FSTs ordförande stod för konferensens avslutningsord, i det han påpekade att det är vi konstnärer som står för själva innehållet i de kulturella och kreativa näringarna, men pengarna stannar mycket sällan hos oss utan hamnar längre ut i systemet, hos dem som distribuerar den konst vi skapar. Som en analogi kan man se partiernas valmanifest, där de framställer kulturen som en betydelsefull kraft i samhället, något som mycket sällan avspeglas i deras budgetförslag.

Vi ska inte glömma att det är vår konst, vår musik de alla är ute efter, att vår ställning i själva verket är ganska stark, fast vi själva inte alltid vet om det. Och det är denna styrka vi måste använda oss av.

TTIP-avtalet handlar i huvudsak om att minska handelshindren över Atlanten, vilket potentiellt kan medföra ökade vinster och möjligheter för företag i vår del av världen, samt friare rörlighet av arbetskraft. Eftersom man på goda grunder kan anse att kulturella varor och tjänster inte bör betraktas på samma sätt som övriga varor och tjänster, infördes i EU på franskt initiativ 1995 ett exception culturelle, med avsikt att i internationella handelsavtal undanta kulturområdet. Förhandlingarna mellan EU och USA hålls bakom lyckta dörrar, och få detaljer är kända för allmänheten, förutom att de just nu har paus, i väntan på att ett nytt parlament och en ny kommission skall ta säte i Bryssel. Det finns en rådgivande grupp av intressenter men det är tvivelaktigt vad de har för mandat att påverka förhandlingarna, och där återfinns ingen representant för den kulturella sektorn.

Av läckta dokument från förhandlingarna, framstår det dock som att ett kompromissförslag kommer att accepteras av parterna; det kulturella undantaget skall komma att gälla i just denna förhandling, men enbart för den audiovisuella sektorn, och EU vill kunna använda sig av denna sektor i framtida förhandlingar. Diskussionerna har även behandlat huruvida immateriella rättigheter, såsom upphovsrätt, skall ingå i avtalet.

Det förefaller inte som omöjligt att ett nyvalt parlament kan välja en annan hållning i båda dessa frågor; ett frihandelsavtal av denna magnitud är ett rörligt mål som omfattar stora delar av europeiskt näringsliv – avtalet beräknas omfatta 120 miljarer euro – och kulturen kan komma att bli en liten men viktig bricka i ett större spel. Ännu finns ingen bestämd tidsgräns för avtalets slutförande, men sannolikt sker det någon gång under 2015.

1) Vilket är det enskilt viktigaste argumentet för att samhället behöver konst?

Lars Ohly (V)

Konst och kultur har ett egenvärde för människor och för samhället. Bredd och mångfald i konstnärliga uttryckssätt berikar oss alla. Konst ska vara lättillgänglig och finnas naturligt runt omkring oss.

Tina Ehn (MP)

Konsten och kulturen gör oss till människor. Den reflekterar, utforskar och utmanar våra värderingar och stimulerar oss att betrakta både samhället och människan ur nya perspektiv.

Ulf Nilsson (FP)

Vi liberaler tror på kulturens betydelse för att vidga rummet för tanken, reflektionen och fantasin. Kultur och konst får oss människor att tänka på nya sätt. Kultur som berör en människa inspirerar till nya tankar och livsuppfattningar. Skönlitteratur, tavlor, filmer, teaterpjäser och musik, som vi blir känslomässigt berörda av, gör att vi förändras som människor och skapar nya insikter som inte går att få via faktaböcker. Det kan öka förståelsen av vår egen situation och det kan skapa samhällsengagemang. En statlig kulturpolitik behövs för att även kvalitetskultur, som inte är kommersiellt lönsam, ska kunna utvecklas.

Per Lodenius (C)

För mig och Centerpartiet är konst, kultur och bildning civilisationens kärna. Där ryms våra samlade erfarenheter i mångfacetterad form och där kan vi få förståelse för oss själva, varandra, vårt förflutna och vår samtid. Kulturen måste därför finnas tillgänglig för alla. Det handlar då både om att få uppleva kultur och att själva ha möjlighet att skapa. Kulturen har ett värde i sig och det ska alla ha rätt att få del av.

