2020-02-22

Tonsättare som framförs på Presentationsdagen berättar om sina verk

Tio verk har blivit uttagna till FST:s Presentationsdag för ny svensk kammarmusik som genomförs i samarbete med Norrbotten NEO, Konserthuset Stockholm, Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Musik i Konserthuset Stockholm den 9 mars. Här berättar tonsättarna om ingångar till sina verk.
Mirjam Tally
Foto: Mari Arnover

Mirjam Tally om ”Warm life at the foot of the iceberg”

Titeln för verket “Warm life at the foot of the iceberg” är lånad av dikten av den estniska poeten Kristiina Ehin. Hennes poesi har inspirerat mig att skapa flera verk. Den titeln beskriver styckets karaktär och teknik. Verkets material består av kontraster: “kalla”, “luftiga” toner som är kombinerade med brusljud från ena sidan. Till kontrast för detta förekommer rytmiska, rockiga element. 

Originalversion av detta verk är skrivit för den isländska ensemblen Nordic Affect. 

“Warm life at the foot of the iceberg” framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Mansoor Hosseini
Foto: H. Hashemi-Pour

Mansoor Hosseini om ”Recycle”

”Recycle”, för cello och slagverk, komponerades 2018 för Festivalen Nordicontempo. Den hade premiär 22 september i Berlin samma år av UmeDuo.

Sedan mina lektioner och möten med George Aperghis under 1994 har jag ägnat mycket tid åt instrumental teater, både som längre projekt, kammarorkester och kortare musikstycken för mindre besättning. 

"Recycle" berättar om återvinning av material i ekologiskt syfte. Duon är delvis baserad på ett visuellt tema som påminner om musikaliska former. Alla gester och rörelser står alltid i tjänst för musiken. Principen är att sträcka ut en frasering genom överdrivna kroppsrörelser eller mimiker för att nå en absurd bild, vilket samtidigt fungerar som en anticipation till kommande not eller material. En tyst anticipation! Det vore mer korrekt att kalla genren för teatralisk musik, och inte musikteater. 

”Recycle” framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Jonatan Sersam
Foto: Natalie Eriksson

Jonatan Sersam om ”Sånger”

”Tout melodie est une arpège”, som Rameau sägs ha uttryckt det. I duons sånger löper två med varandra förknippade sånger parallellt. De genomgår individuella hastighetsförändringar; sångerna utvecklas rytmiskt, och melodiken utsätts för en sorts ombyggnad. Fragmenten plockas upp igen, rekomponeras, för att skapa en harmonisk projektor, en arpeggiator! 

Stycket är en del av ett längre projekt med en serie duostycken (i nuläget finns det fyra stycken) som jag arbetar med till och från. 

Den gemensamma idén för dessa sånger är att på olika sätt närma sig melodik, att tänka ”sång” på olika sätt, och varje stycke ger sitt eget svar på frågan på vilken antalet svar är oändligt – ”vad är melodi?”. 

”Sånger” uruppfördes 2016 på Rådhuset i Malmö av Valentina Guillari (basflöjt) och Corrado Carnevali (viola) från ensemble FontanaMix (IT).

”Sånger” framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Marie Samuelsson
Foto: Josef Doukkali

Marie Samuelsson om ”I Horisonter”

Verket komponerades på Fårö. I "I Horisonter" sker olika möten av ljus, mörka stråk och framåtblickande. Trion har tidigare framförts under festivalen Svensk Musikvår och under sommaren 2019 på en turné i Norrland av Trio Lindgård Rodrick Öquist.

"I horisonter" framför av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Johan Svensson
Foto: Vid Jakop

Johan Svensson om ”Rita cirklar”

”Rita cirklar” är ett stycke för sex instrument (flöjt, slagverk, piano, violin, viola och cello) som skrevs till ensemblen Mimitabus debutkonsert 2010. Idén bakom stycket var att med ett begränsat ljudmaterial skapa olika lager och nivåer av repetitiva mönster.

Det här stycket har kommit att betyda mycket för mig eftersom det utgjorde startskottet för en ny musikalisk riktning i mitt komponerande, en riktning jag fortfarande utforskar. Dels började jag här integrera andra ljud än toner i det musikaliska materialet. Jag började också utforma en mer avgränsad ljudvärld för varje stycke och konceptuella element började få större betydelse i musiken.

”Rita cirklar” framförs av Norrbottens NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Ivo Nilsson
Foto: Anna Drvnik

Ivo Nilsson om ”SMOG”

Inspirationen till kvartetten "SMOG" hämtade jag från en novell av Italo Calvino med samma titel som han skrev 1958. En text som idag – mer än 60 år senare – framstår som mer aktuell än någonsin då den föruttog både klimatkrisen och debatten om ”fake news”.

När novellens huvudperson anländer till en för honom okänd stad upptäcker han att allting är täckt av ett tunt damm från föroreningarna. På ett motsvarande sätt ville jag utforska hur instrumentens ordinarie spelsätt kan generera resonansfenomen i andra klangkällor. Som om dom var täckta av ett ”akustiskt damm” – la Polvere – vilket också är titeln på den första satsen. 

I andra satsen, la Nuvola – molnet, finner vi ett förslag till en motsvarighet till den förorenande smogen.

Verket avslutas med en Coda, il Respiro – andningen, både tung och sensuell. 

"SMOG" komponerades för den polska kvartetten Kwartludium inom ramen för Konstnärsnämndens residensprogram.

"SMOG" framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Madeleine Isaksson
Foto: Jean-Louis Garnell.

