Är du verksam som tonsättare inom det konstmusikaliska området och är STIM-ansluten upphovsperson? Då kan du ansöka om resebidrag för följande ändamål:
FST kan bevilja resebidrag (för resa och logi) för att besöka kompositionsseminarium eller en masterclass. FST kan också ge resebidrag för att närvara vid framförande av eget verk (vid  konsert eller repetition inför ett uruppförande) under förutsättning att du ansökt och inte fått kostnadstäckande resebidrag från Svensk Musik (söks via STIM:s Mina sidor) och Konstnärsnämnden - dock inte som utövare vid framförande av eget verk. 

• Beviljande resebidrag kan endast utgå från hemadressen, där du är skriven.
• Den som får resebidrag från FST åtar sig att vara en god ambassadör för svensk konstmusik och aktivt verka för att i samband med resan skapa kontakter och nätverka med personer i musiklivet i syfte att få sin musik liksom andra tonsättares konstmusikaliska verk framförda. 
• Ansökan om bidrag från FST kan ej göras i efterhand. 
• Beviljade bidrag utbetalas i efterhand mot inlämnande av kvitton/biljetter till kansliet samt redogörelse, via formuläret Redogörelse för användning av resebidrag.

Maxbelopp per beviljad ansökan är:

• 3 500 kr inom Sverige
• 6 000 kr inom Europa
• 8 500 kr för övriga världen

Har du erhållit resebidrag från FST? Beviljade bidrag utbetalas i efterhand mot inlämnande av kvitton/biljetter samt en redogörelse, som lämnas via formuläret nedan.

Detta formulär är för icke-medlemmar. Medlemmar i FST använder sig istället av motsvarande formulär på medlemssidorna (inloggning krävs).

Vi fortsätter med vår verksamhet ”Konsertarrangörsstöd” i syfte att öka antalet framföranden av svensk konstmusik. Vi vill göra det möjligt för fler tonsättare att prova på att själva anordna konserter i mindre format. Ambitionen är fortfarande att under enklare former kunna skapa konsertprogram på fler och nya platser och nå en bredare och kanske delvis ny publik.

Första gången FST utlyste konsertarrangörsstöd var 2017-2018, inför och under FST:s 100-årsjubileum. Det resulterade i över 100 konserter runt om i landet vilka uppskattades av både tonsättare, musiker och publik. Projektet fortsatte under 2019, men har, under förklarliga skäl, satts på paus under 2020 och våren 2021. Nu vill vi att fler tonsättare ska ta chansen att arrangera konsertverksamhet igen. Syftet att också att öka antalet framföranden av EAM-verk men också framföra svensk konstmusik utanför storstäderna. 

I denna omgång tilldelar vi nya (20 st) stöd à 5 000 kronor exkl. moms per tonsättare och under perioden 15 juli – 31 december 2021. Konserter ska genomföras under kalenderår 2021. Ansökningar behandlas löpande. Besked ges snarast möjligt. 

Krav och redovisningskriterier

• Endast STIM-anslutna tonsättare kan ansöka.
• Musiken som framförs ska vara inom det konstmusikaliska området.
• Stödet kan inte ges till annan konsertarrangör, utan endast direkt till tonsättaren.
• Förtur till tonsättare som arrangerar konserter utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Förtur till tonsättare/ljudkonstnärer som arrangerar EAM-verk utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Konserten ska genomföras innan årsskiftet 2021-12-31.
• Konserten ska i första hand ske inför publik i lokal som är tillgänglig för allmänheten.
• Konserterna måste genomföras enligt FHM:s rekommendationer, med tillräckliga avstånd för alla, såväl för pubilk som musiker. Du som arrangör ansvarar för att detta efterföljs.
• Verk av minst två STIM-anslutna tonsättare ska framföras på konserten.
• Samarbeten med andra tonsättare välkomnas för att dela på kostnader för musiker etc., dock ska i dessa fall en ansökan per tonsättare göras.
• Det ska framgå i kommunikation/programblad vilka verk som framförs samt att konserten sker genom stöd från Föreningen Svenska Tonsättare.
• Inträde till konserten kan tas ut (valfritt).
• Konserten och de framförda verken ska STIM-anmälas och ev. avgift till STIM betalas.
• Arrangörsstödet uppgår till 5 000 kronor (exkl. moms) och kan användas för kostnader såsom arvode till tonsättaren för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring,  STIM-licenser och dylikt. 

Utbetalning av stödet sker i efterhand mot redovisning:

• En kort rapport om konserten (en halv A4 räcker)
• Kopia av programblad/digital länk till programmet
• Redovisning av kostnader och intäkter i sammanställning samt kopior av kvitton/fakturor.
• När redovisning är godkänd sker utbetalning till konto eller genom faktura från ditt företag. (Tänk på att FST måste belasta ev. arvodesbelopp med lagstadgade sociala avgifter vid utbetalning av arvode som bruttolön. Om du har företag kan stödet faktureras med upp till 5 000 kr exkl. ev. moms).

Gör så här för att ansöka:

• Bestäm dig för vilka verk du vill ha med på konserten och hur du kan disponera stödet. Gör en kostnadsbudget där du beräknar samtliga kostnader (t.ex. arvode till dig för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring, STIM-licenser och dylikt. 
• Knyt kontakt med lokalinnehavare/ställe där du vill anordna konserten och kom överens om kostnad, datum och tid.
• Knyt kontakt med musiker som kan framföra verken och kom överens om program och kostnader.
• När du förankrat ovan punkter mailar du din ansökan till Ida-Lee Brandel och anger följande information:
  • Ditt STIM-medlemsnummer (RHV-nummer)
  • Vilka verk som ska framföras på konserten
  • Var och när konserten ska hålla
  • Vilka musiker som kommer framföra verken

Du är självfallet välkommen att kontakta FST:s koordinator Ida-Lee Brandel för ytterligare frågor om konsertarrangörsstödet. Ida-Lee Brandel nås via e-post idalee.brandel@fst.se och/eller telefon 073-205 07 85. 

Ansökningar behandlas löpande. Besked ges snarast möjligt.

FST har under en rad år på olika sätt engagerat sig i musikämnet i skolan. Oavsett hur vi väljer att analysera konstmusikens - och kanske i synnerhet den nya konstmusikens - plats i skolan idag, känns det för tonsättarna angeläget att samarbeta med musiklärare och andra engagerade kring ämnet. Tonsättarna kan vara ett utmärkt stöd i sökandet efter nya former att undervisa och arbeta med kreativa och konstmusikaliska element i skolan. 

