Historik
Historik
Ett första försök att bilda en tonsättarförening i Sverige gjordes år 1914, närmast som en följd av vissa yngre tonsättares, främst Kurt Atterberg, Natanael Berg och Ture Rangström, missnöje med den nybildade Konsertföreningens program- och dirigentpolitik.
Detta försök misslyckades, men fröet var sått, och den slutgiltiga föreningsbildningen ägde rum den 29 november 1918. Den omedelbara anledningen var denna gång att en ny upphovsrättslagstiftning med bestämmelser om framföranderätt förbereddes. Det ansågs viktigt att en representativ påtryckningsgrupp från tonsättarhåll skulle finnas för att regeringen skulle kunna påverkas i frågan. Föreningen Svenska Tonsättare var alltså bildad.
Viktigare data under när det gäller föreningens och tonsättarverksamhetens organisatoriska utveckling i fortsättningen anges här kortfattat. Intresserade hänvisas till de jubileumsskrifter FST gav ut till 25-årsjubiléet 1943, 50-årsjubiléet 1968 och 75-årsjubiléet 1993.
FST genom tiderna
1919 Vid första ordinarie föreningssammanträdet den 5/4 valdes Natanael Berg till ordförande. Den 30/5 antogs upphovsrättslagen, dock med dansmusiken undantagen från skyddet.
1923 Föreningen bildar Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, STIM, u.p.a. Konstituerande sammanträde den 24/9. Verkställande direktör Eric Westberg.
1924 De första kontrakten tecknas med en del restauranter och biografer samt med orkesterföreningarna i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Norrköping och Gävle.
1925 Med en del av den i enlighet med internationellt avtal reserverade nationella avsättningen grundläggs STIM:s kultur- och understödsfond för stöd till svensk musikproduktion
1926 Auktorlagen revideras och inbegriper även dansmusiken i skyddet. SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik) grundas efter initiativ av Fred Winter.
1927 Föreningen deltar i arrangemangen vid Nordisk Musikfest i Stockholm, den första i Stockholm sedan 1897.
1929 Förhandlingar om normalkontrakt inleds med förläggarna.
1930 Första orkesterkatalogen trycks. Edition Suecia grundläggs. I kampanjen för mer svensk musik på konserter utges broschyren "Konserthuset och Konsertföreningen".
1931 Det transparenta notpapperet, som revolutionerar kopieringsmöjligheterna, ställs till medlemmarnas förfogande.
1933 Föreningen ombildas till inregistrerad understödsförening. Medel avsätts för stipendier som komplettering till de statliga tonsättarstipendierna.
1935 2000 kronor överlämnas till Svenska Musikerförbundets humanitära kassor mot att förbundet i gengäld medger vissa lättnader vid grammofoninspelning av svensk musik. En dylik överenskommelse gällde därefter årligen till 1943.
1937 Invigning av sammanträdes- och klubblokalerna "Kryptan" i STIM:s nyinköpta hus, Tegnérlunden 3 i Stockholm.
1939 På framställan från Svenska Musikförläggarföreningen tar föreningen initiativ till bildande av Musikens Vecka, som sedermera övergår i Musikfrämjandet. Konstituerande sammanträde den 20/7.
1940 På hemställan av STIM tillsätter K.Maj:t en granskningsman att följa STIM:s verksamhet. Hovrättsrådet J H E Nordenfalk utses till statens tillsyningsman.
1941 Föreningen ombildas till den idéella föreningen FST.
1943 STIM omorganiseras. Staten tillsätter i styrelsen ordförande jämte två representanter med suppleanter.
1945 Publikationsverksamheten vidgas till att omfatta även s k manuskripttryck. Publicerade verk presenteras vid intima konserter i Kryptan. Sven Wilson anställs som chef för STIM.
1946 Skyddstiden förlängs preliminärt till 50 år enligt "Lex Sjögren". Nordisk Komponistråd bildas och i samband därmed inleds nya överläggningar om gemensamt nordiskt normalkontrakt.
1947 Nordiska Musikdagar ges i Stockholm.
1948 Beslut fattas om att nothyra skall utgå även för manuskriptverk. Första grammofoninspelningen med stöd av propagandamedel påbörjas.