Madeleine Isaksson om ”Isär” (i minnet av min far)

Min far växte upp i Norrbotten i en liten finskspråkig by vid gränsfloden Muonio. Då jag fick en beställning av ensemblen Norbotten NEO visste jag att stycket sannolikt skulle bära spår av honom och något av den kultur han växte upp i. Mina tankar kretsade redan vardagligen mycket kring min far, isä (fi.), som sedan några år led av sjukdomen Alzheimer. Han själv var i tankar, syner och musik alltmer tillbaka i sin norrbottniska hemtrakt på 40-talet. En drivande, accelererande oro sökte honom allt oftare och manade honom iväg – hem. Till slut kunde inget hålla honom kvar i livet: tiden gick isär.

"Isär" framför av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Henrik Denerin
Foto: Louis Clement

Henrik Denerin om ”verzeitlichung”

Verket är en beställning från festivalen Mixtur i Barcelona och är skrivet till Ensemble Recherche som uruppförde det på festivalen 2015. Stycket kanske kan beskrivas som ett ”många idéer”-stycke. En fråga om hur tiden uppfattas när många olika material ställs bredvid varandra. Därifrån kommer också titeln ”verzeitlichung” – förtidsligande. 

I programtexten skrev jag:
Perhaps it is first in the interpretation process that an artwork unfolds to what it is interpreted as. Interpretandum is thus not something instantly given but grows from esthetic experience and critical reflection – it is both the result of and the object of the study. Also in a temporal respect, mediation between production and interpretation is crucial: the artwork is produced not in its contemporary history (the past), but its time (the present) in the artwork. This temporalization (verzeitlichung) of the artwork during the process of composition transforms its interior into a “micro eon”. The interpretation crystallizes the work to a structure.

Jag kan också nämna att stycket är ett av 5 stycken som hör ihop. Alla 5 styckena är för ensembler av olika storlek, från duo till septett. De olika delarna har bl.a. tidigare spelats av: Gageego, Ensemble Aleph, Odysseia Ensemble, The Riot Ensemble m.fl.

"verzeitlichung" framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Catharina Palmér
Foto: Paul Quant

Catharina Palmér om ”The thinking tree”

"The thinking tree" är sats 2 ur ett stycke för pianotrio som heter "Fairy tale moments". De tre satserna är var och en inspirerade av varsin "sagoscen" från litteraturen. Den sats som kommer att spelas här tar sin inspiration från en kort novell av Selma Lagerlöf, "Flykten till Egypten", som handlar om en dadelpalm som kan tänka och känna. Palmen i öknen kan inte motstå att böja sig inför Jesusbarnet som passerar under Marias och Josefs flykt till Egypten, och dess frukter räddar på så sätt den heliga familjen från att dö av törst och hunger.

Pianotrions övriga två satser "The diamond island" (sats 1) samt "The fairy castle" (sats 3) är inspirerade av Gullivers resor av Jonathan Swift, (diamantön som Gulliver kommer till på sin tredje resa, efter bl a besöket i lilleputtlandet) samt dikten "the fairy castle" av 1600-talspoeten Michael Drayton.

Detta är mitt hittills enda stycke för pianotrio.

"The thinking tree" framförs av Norrbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.

Andreas Zhibaj
Foto: Anna Zhibaj

Andreas Zhibaj om ”Turdus Merula”

"Turdus Merula" är ett verk som utforskar en av kammarmusikens äldsta former, concerto grosso. Det är instrumenterat för solocello och ensemble bestående av flöjt/-er, klarinett/-er, slagverk, piano, violin och viola. Stycket har tre satser utan paus emellan.

Det som gör concerti grossi fascinerande är att de består av många korta kontrasterande satser och spelas av ett flertal solister. I en concerto grosso består solostämmorna vanligtvis av två violiner och en cello. Istället för den statiska soli-tutti-formationen behandlas i "Turdus Merula" cellon huvudsakligen som solist. Kring den formas konstant nya konstellationer för att skapa en rik och alltid föränderlig solotextur medan resterande instrument är orkestrerade så att de närmar sig en tuttiklang.

Avsikten med manipuleringen av formen syftar till att skapa en emotionell faktor. Det är via formen som lyssnaren kan färdas genom tankarnas och känslornas korridorer. Av styckets tre satser har den första och den tredje samma utgångspunkt men olika riktningar. Dessutom hamnar de vid slutsatser långt ifrån varandra. Förstasatsen är byggd kring traditionella harmoniska och rytmiska strukturer, den tredje är mera nyfiken i sitt sökande. Paradoxalt nog är den första mera begränsade i karaktär men samtidigt leder den vidare medan den tredje är friare men ändå oåterkallelig. Andrasatsen fortsätter bearbeta tidigare material tills den kommer fram till tre autonoma satser. Dessa tre spelas av tre fristående instrumentgrupper. Satserna spelas samtidigt men det handlar inte om något slags kollage, de påverkar, utformar och förändrar varandra. De musikaliska linjerna pendlar konstant mellan fågelsång och människoröst. I musiken finns inbäddade, utan att alltid vara handgripliga, spår av barockmusik, musik från Bysans och mellanöstern, folkmusik och rock.

Concerto grosso "Turdus Merula" är ett stycke om en koltrast. Såhär skrevs det i premiärens programblad:

En koltrast börjar sin resa norrut. Den flyger genom öknen och hav, över skogar, sjöar och städer. Under resans gång börjar hans fågelläte förändras. Samtidigt som han flyger över alla dessa nya miljöer börjar också hans rörelser att förändras. På tillbakavägen bär fågeln med sig ett frö. Fröt växer till det starkaste träd. De kallade det Frihet.

"Turdus Merula" framförs av Norbotten NEO den 9 mars på Konserthuset Stockholm. Presentationsdagen arrangeras av FST i syfte att bredda svensk kammarmusik.