Sedan 2004 driver FST Stenhammarprojektet - Konstmusik För Unga i syfte att ge ungdomar en stimulerande inblick i konstmusikens mångfacetterade värld, samt att främja samarbete mellan tonsättare och skolvärlden, främst på gymnasienivå. Flera tonsättare har med stöd från FST genom åren kunnat bedriva ett stort antal projekt i samarbete med gymnasieskolor runt om i landet. Här nedan är ett urval av projektrapporter.

Namnet Stenhammarprojektet härstammar från att tonsättaren Wilhelm Stenhammar (f. 1871) initierade en konsertserie för ”vanligt folk” och studenter/ungdomar, där Göteborgssymfonikerna spelade såväl populära melodier som utdrag ur tyngre symfonier. Initiativet var sprunget ur en debatt som var lika aktuell då som nu; den gradvisa alieneringen från konstmusiken och minskningen av det breda intresset. Tonsättaren Fredrik Österling (f. 1966) ville ta vara på och vidareutveckla denna idé vilket utmynnade i Stenhammarprojektet, där tonsättarna själva får möjlighet att ge unga musikintresserade en djupare inblick i konstmusiken och komponerandets grunder. Konstmusik för unga!

Bonusmedel är royalties för kopiering av noter och det är Bonus Copyright Access (fd. Bonus Presskopia) som licensierar och avräknar dessa rättigheter. De ser till att upphovspersoner och utgivare får ersättning när deras copyrightskyddade verk kopieras och delas, reglerat genom licensavtal med i första hand skolor samt vissa företag, myndigheter och organisationer i Sverige. Intäkterna från dessa licensavtal fördelas vidare till medlemsorganisationerna i Bonus Copyright Access, som i sin tur förmedlar dessa vidare till upphovspersoner och utgivare.

FST har i uppdrag att vidareavräkna ersättning avseende kopiering och delning av copyrightskyddande verk inom det konstmusikaliska området i Sverige till de upphovspersoner som omfattas. Under 2017 har en ny modell för denna avräkning tagits fram med anledning av den reviderade lagen om kollektiv upphovsrättsförvaltning. Det är en utbudsbaserad analogiavräkningsmodell där upphovsrättspersoners förlagda konstmusikaliska verk beaktas vid fördelningen.

För att en upphovsrättsperson (eller företrädare för upphovsrättspersons dödsbo) ska kunna erhålla utbetalning av bonusmedel från FST behöver vissa kriterier vara uppfyllda (se nedan) och de förlagda konstmusikaliska verken måste registreras. Upphovsperson som omfattas av kriterierna nedan skapar ett konto och registrerar sina verk via denna sida: http://bonus.fst.se/. 

Funktionen för att företrädare för en upphovspersons dödsbo ska kunna skapa ett konto är under uppbyggnad. Kontakta bonus@fst.se för mer information.

Kriterier för godkänt verk

FST:s fördelning av bonusmedel baseras på en utbudsbaserad analogiavräkningsmodell. Det innebär att ersättning utbetalas till verk (noter) som är utgivna (förlagda) på ett notutgivande förlag. Kriterier för godkänt förlag, se nedan.

Verk som ingår i en notsamling eller antologi har också rätt till bonusmedel. Bonusmedel som FST förmedlar gäller dock endast notsamlingar utgivna av notutgivande musikförlag. Det innebär att om ditt verk ingår i en bok med ISBN-nummer från ett bokförlag, så omfattas det inte av de bonusmedel FST förmedlar. Observera även att FST Bonus endast omfattar verk inom det konstmusikaliska området.

Kriterier för godkänt notförlag

Förlaget ska:

• Ge ut skyddade tryckta eller digitala noter av minst tre upphovspersoner.
• Distribuera och aktivt saluföra sina noter.

Reklamationer och kopierade verk som inte är förlagda

Om du vet att ett icke förlagt verk har kopierats, kan du anmäla det via mail till bonus@fst.se. Uppge verkets titel, upphovspersonens namn, var verket kopierats och vid vilket tillfälle. Observera att bonusmedlen FST förmedlar endast gäller kopiering i skolor.
 

Utbetalning

Bonusmedel från FST fördelas till upphovspersoner till anmälda och av FST godkända verk på en årlig basis. Fördelning av inkasserade intäkter fördelas efterföljande år.

Mer information

E-post: bonus@fst.se

https://bonus.fst.se/

Kanslichef

Daniel Carlberg
08-783 88 43
daniel.carlberg@fst.se

Bild

Foto: Anna Rut Fridholm

Projektledare     

Dina Liberg
073 - 507 93 47
dina.liberg@fst.se

Bild

Foto: privat. 

Projektledare (50%)

Ida-Lee Brandel
idalee.brandel@fst.se

Bild

Foto: privat

Kommunikationsrådgivare     

Anna Cokorilo
070-602 51 15
anna.cokorilo@fst.se

Bild

Foto: Elisabeth Ohlson.

Juridisk rådgivning samt deklarations- och skattejuridisk rådgivning för medlemmar:

Vemanord Redovisning AB, bokföring och deklarationskonsulter, 08 - 40 88 22 60, www.vemanord.se

Thorbjörn Öström, juridisk rådgivare, nås via kansliet

E-post till kansliet: kansli@fst.se

Fakturaadress (Postadress): 

FST
Box 17092 
104 62 STOCKHOLM
 

Besöksadress:

Hornsgatan 103, 13tr, 117 28 STOCKHOLM
Karta och vägbeskrivning på Google Maps
 

Org.nr: 802003-5369
VAT number: SE802003536901
Inbetalning kan göras via Swish till: 123 675 8874
Eller genom vanlig bankbetalning till Bg: 5745-4779
Om du betalar från utländsk bank använder du nedan uppgifter:
IBAN-nummer: SE615000000005249100584
Bic-kod: ESSESESS
IBAN-numret är den internationella översättningen av bankkontonumret och Bic-koden (kallas ibland också för SWIFT) är kodbeteckningen för vilken bank det är.
Adress till banken är:
SE Banken
106 40  Stockholm

Johan Blixt

Ordförande

Bild

Foto: Pontus Eklund

Johan Blixt (f. 1991 i Karlstad) tog under uppväxten valthornslektioner på Kulturskolan och på Sundstas musikgymnasium. Blixt började studera komposition på Musikhögskolan Ingesund. Efter två år på Ingesund fortsatte han på kandidatprogrammet på Kungl. Musikhögskolan med studier för Pär Lindgren. Kompositionsstudierna med inriktning västerländsk konstmusik avslutades med symfoniorkesterverket Kanoper som uruppfördes på Berwaldhallen av KMH:s symfoniorkester.

