms Saxofonkvartett och Svensk Musikvår.
Idé och projektledning Jörgen Pettersson/Svensk Musikvår.
Med stöd av Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Kulturrådet, Föreningen Svenska Tonsättare och Region Stockholm.
För mer information
Jörgen Pettersson, initiativtagare och projektledare, 070-552 34 22, jorgenpettersson@hotmail.com