Nordisk konferens om frihandelsavtalet

FSTs ordförande stod för konferensens avslutningsord, i det han påpekade att det är vi konstnärer som står för själva innehållet i de kulturella och kreativa näringarna, men pengarna stannar mycket sällan hos oss utan hamnar längre ut i systemet, hos dem som distribuerar den konst vi skapar. Som en analogi kan man se partiernas valmanifest, där de framställer kulturen som en betydelsefull kraft i samhället, något som mycket sällan avspeglas i deras budgetförslag.

Vi ska inte glömma att det är vår konst, vår musik de alla är ute efter, att vår ställning i själva verket är ganska stark, fast vi själva inte alltid vet om det. Och det är denna styrka vi måste använda oss av.

TTIP-avtalet handlar i huvudsak om att minska handelshindren över Atlanten, vilket potentiellt kan medföra ökade vinster och möjligheter för företag i vår del av världen, samt friare rörlighet av arbetskraft. Eftersom man på goda grunder kan anse att kulturella varor och tjänster inte bör betraktas på samma sätt som övriga varor och tjänster, infördes i EU på franskt initiativ 1995 ett exception culturelle, med avsikt att i internationella handelsavtal undanta kulturområdet. Förhandlingarna mellan EU och USA hålls bakom lyckta dörrar, och få detaljer är kända för allmänheten, förutom att de just nu har paus, i väntan på att ett nytt parlament och en ny kommission skall ta säte i Bryssel. Det finns en rådgivande grupp av intressenter men det är tvivelaktigt vad de har för mandat att påverka förhandlingarna, och där återfinns ingen representant för den kulturella sektorn.

Av läckta dokument från förhandlingarna, framstår det dock som att ett kompromissförslag kommer att accepteras av parterna; det kulturella undantaget skall komma att gälla i just denna förhandling, men enbart för den audiovisuella sektorn, och EU vill kunna använda sig av denna sektor i framtida förhandlingar. Diskussionerna har även behandlat huruvida immateriella rättigheter, såsom upphovsrätt, skall ingå i avtalet.

Det förefaller inte som omöjligt att ett nyvalt parlament kan välja en annan hållning i båda dessa frågor; ett frihandelsavtal av denna magnitud är ett rörligt mål som omfattar stora delar av europeiskt näringsliv – avtalet beräknas omfatta 120 miljarer euro – och kulturen kan komma att bli en liten men viktig bricka i ett större spel. Ännu finns ingen bestämd tidsgräns för avtalets slutförande, men sannolikt sker det någon gång under 2015.