År 2017 tog han en masterexamen för Karin Rehnqvist med kammaroperan Dags som uppfördes på Operahögskolan i ett samarbetsprojekt med librettist och sångare från SKH. Tillsammans med tonsättaren Gustav Lindsten och blockflöjtisten Clara Guldberg Ravn driver Johan projektet Svävningar för att skriva ny blockflöjtsmusik. Som gjorde sin första konsert 2019 på Skeppsholmen med stycket Konversationer som kretsar kring självupplevda och fiktiva konversationer.

Johan Blixt frilansar som tonsättare samt arbetar som kompositör och sounddesigner på teater. Han har även varit engagerad i Stockholms musikliv bland annat i Samtida Musik.

För mer information: www.johanblixt.com

johan.blixt@fst.se

Ylva Fred

Vice ordförande

Foto: Märta Thisner

Ylva Fred (f. 1990 i Stockholm) är utbildad vid Gotlands Tonsättarskola och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där hon år 2020 tog sin masterexamen i komposition, konstmusik. Idag är hon verksam som frilansande tonsättare av kammar- och orkestermusik och opera.

År 2021 valdes Ylva Fred in i styrelserna för FST och STIM, och är för närvarande även representant i STIM’s Fördelningskommitté, Guldbaggens nomineringsjury samt i KLYS nämnd. 

https://www.ylvafred.com

ylva.fred@fst.se
 

Henrik Denerin

Styrelseledamot

Bild

Foto: privat

Henrik Denerin was born in Sweden in 1978. His education includes a master degree in Composition with prof. Luca Francesconi at Malmö Academy of Music as well as studies with Karlheinz Stockhausen and musicologist Richard Toop. He’s a board member of Levande Musik (Gothenburg) and one of the artistic directors of the festival Kontinent Dalsland.

Henrik is enjoying a prolific international career as a composer. Over the years his music has been performed in Europe, Asia, Australia and America by ensembles, orchestras and musicians such as Ensemble Recherche, Ensemble Aleph, Athelas, Kammerorkester Basel, Gageego!, L’instant Donné, Vertixe Sonora Ensemble et al. His works has been programmed at international festivals for contemporary music including ISCM, Nordic Music days, Donauechingen, Darmstadt Ferienkurse, Mixtur Festival, Melbourne International Arts Festival and others. Denerins music is often defined by its effort to prioritize questions over answers – those questions tend to be driven by investigations into what might be possible and what the implications of those possibilities might be.

denerin@gmail.com

Anna-Karin Klockar

Styrelseledamot

Bild

Foto: Thomas Fahlander

Anna-Karin Klockar tog examen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1985, efter att ha studerat med Lars-Erik Rosell, Daniel Börtz, Arne Mellnäs, Bengt-Arne Wallin och Per-Gunnar Alldahl. Efter avslutade studier flyttade Anna-Karin till Rom, där hon arbetade i 25 år med klassisk-, folk-, och kommersiell musik. Hon har studerat piano, orgel och cello och har dirigerat kör i både Italien och Sverige. Mycket av Klockars arbete i Italien var inom film- och tv-industrin där hon samarbetade med Luis Bacalov, Riz Ortolani, Bruno Zambrini, Pino Donaggio och Maurizio Abeni.

Anna-Karin Klockar har med sin expressiva och personligt färgade ton blivit känd i det internationella körlivet sedan hon vann Allmänna Sången & Anders Wall Composition Award 2016 med Speeches, tre tonsatta tal för blandad kör. Hon har också vunnit Svenska kyrkans kompositionstävling med Missa Dalecarliensis (2014) och Polyphonos-tävlingen i Seattle (2017). Hon fick en beställning av Kungl. Musikaliska Akademien att skriva ett jubileumsverk för att uppmärksamma H.M. Konungens 50 år på tronen. Verket Visa om en visa uruppfördes i oktober 2023 av Orphei Drängar vid en konsert i Uppsala slott i närvaro av Deras Majestäter.

För mer information om Anna-Karin Klockar, se här.

ak.klockar@gmail.com 

Agnes Kofoed Christianson

Styrelseledamot

Agnes Kofoed Christianson är kompositör, sångare och performancekonstnär som arbetar med performativa och tvärkonstnärliga verk för ensembler, egna projekt och konstnärliga samarbeten. Hon arbetar i varierande konstellationer nationellt och internationellt med musiker inom nutida klassisk, experimentell musik och fri improvisation. Hon tog masterexamen i komposition på Högskolan för Scen och Musik 2024 där hennes projekt fokuserade på performativa verk, integrerad koreografisk notation och konstnärligt motstånd.

Tidigare utbildad musiker på Rytmisk Musikkonservatorium i Köpenhamn och som sångerska är hon specialiserad inom traditionell arabisk musik och arbetar med experimentell röstkonst. 

Kofoed Christianson har suttit som ledamot i Konstmusiksystrars styrelse sedan 2020 och som ordförande 2023-2025. 

För mer information, se här. 

agneskofoed@gmail.com 

Katarina Leyman

Styrelseledamot

Bild

Foto: privat

Tonsättaren Katarina Leyman (1963) kommer ursprungligen från ön Orust i Bohuslän men lever och verkar nu i Stockholm. Under åren 2000-2005 studerade hon komposition och musikteoripedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har även studerat i Boston USA, under 6 år, där hon tog en masterexamen i komposition vid New England Conservatory of Music 1995 och dessförinnan en dubbel kandidatexamen i komposition och filmmusikkomposition vid Berklee College of Music 1993.