1949 Enligt avtal med The Free Library of Philadelphia deponeras ett antal svenska partitur där för propaganda i USA.
1951 Avtal träffas med Breitkopf & Härtel om propaganda och distribution av Edition Suecias verk i Tyskland.
1953 Stockholms Festspel, till vars bildande föreningen bidragit med förslag, inleds.
1957 Medlemmar i Göteborg bildar egen lokalavdelning: Göteborgs tonsättarförening.
1958 Tre representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Publikations- och propagandanämnd.
1959 Vid en sammankomst med lärare på Musikhögskolan överlämnas ett referensbibliotek över svensk pedagogisk musik.
1960 Ny upphovsrättslag antas av riksdagen, innebärande bland annat definitivt förlängande av skyddstiden till femtio år. KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) bildas. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1961 I samarbete med Norrköpings orkesterförening inrättas den första orkester(experiment)studion för unga tonsättare. Den statliga summan för tonsättarstipendier höjs från 80 000 kronor till 230 000 kronor.
1963 Bildandets av STIM:s samarbetsnämnd -- sedermera Informationscentral för Svensk Musik -- förbereds genom anställning av chef för referensbibliotek och lyssnarstudio.
1964 Statens nyinrättade konstnärsbelöningar tilldelas fem tonsättare.
1965 Fyra representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Informationscentral för Svensk Musik. En bred satsning på grammofoninspelningar inleds och produktionschef för inspelningarna knyts till informationscentralen.
1966 Inbjudan utfärdas till tonsättare att skriva ett verk direkt för grammofoninspelning. Inspelningarna skall publiceras vid 50-årsjubiléet 1968. Informationscentralen övertar ansvaret för Edition Suecia.
1968 FST:s femtioårsjubileum firas med mottagning i Kryptan, bankett på Anglais, skivutgivning mm. Tillsammans med Fylkingen bildas stiftelsen FylFST för att vara huvudman för Elektronmusikstudion EMS. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1970 Efter kompromisser med SKAP och SMFF antas den nuvarande genretabellen med tre genreklasser.
1972 BONUS-avtal angående kopiering i skolorna träffas för första gången mellan FST/SKAP/SMFF och statsmakterna. Stiftelsen FylFST upplöses.
1976 Svensk Musikvår hålls för första gången (i Stockholm). Ett avtal ingås med Sveriges Författarförbund rörande tonsättning av litterära texter. Konstnärsnämnden inrättas och övertar förvaltningen av de statliga tonsättarstipendierna från Musikaliska Akademien.
1978 Föreningens sextioårsjubileum firas på Konserthuset. Avtal med Teatrarnas Riksförbund angående ersättning för beställningsverk träffas för första gången efter flera års förhandlingar. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.
1979 Föreningens kansli flyttar tillsammans med STIM:s Informationscentral från Tegnérlunden till Birger Jarlsgatan 6. Informationscentralen byter samtidigt namn till Svensk Musik.
1980 Nytt normalkontrakt fastställes efter förhandlingar mellan FST/SKAP och Musikförläggarföreningen. Avtal sluts mellan FST/SKAP/SMFF och Kommunförbundet angående notkopiering i de Kommunala Musikskolorna.
1981 Debattboken "Tonsättare i Sverige" ges ut.
1983 FST:s kansli flyttar tillsammans med STIM och Svensk Musik till nya lokaler i egen fastighet på Sandhamnsgatan 79. Eskil Hemberg avgår som ordförande, och efterträds av Sten Hanson.
1984 Konstnärsnämnden delas efter önskemål från FST i tre delar, och Arbetsgruppen för Upphovsmän på tonområdet övertar ansvaret för statsstipendierna. överenskommelse träffas efter flera års förhandlingar mellan FST, SKAP och SMFF om fördelning av BONUS-medlen. Svensk Musik övergår till ny kopieringsteknik, vilket medger att verk utskrivna på papper kan deponeras.
1985 BONUS delar ut de första kopieringsersättningarna till tonsättare. Utbytesavtal med tonsättare från Irland.
1986 Tonsättarhandboken presenteras. Svensk Musikvår i Malmö. Revideringen av STIM:s fördelningsregler inleds.
1987 STIMS VD Håkan Gezelius avgår. Svensk Musikvår i Stockholm. FST tar initiativ till stiftelsen ”Meet the composer”.
1988 Gunnar Petri ny VD för STIM Konstnärsnämnden tilldelas preliminär biblioteksersättning för utlåning av musikalier och skivor. 100-årsjubileum för Nordiska Musikdagar i Stockholm.
1989 Svensk Musik börjar med datorutskrivna noter och FST:s datorrum inrättas. Svensk Musikvår i Stockholm.
1990 STIM:s nya fördelningsregler antas, med bl.a. avräkning för olika konsertområden och noggrannare graderingssystem. Utredningen ”Den elektroakustiska musikens situation i Sverige” presenteras.