Katarinas musik har framförts i stora delar av Europa, i USA, Sydamerika och Ryssland, bland annat vid Östersjöfestivalen 2010, ISCM World New Music Days Zagreb 2011 och Nordic Music Days Reykjavik 2011, Brassfestivalen Signal Gävle 2014, Saxå kammarmusikfestival 2015, Sound of Stockholm 2016. Orkestermusiken har framförts av orkestrar som Stockholmsfilharmonikerna, Radiosymfonikerna, Norrlandsoperans och Gävles symfoniorkester m.fl. Genombrottsverket Solar Flares, ett beställningsverk av SR Berwaldhallen, uruppfördes under Östersjöfestivalen 2010.

katarina.leyman@gmail.com

Tebogo Monnakgotla

Styrelseledamot

Bild

Foto: Oscar O'Ryan

With recent and upcoming premieres at the Grant Park Festival in Chicago (Marina Piccinini and Andreas Haefliger), with the BBC symphony orchestra (Johan Dalene) and a residence at Tanglewood, Monnakgotla is an internationally acclaimed composer.
 
Tebogo Monnakgotla was born and raised in Uppsala. At the age of ten, Tebogo started to play the cello in the town music school. In 1994 she started to study composing and cello playing at Piteå College of Music, in 1999 continuing her studies at the Royal College of Music in Stockholm, where she finished her postgraduate diploma studies in 2006.

monnakgotla@gmail.com

Per Anders Nilsson

Styrelseledamot

Bild

Foto: Gun Nilsson

Per Anders Nilsson (1954) fil.dr/professor emeritus vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och medlem i FST sedan 2001. Är huvudsakligen aktiv inom elektronisk musik och improvisation. Han studerade saxofon och elektroakustisk musik vid Musikhögskolan i Göteborg 1981-87. År 2011disputerade han i ämnet musikalisk gestaltning med avhandlingen A Field of Possibillities: Designing and Playing Digital Musical Instruments.

Nilsson var föreståndare för Lindbladstudion vid Högskolan för scen och musik mellan 1998 och 2006 och under åren 2014–2020 var han proprefekt och viceprefekt forskning vid samma institution. Har varit inbjuden som tonsättare och/eller så kallad visiting scholar vid internationellt erkända universitet inriktade mot elektronisk och datorstödd musik, såsom GRM i Paris, CNMAT vid UC Berkeley, CREATE vid UC St Barbara samt CCRMA vid Stanford.

Det akusmatiska stycket La gamme Voiture XM beställdes av GRM i Frankrike 1999. Han har medverkat vid GAS-festivalen, NIME och ICMC-konferenser samt uppträtt med välkända improvisationsmusiker som Evan Parker, AMM (Eddie Prévost och John Tilbury). Han har också komponerat för och spelat med Beam Stone, duo pantoMorf och Natural Artefacts.

Per Anders Nilsson har varit styrelsemedlem för Levande Musik i Göteborg och Kalvfestivalen. Ingår för närvarande som forskare i forskningsprojektet Systemisk improvisation som stöds av Vetenskapsrådet.

För mer information om Per Anders Nisson, se här och här.

per-anders.nilsson@telia.com 

Ett första försök att bilda en tonsättarförening i Sverige gjordes år 1914, närmast som en följd av vissa yngre tonsättares, främst Kurt Atterberg, Natanael Berg och Ture Rangström, missnöje med den nybildade Konsertföreningens program- och dirigentpolitik.

Detta försök misslyckades, men fröet var sått, och den slutgiltiga föreningsbildningen ägde rum den 29 november 1918. Den omedelbara anledningen var denna gång att en ny upphovsrättslagstiftning med bestämmelser om framföranderätt förbereddes. Det ansågs viktigt att en representativ påtryckningsgrupp från tonsättarhåll skulle finnas för att regeringen skulle kunna påverkas i frågan. Föreningen Svenska Tonsättare var alltså bildad.

Viktigare data under när det gäller föreningens och tonsättarverksamhetens organisatoriska utveckling i fortsättningen anges här kortfattat. Intresserade hänvisas till de jubileumsskrifter FST gav ut till 25-årsjubiléet 1943, 50-årsjubiléet 1968 och 75-årsjubiléet 1993.

FST genom tiderna

1919 Vid första ordinarie föreningssammanträdet den 5/4 valdes Natanael Berg till ordförande. Den 30/5 antogs upphovsrättslagen, dock med dansmusiken undantagen från skyddet.

1923 Föreningen bildar Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, STIM, u.p.a. Konstituerande sammanträde den 24/9. Verkställande direktör Eric Westberg.

1924 De första kontrakten tecknas med en del restauranter och biografer samt med orkesterföreningarna i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Norrköping och Gävle.

1925 Med en del av den i enlighet med internationellt avtal reserverade nationella avsättningen grundläggs STIM:s kultur- och understödsfond för stöd till svensk musikproduktion

1926 Auktorlagen revideras och inbegriper även dansmusiken i skyddet. SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik) grundas efter initiativ av Fred Winter.

1927 Föreningen deltar i arrangemangen vid Nordisk Musikfest i Stockholm, den första i Stockholm sedan 1897.

1929 Förhandlingar om normalkontrakt inleds med förläggarna.

1930 Första orkesterkatalogen trycks. Edition Suecia grundläggs. I kampanjen för mer svensk musik på konserter utges broschyren "Konserthuset och Konsertföreningen".

1931 Det transparenta notpapperet, som revolutionerar kopieringsmöjligheterna, ställs till medlemmarnas förfogande.

1933 Föreningen ombildas till inregistrerad understödsförening. Medel avsätts för stipendier som komplettering till de statliga tonsättarstipendierna.

1935 2000 kronor överlämnas till Svenska Musikerförbundets humanitära kassor mot att förbundet i gengäld medger vissa lättnader vid grammofoninspelning av svensk musik. En dylik överenskommelse gällde därefter årligen till 1943.

1937 Invigning av sammanträdes- och klubblokalerna "Kryptan" i STIM:s nyinköpta hus, Tegnérlunden 3 i Stockholm.

1939 På framställan från Svenska Musikförläggarföreningen tar föreningen initiativ till bildande av Musikens Vecka, som sedermera övergår i Musikfrämjandet. Konstituerande sammanträde den 20/7.

1940 På hemställan av STIM tillsätter K.Maj:t en granskningsman att följa STIM:s verksamhet. Hovrättsrådet J H E Nordenfalk utses till statens tillsyningsman.

1941 Föreningen ombildas till den idéella föreningen FST.

1943 STIM omorganiseras. Staten tillsätter i styrelsen ordförande jämte två representanter med suppleanter.

1945 Publikationsverksamheten vidgas till att omfatta även s k manuskripttryck. Publicerade verk presenteras vid intima konserter i Kryptan. Sven Wilson anställs som chef för STIM.

1946 Skyddstiden förlängs preliminärt till 50 år enligt "Lex Sjögren". Nordisk Komponistråd bildas och i samband därmed inleds nya överläggningar om gemensamt nordiskt normalkontrakt.

1947 Nordiska Musikdagar ges i Stockholm.

1948 Beslut fattas om att nothyra skall utgå även för manuskriptverk. Första grammofoninspelningen med stöd av propagandamedel påbörjas.

1949 Enligt avtal med The Free Library of Philadelphia deponeras ett antal svenska partitur där för propaganda i USA.

1951 Avtal träffas med Breitkopf & Härtel om propaganda och distribution av Edition Suecias verk i Tyskland.

1953 Stockholms Festspel, till vars bildande föreningen bidragit med förslag, inleds.

1957 Medlemmar i Göteborg bildar egen lokalavdelning: Göteborgs tonsättarförening.

1958 Tre representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Publikations- och propagandanämnd.

1959 Vid en sammankomst med lärare på Musikhögskolan överlämnas ett referensbibliotek över svensk pedagogisk musik.

1960 Ny upphovsrättslag antas av riksdagen, innebärande bland annat definitivt förlängande av skyddstiden till femtio år. KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) bildas. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.

1961 I samarbete med Norrköpings orkesterförening inrättas den första orkester(experiment)studion för unga tonsättare. Den statliga summan för tonsättarstipendier höjs från 80 000 kronor till 230 000 kronor.

1963 Bildandets av STIM:s samarbetsnämnd -- sedermera Informationscentral för Svensk Musik -- förbereds genom anställning av chef för referensbibliotek och lyssnarstudio.

1964 Statens nyinrättade konstnärsbelöningar tilldelas fem tonsättare.

1965 Fyra representanter utses att ingå i STIM:s nybildade Informationscentral för Svensk Musik. En bred satsning på grammofoninspelningar inleds och produktionschef för inspelningarna knyts till informationscentralen.

1966 Inbjudan utfärdas till tonsättare att skriva ett verk direkt för grammofoninspelning. Inspelningarna skall publiceras vid 50-årsjubiléet 1968. Informationscentralen övertar ansvaret för Edition Suecia.

1968 FST:s femtioårsjubileum firas med mottagning i Kryptan, bankett på Anglais, skivutgivning mm. Tillsammans med Fylkingen bildas stiftelsen FylFST för att vara huvudman för Elektronmusikstudion EMS. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.

1970 Efter kompromisser med SKAP och SMFF antas den nuvarande genretabellen med tre genreklasser.

1972 BONUS-avtal angående kopiering i skolorna träffas för första gången mellan FST/SKAP/SMFF och statsmakterna. Stiftelsen FylFST upplöses.

1976 Svensk Musikvår hålls för första gången (i Stockholm). Ett avtal ingås med Sveriges Författarförbund rörande tonsättning av litterära texter. Konstnärsnämnden inrättas och övertar förvaltningen av de statliga tonsättarstipendierna från Musikaliska Akademien.

1978 Föreningens sextioårsjubileum firas på Konserthuset. Avtal med Teatrarnas Riksförbund angående ersättning för beställningsverk träffas för första gången efter flera års förhandlingar. Nordiska Musikdagar hålls i Stockholm.

1979 Föreningens kansli flyttar tillsammans med STIM:s Informationscentral från Tegnérlunden till Birger Jarlsgatan 6. Informationscentralen byter samtidigt namn till Svensk Musik.

1980 Nytt normalkontrakt fastställes efter förhandlingar mellan FST/SKAP och Musikförläggarföreningen. Avtal sluts mellan FST/SKAP/SMFF och Kommunförbundet angående notkopiering i de Kommunala Musikskolorna.

1981 Debattboken "Tonsättare i Sverige" ges ut.

1983 FST:s kansli flyttar tillsammans med STIM och Svensk Musik till nya lokaler i egen fastighet på Sandhamnsgatan 79. Eskil Hemberg avgår som ordförande, och efterträds av Sten Hanson.

1984 Konstnärsnämnden delas efter önskemål från FST i tre delar, och Arbetsgruppen för Upphovsmän på tonområdet övertar ansvaret för statsstipendierna. överenskommelse träffas efter flera års förhandlingar mellan FST, SKAP och SMFF om fördelning av BONUS-medlen. Svensk Musik övergår till ny kopieringsteknik, vilket medger att verk utskrivna på papper kan deponeras. 

1985 BONUS delar ut de första kopieringsersättningarna till tonsättare. Utbytesavtal med tonsättare från Irland.

1986 Tonsättarhandboken presenteras. Svensk Musikvår i Malmö. Revideringen av STIM:s fördelningsregler inleds.

1987 STIM:s VD Håkan Gezelius avgår. Svensk Musikvår i Stockholm. FST tar initiativ till stiftelsen ”Meet the composer”.

1988 Gunnar Petri ny VD för STIM Konstnärsnämnden tilldelas preliminär biblioteksersättning för utlåning av musikalier och skivor. 100-årsjubileum för Nordiska Musikdagar i Stockholm.

1989 Svensk Musik börjar med datorutskrivna noter och FST:s datorrum inrättas. Svensk Musikvår i Stockholm.

1990 STIM:s nya fördelningsregler antas, med bl.a. avräkning för olika konsertområden och noggrannare graderingssystem. Utredningen ”Den elektroakustiska musikens situation i Sverige” presenteras.

1991 STIM anmäls till näringsombudsmannen av TV3 och TV4 för snedvriden konkurrens i förhållande till SVT. En mångårig tvist inleds. Svensk Musikvår i Stockholm. Statistiska Centralbyrån presenterar ”Kulturarbetarnas inkomst och arbetsvillkor” som blir ett viktigt instrument för FST:s kulturpolitik.

1992 Svensk Musikvår i Stockholm European Composers Union bildas i Paris med FST som en av initiativtagarna.

1993 FST firar sitt 75-årsjubileum med 35 konserter, 4 nya böcker och stor fest. Årsmötet skickar öppet brev till riksdagen med krav om förändring av länsmusiken till kammarmusikens fromma. Sveriges Radios styrelse uppvaktas med kritik av Musikradions förytligande.