1991 STIM anmäls till näringsombudsmannen av TV3 och TV4 för snedvriden konkurrens i förhållande till SVT. En mångårig tvist inleds. Svensk Musikvår i Stockholm Statistiska Centralbyrån presenterar ”Kulturarbetarnas inkomst och arbetsvillkor” som blir ett viktigt instrument för FST:s kulturpolitik.
1992 Svensk Musikvår i Stockholm European Composers Union bildas i Paris med FST som en av initiativtagarna.
1993 FST firar sitt 75-årsjubileum med 35 konserter, 4 nya böcker och stor fest. Årsmötet skickar öppet brev till riksdagen med krav om förändring av länsmusiken till kammarmusikens fromma. Sveriges Radios styrelse uppvaktas med kritik av Musikradions förytligande.
1994 Sten Hanson avgår som ordförande, och efterträds av Thomas Jennefelt. Stiftelsen Elektro-Akustisk Musik i Sverige upplöses och EMS uppgår i Svenska Rikskonserter. Utbytesavtalen med alla länder utom de baltiska sägs upp, och ersätts av möjlighet för tonsättarna att bevista musikfestivaler i Europa.
1995 Den statliga kulturutredningen läggs fram. FST skriver remiss och uppvaktar kulturministern med krav om ökade insatser för tonsättarna. FST arrangerar ett rådslag med musiklivet kring den nya svenska musikens ställning.
1996 Nytt beställningsavtal sluts med Teatrarnas Riksförbund med bl.a. ökad ersättning vid repetitionsmedverkan. Konstnärsnämnden presenterar utredningen Tonsättarnas villkor där tonsättarnas låga ersättningsnivåer sätts i fokus. Den upphovsrättsliga skyddstiden förlängs till 70 år efter EU-beslut.
1997 Den långa tvisten mellan STIM och de kommersiella TV-bolagen upphör. De statliga utredningarna Konstnärernas arbetsmarknad och Generella konstnärsstöd föreslår stora ökningar av bidragen till tonsättarna.
1998 Nordiska Musikdagar i Stockholm. STIM firar 75-årsjubileum. FST långtidshyr ett hus i Corciano, Umbrien för tonsättarnas rekreation och arbete. NOMUS konstaterar i en utredning att andelen samtidsmusik i symfoniorkestrarnas program sjunkit drastiskt under 80 och 90-talen.
1999 Medlemsforum införs för att öka kontakten mellan styrelse och medlemmar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet ”Levande tonsättare” initieras. Tomkasettersättningen införs och fördelas via STIM. FST anställer förbundsjurist.
2000 Thomas Jennefelt avgår som ordförande, och efterträds av Sten Melin. Marie Samuelsson väljs till vice ordförande.
2003 FST köper lägenhet i Cortona, Toscana. Stims stadgar ändras så att staten inte längre utser några ledamöter. Stim får ny VD, Kenth Muldin och Gunnar Petri blir Stims ordförande.
2004 FST initierar Stenhammarprojektet, ett pedagogiskt samarbetsprojekt mellan FST och utvalda grundskolor. Nytt reviderat Beställningsverksavtal tecknas mellan FST/SKAP och Teatrarnas Riksförbund/SRAO. FST blir återförsäljare av programvaror för musikproduktion.
2005 Nytt förlagsavtal presenteras. FST startar närradiosändningar i Stockholm. Upphovsrttslagen revideras i enlighet med EU-direktivet, INFOSOC.
2006 Chrichan Larson väljs till vice ordförande. Stim inför ett nytt fördelningssystem som bättre ska motsvara EU:s krav på transparens och likabehandling.
2007 Nordiska musikdagarna hålls i Norrköping. ICE, International Copyright Enterprise, bildas som ett bolag gemensamt ägt av Stim och Stims engelska motsvarighet PRS for Music. ICE ska hantera datavolymerna som verkdokumentationen, musikrapporteringen och avräkningen.
2008 FST startar Composers Radio, podcastad radio på nätet. FST initierar ett jämställdhetsprojekt tillsammans med musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med stöd av Kulturrådet och Ungdomsstyrelsen.
2009 Svensk Musik omvandlas till aktiebolag Svensk Musik/Swedmic AB.
2010 Sten Melin avgår som ordförande och efterträds av Martin Q Larsson. Driftssättningen av ICE påbörjas med verkdokumentationssystemet successivt från och med 11januari.