1994 Sten Hanson avgår som ordförande, och efterträds av Thomas Jennefelt. Stiftelsen Elektro-Akustisk Musik i Sverige upplöses och EMS uppgår i Svenska Rikskonserter. Utbytesavtalen med alla länder utom de baltiska sägs upp, och ersätts av möjlighet för tonsättarna att bevista musikfestivaler i Europa.

1995 Den statliga kulturutredningen läggs fram. FST skriver remiss och uppvaktar kulturministern med krav om ökade insatser för tonsättarna. FST arrangerar ett rådslag med musiklivet kring den nya svenska musikens ställning.

1996 Nytt beställningsavtal sluts med Teatrarnas Riksförbund med bl.a. ökad ersättning vid repetitionsmedverkan. Konstnärsnämnden presenterar utredningen Tonsättarnas villkor där tonsättarnas låga ersättningsnivåer sätts i fokus. Den upphovsrättsliga skyddstiden förlängs till 70 år efter EU-beslut.

1997 Den långa tvisten mellan STIM och de kommersiella TV-bolagen upphör. De statliga utredningarna Konstnärernas arbetsmarknad och Generella konstnärsstöd föreslår stora ökningar av bidragen till tonsättarna.

1998 Nordiska Musikdagar i Stockholm. STIM firar 75-årsjubileum. FST långtidshyr ett hus i Corciano, Umbrien för tonsättarnas rekreation och arbete. NOMUS konstaterar i en utredning att andelen samtidsmusik i symfoniorkestrarnas program sjunkit drastiskt under 80- och 90-talen.

1999 Medlemsforum införs för att öka kontakten mellan styrelse och medlemmar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet ”Levande tonsättare” initieras. Tomkasettersättningen införs och fördelas via STIM. FST anställer förbundsjurist.

2000 Thomas Jennefelt avgår som ordförande, och efterträds av Sten Melin. Marie Samuelsson väljs till vice ordförande.

2003 FST köper lägenhet i Cortona, Toscana. STIM:s stadgar ändras så att staten inte längre utser några ledamöter. STIM får ny VD, Kenth Muldin och Gunnar Petri blir STIM:s ordförande.

2004 FST initierar Stenhammarprojektet, ett pedagogiskt samarbetsprojekt mellan FST och utvalda grundskolor. Nytt reviderat Beställningsverksavtal tecknas mellan FST/SKAP och Teatrarnas Riksförbund/SRAO. FST blir återförsäljare av programvaror för musikproduktion.

2005 Nytt förlagsavtal presenteras. FST startar närradiosändningar i Stockholm. Upphovsrttslagen revideras i enlighet med EU-direktivet, INFOSOC.

2006 Chrichan Larson väljs till vice ordförande. STIM inför ett nytt fördelningssystem som bättre ska motsvara EU:s krav på transparens och likabehandling.

2007 Nordiska musikdagarna hålls i Norrköping. ICE, International Copyright Enterprise, bildas som ett bolag gemensamt ägt av STIM och STIM:s engelska motsvarighet PRS for Music. ICE ska hantera datavolymerna som verkdokumentationen, musikrapporteringen och avräkningen.

2008 FST startar Composers Radio, podcastad radio på nätet. FST initierar ett jämställdhetsprojekt tillsammans med musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö med stöd av Kulturrådet och Ungdomsstyrelsen.

2009 Svensk Musik omvandlas till aktiebolag: Svensk Musik/Swedmic AB.

2010 Sten Melin avgår som ordförande och efterträds av Martin Q Larsson. Driftssättningen av ICE påbörjas med verkdokumentationssystemet successivt från och med 11 januari. 

2017 Martin Q Larsson avgår som ordförande och efterträds av Martin Jonsson Tibblin.

Här nedan presenteras mottagare av Rosenbergpriset, Interpretpriset, Elektronmusikpriset samt priset Musikens Möjliggörare som FST har utdelat genom åren.

MOTTAGARE AV ROSENBERGPRISET

Rosenbergpriset är ett svenskt musikpris som FST utdelar till en tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 

2023 Marie Samuelsson

2022 Mats Larsson Gothe 

2021 Sten Sandell

2020 Paula af Malmborg Ward

2019 Anders Nilsson

2018 Madeleine Isaksson

2017 Kent Olofsson

2016 Thomas Jennefelt

2015 Jan Sandström

2014 Lise-Lotte Norelius

2013 Miklós Maros

2012 Klas Torstensson

2011 Hanna Hartman

2010 Folke Rabe (utdelades dec 2010)

2010 Guds söner: Kent Tankred och Leif Elggren (utdelades dec 2009)

2009 Victoria Borisova-Ollas

2008  Henrik Strindberg

2007 Rolf Martinsson

2006 Karin Rehnqvist

2005 Anders Hillborg

2004 Pär Lindgren

2003 Dror Feiler

2002 André Chini

2001 Rolf Enström

2000 Hans Gefors

1999 Mikael Edlund

1998 Sven-David Sandström

1997 Åke Parmerud

1996 Daniel Börtz

1995 Bengt Hambræus

1993 Lars Edlund

1992 Akós Rozman

1991 Arne Mellnäs

1990 Lars Johan Werle

1989 Sven-Eric Johansson

1988 Sven Erik Bäck

1987 Anders Eliasson

1986 Åke Hermanson

1985 Jan W Morthenson

1984 Lars-Gunnar Bodin

1983 Hans Holewa

1982 Ingvar Lidholm

MOTTAGARE AV FST:S INTERPRETPRIS

Interpretpriset delas ut till musiker, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik. Prisskulpturen är skapad av Evelina Dovsten. Verket består av sammansatta rundlar i friblåst glas, där lager på lager speglar hur konst och musik växer fram ur många människors praktiska kunskap. 

2024 Radiokören

2023 KammarensembleN

2022 Hidden Mother 

2021 Sören Hermansson

2020 Curious Chamber Players

2019 Erik Westbergs Vokalensemble

2018 Christian Karlsen

2017 Anna Petrini

2016 Anna Christensson

2015 Karin Hellqvist

2014 Gageego!

2013 Martin Fröst

2012 Norrbotten NEO

2011 Jan Risberg

2010 Duo Ego (Monica Danielsson och Per Sjögren)

2009 The Gothenburg Combo (David Hansson och Thomas Hansy)

2008 Jeanette Bjurling

2007 Ivo Nilsson

2006 Ingemar Månsson

2005 Pärlor För Svin

2004 Jonny Axelsson

2003 Duo Gelland

2002 Gunnar Eriksson

2001 Olle Persson

2000 Link (Levande Interpreter Av Nutida Konstmusik)

1999 Hans-Ola Ericsson

1998 B Tommy Andersson

1997 Kjell Inge Stevensson

1996 Håkan Hardenberger

1995 Dan Laurin

1994 Stockholms Saxofonkvartett

1993 (utdelades ej)

1992 Eva Österberg

1991 Jörgen Pettersson

1990 Nils-Erik Sparf, Anna Lindal

1989 Ansgar Krook

1988 Kroumata-Ensemblen

1987 Rascher-Kvartetten

1986 Helen Jahren

1985 Christian Lindberg

1984 Ilona Maros, Kerstin Ståhl

1983 Magnus Andersson

1982 Kristine Scholz, Mats Persson

MOTTAGARE AV PRISET MUSIKENS MÖJLIGGÖRARE

Priset Musikens Möjliggörare instiftades 2008 och utdelas till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik. Priset innebär (sedan 2010) att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 110 700 kronor.

2024 Konstmusiksystrar

2023 Stefan Forsberg

2022 Fylkingen

2021 Kerstin Perski

2020 Gränslandet – symfonisk fest: Christian Karlsen & David Huang

2019 Anna Larsson och Göran Eliasson, Vattnäs Konsertlada

2018 Jörgen Pettersson och Mattias Rodrick

2017 Karin Starre

2016 Erik Skagerfält

2015 Martin Lindman (Kalvfestivalen)

2014 Nils Spangenberg

2013 Maria Sundqvist

2012 Thomas Bjelkeborn

2011 Thomas Liljeholm

2010 Birgitta Tollan

2009 Åke Holmqvist

2008 Kjell Englund

MOTTAGARE AV ELEKTRONMUSIKPRISET

Utifrån Sveriges långa och internationellt erkända tradition inom elektronisk konstmusik vill FST premiera enskilda tonsättare och ljudkonstnärer med ett eget pris inom denna musik. Elektronmusikpriset ska belöna särskilda och betydande verk inom elektronmusik, elektroakustisk musik eller live-elektronisk musik, alternativt musik som i huvudsak innehåller elektroniska inslag. Syftet med priset är att över tid spegla bredden av konstnärliga uttryck inom det elektroniska konstmusikaliska fältet.Prissumman är 75 000 kronor. 

2025 Åke Parmerud

2024 Hanna Hartman

2023 Pär Lindgren

För aktuella pressbilder, besök vårt pressrum på Cision

Presskontakt: Anna Cokorilo, tel: 070-602 51 15, anna.cokorilo@fst.se 

Här är FST:s logotyp i olika utföranden. Klicka på bilderna för nedladdning av högupplösta bildfiler.

Stiftelsen Alvar Krafts minne främjar genom stipendier unga svenska seriösa tonsättares studier och utbildning. FST:s styrelse förvaltar stiftelsen. Formuläret är numera alltid öppet och ansökningar behandlas kvartalsvis.

Kriterier och ansökningsformulär

Tidigare stipendiater

Stipendiater 2024

Emil Nilsson: Masterclass med Pierlugi Billone och Lisa Streich vid ilSUONO Contemporary Music Week, Italien.
Christoffer Håård: International Young Composers Academy (IYCA) i Ticino, Schweiz.
Eskil Kauppi: Masterclass i komposition, i samband med Båstad Kammarmusikfestival.
 

Stipendiater 2023

Anna Ljungberg: Studier i komposition vid Filmuniversität Babelsberg Konrad Wolf, Tyskland.
Ludvig Nitzler: Masterclass i komposition hos Helge Sunde, i Halden resp Oslo.
Isak Björn Hedlund: International Young Composers Meeting 2023

Stipendiater 2022

Nino Hellberg Håkansson: 28th International Young Composers Meeting 2022
Nora Pollack: Elektroakustisk komposition, Universität der Künste, Berlin
 

Stipendiater 2021 (beslut juni 2021)

Erik Sköld: Resekostnader i samband med kompositionsstudier vid Malmö Musikhögskola.
Christoffer Håård: Resekostnader i samband med utbytesstudier vid Hochschule für Musik Carl Maria Von Weber Dresden och kompositionsstudier under Mark Andre.
David Tudén: Resekostnader i samband med kammarensemblen Kymatics workshop.
 

Stipendiater 2020 (beslut december 2020)

Maja Linderoth: Kurs Exp. — Questions of Perception in Art and Science, 1-4 okt 2020, Berlin Summer University of the Arts 2020.
Frej Wedlund: Kursen ManiFeste vid IRCAM Paris, med Isabel Mundry och Ensemble InterContemporain.
 

Stipendiater 2018 (beslut november 2018)

Niklas Lindberg: Darmstadt Ferienkurse 2018
Alfred Villafana Jimenez: Master Class: Soundmine 2018 Belgien, Sävellyspaja Finland, Stockholm chamber brass academy Leksand.
 

Stipendiater 2017 (beslut december 2017)

Sol Andersson: Studier i Elektroakustisk komposition.
Ansgar Beste: Konstnärliga doktorandstudier i komposition vid University of Leeds 
Marta Forsberg: Studier för tonsättaren och ljudkonstnären Kirsten Reese, Berlin.
Fredrik Mathias Josefson: Masterclass i elektroakustisk musik med Robert Normandeau. Master Artist Residency, Atlantic Center for the Arts.
Maja Linderoth: Studier i komposition vid Universität der Künste, Berlin.
Maria Lindström: Studier i komposition vid Universität der Künste, Berlin.
Alessandro Perini: Workshop och lektioner för Clara Iannotta och Hanna Hartmann. Bludenzer Tage zeitgemäßer Musik, Österrike.
 

Stipendiater 2017 (beslut juni 2017)

Karolina Almgren: Resebidrag för VICC-vistelse
Fredrik Gran: Resebidrag för doktorandstudier.
Frej Wedlund: Masterclass med Ensemble Suono Giallo samt kompositörerna Simone Movio och Nicolas Tzortzis
David Tudén: Medverka i NCCA-symposium och jubileumsutställning i Moskva.
 

Stipendiater 2016 (beslut december 2015)

Maja Granberg: Berklee College of Music, Boston
Alfred Jimenez:  Kurs, "Att göra en Opera" vid Operahögskolan, Stockholm.
Maja Linderoth: 48th International Summer Course for New Music, Darmstadt.
Kajsa Lindgren: Utbildning i elektroakustisk komposition, Schumacher College i Dartington, England.
Alessandro Perini: Darmstadt Ferienkurse 2016.
Kristofer Svensson: Kompositionsstudier för Mamoru Fujieda, Fukuoka, Japan.
Frej Wedlund: Kompositionsstudier, masterklass inom kammarmusikmed Johannes Schöllhorn samt Mathias Steinauer.
 

Stipendiater 2015 (beslut december 2014)

Maja Granberg: Berklee College of Music, Boston
Kristoffer Torp: Gotlands Tonsättarskola
Joakim Borg: Gotlands Tonsättarskola
Max Wainwright: LLEAPP
Daniel Fjellström: Operation Creation Workshop
Johan Svensson: Impuls academy, Graz
Weiwei Jin: Doktorandprojekt, De Montfort University UK, Stony Brook University New York, Harvestworks Digital Media Arts Center New York
Hardi Kurda: Doktorandstudier, Goldsmiths College, University of London

Här är SYMFs (Sveriges Yrkesmusikerförbund) rekommendationer vid framträdanden som musiker: 

Minimitariff

Sveriges Författarförbund kan ge dig rådgivning beträffande arvoden för framträdanden vid möten, konferenser, på bibliotek och dylika arrangemang, eller om du som tonsättare t.ex. ombeds författa en text om ditt verk till en programbok. Här finner du Sveriges Författarförbunds arvodesrekommendationer.

• Rekommenderade minimiarvoden för musikaliska beställningsverksuppdrag
• FST:s avtalsmall vid musikaliska beställningsverksuppdrag
• KLYS minimirekommendationer för avtal och arvoden
• Musikförlagsavtalet
• Författarförbundets minimirekommendationer vid framträdanden
• Symfs rekommendationer vid framträdanden som musiker

Är du verksam som tonsättare inom det konstmusikaliska området och vill bli medlem i Föreningen svenska tonsättare är du välkommen att ansöka om medlemskap! 
Som medlem i FST får du möjlighet att vara med och samverka med andra tonsättare och vara delaktig i arbetet med viktiga frågor inom musiklivet. Du blir en del av ett engagerat nätverk för tonkonsten, tillsammans kan vi påverka och värna tonsättarnas villkor och den nutida konstmusikens roll. Vi ser gärna kvinnliga sökande då FST för närvarande har en övervägande andel manliga medlemmar. Medlemsavgiften är för närvarande 1 200 kr per år. Som medlem i FST får du tillgång till juridisk rådgivning och förhandlingshjälp, ekonomisk rådgivning, erbjudanden till kurser och informationsmöten, möjlighet till arbetsvistelser i FST:s lägenheter i Toscana och Berlin, inbjudningar till olika aktiviteter och evenemang som FST anordnar, såsom Medlemsforum, Klubbkvällar, m.m. samt rabatt på vissa konserthus.

Beslut om inval fattas av styrelsen två gånger om året – normalt i juni respektive i december. För att ansökan ska bli behandlad på styrelsemöte i juni ska ansökan vara inskickad via formuläret senast den 15 maj; och senast den 15 november för att bli behandlad på styrelsemöte i december. Besked ges i juli resp januari. Välkommen med din ansökan! 

För frågor kontakta kansliet.

Ansökan

• Ansökan om medlemskap ska ställas till Föreningen Svenska Tonsättares styrelse, genom formuläret nedan.
• För att ansökan ska bli behandlad i maj-juni ska ansökan vara inskickad via formuläret senast den 15 april; och senast den 15 oktober för att bli behandlad i november-december.
• Den ansökande skall vid ansökningstillfället vara ansluten till Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå).
• Studenter under pågående grundutbildning i komposition kan inte ansöka om medlemskap.
• Den som ansöker efter ett avslag, ska bedömas på andra verk än sådana som bilagts tidigare ansökan.
• Ansökan sker helt digitalt och innefattar:
  1. Ett korrekt ifyllt ansökningsformulär
  2. Ett CV med uppgifter om ev. studier
  3. Verkförteckning. Samtliga upphovspersoner på inlämnade verk ska framgå.
  4. Dokumentation av 5 offentliga framföranden i form av programblad, recensioner eller annat
  5. Dokumentation kring – genomförda och/eller pågående – ev. beställningsarbeten på uppdrag av institutioner och/eller musiker
  6. Minst 5 verk i skriftlig form (dvs. partitur) och ev. dessutom i klingande form (mp3) eller – om verkens adekvata presentation inte är skriftlig – i klingande form.
  7. En skriftlig motivering till ansökan om medlemskap (görs direkt i formuläret).

Bedömning

• Ansökan behandlas av en invalsgrupp tillsatt av FST:s styrelse bestående av en styrelsemedlem (sammankallande) och två FST-medlemmar. Gruppen utses för varje invalsomgång med en strävan efter att minst en av medlemmarna har ingått i invalsgrupp tidigare.
• Var och en i invalsgruppen framlägger efter bedömning sina egna synpunkter. Den sammankallande redovisar invalsgruppens samlade bedömning för styrelsen.
• I gruppens samlade bedömning av ansökan tas särskild hänsyn till:
  • ​De insända verkens egenart
  • I vilken grad den sökande behärskar det valda formspråket och mediet
  • Genrespridningen i produktionen
  • Nyanseringen i det musikaliska uttrycket och, i förekommande fall, notationsmässig precision
  • I vilken utsträckning sökanden har en anknytning till svenskt musikliv
  • Andra kriterier som invalsgruppen önskar framhålla
• Invalsgruppen och dess medlemmar kan på eget initiativ kontakta den ansökande och inhämta ytterligare upplysningar och dokumentation för bedömningen.
• Inget av dessa kriterier verkar i sig uteslutande för inval i föreningen, utan gruppen framlägger sin samlade bedömning till styrelsen, vilka sedan fattar beslut om inval.

Inval

• Om invalsgruppen är enig i sin bedömning följer styrelsen normalt gruppens rekommendation, men styrelsen är den beslutande instansen och därmed fri att göra en egen bedömning. Är invalsgruppen oenig görs en "bedömning i andra instans" av styrelsen. Är styrelsen till sist oenig i ett enskilt fall hänskjuts frågan om inval till föreningens årsmöte.
• Styrelsens beslut kan inte överklagas, men den ansökande är fri att återkomma med ny ansökan.