Gunilla Carlsson (S)

Det är en demokratifråga. Den socialdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i vår absoluta tilltro till att alla människor ska ha rätt till att ta del av kultur och utöva kultur. Genom en prioritering av barn och unga och en satsning på integration, folkbildning och jämställdhet kan kulturen spridas till fler. Vi socialdemokrater ser kulturen som en viktig del av välfärden. Konsten och kulturen är starka krafter som kan bidra till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Vi vill därför släppa loss kraften i kulturen och stärka och utveckla den kreativitet, sprängkraft och möjligheter som finns i konst och kultur. Det är viktigt för att kultur och även media har ett värde i sig – som fria och oberoende aktörer, men också för att många av framtidens jobb finns inom kulturen och de kreativa näringarna.

Kultur och media är viktiga därför att de kan kanalisera protester mot orättvisor, utgöra en arena för samtal och debatt, eller granska och ifrågasätta makthavare och rådande strukturer. Kultur och media är viktiga därför att de skapar möjligheter för oss att formulera drömmar, ge uttryck för känslor och skapa identitet. Kultur och media kan hjälpa oss att upptäcka nya idéer och perspektiv, ge inspiration, vägledning och inte minst värderingar.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Jag tror att det är väldigt vanskligt att försöka fånga konstens roll i våra liv och vårt samhälle i en enda formulering. Jag brukar beskriva kultur och konst som föda och språngbräda för själen – det är och har den varit för mig. Konsten i dess olika uttrycksformer har ju alltid varit en självklar del i den mänskliga samvaron, från målningarna i Lascauxgrottan, den 30 000 år (!) gamla flöjt – gjord av ett gamben – som arkeologer nyligen funnit i Tyskland, Gilgamesheposet, fram till dagens nutida konstmusik. I de nya kulturpolitiska målen har vi slagit fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.

2) Varför prioriterar inte ditt parti kulturpolitiken som en stor valfråga?

Lars Ohly (V)

Det gör vi, kanske som enda parti. Vår kongress beslutade att kulturpolitiken ska vara viktig i valrörelsen och beslutade också om att Vänsterpartiet driver kravet att minst 1 % av statsbudgeten per år ska gå till konst och kultur (i dagsläget är det cirka 0,8 %).

Tina Ehn (MP)

Egentligen borde kulturen vara en stor valfråga, särskilt efter åtta år av moderatledd kulturpolitik. Miljöpartiet har gjort bedömningen den här gången att vi behöver lyfta fram skolan och jobben vid sidan av klimat och miljöfrågorna. Vi ser att dessa frågor är viktiga utmaningar och våra väljare vill att vi prioriterar dem. Men vi är väl medvetna om att vi både behöver kulturens kraft och att vi som politiskt parti också har att stå upp för kulturens roll i samhället.

Ulf Nilsson (FP)

Det stämmer inte. Vi vill höja ambitionerna generellt inom kulturpolitiken och vi vill att kulturen blir ett kärnområde.

Per Lodenius (C)

Kulturen är en viktig fråga, men har tyvärr inte lyfts som en av de viktigaste frågorna i opinionsundersökningar som gjorts bland svenska folket. Det gör också att denna inte lyfts som en central valfråga.

Gunilla Carlsson (S)

Socialdemokraterna prioriterar jobb, utbildning samt välfärdsfrågorna. Vi måste prioritera att alla människor har ett jobb och försörjning, att de får tillgång till utbildning och välfärd. Vi ser kulturen som en central del i välfärdssamhälle. Vi har genom hela oppositionsperioden lagt mer pengar än alliansen på kultur.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Regeringens mål är att Sverige ska vara ett land där alla kan växa och utvecklas – vi talar nu om behovet av ett kunskapslyft för att klara de utmaningar vi står inför. Kultur och bildning är en förutsättning för detta. Jag vill se att kulturella och konstnärliga perspektiv får genomslag inom många samhällsområden och där tycker jag att vi lyckats få ett ökat medvetande. Sverige har, till skillnad från många andra länder, prioriterat kulturen. Europa har genomgått den värsta finansiella krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet. När i princip alla andra länder har tvingast göra stora nedskärningar i sina kulturbudgetar har Sverige faktiskt kunnat inte bara bibehålla, utan öka budgeten. Det är unikt.

3) Vilken kommer att vara den viktigaste kulturpolitiska frågan för ditt parti under nästa mandatperiod?

Lars Ohly (V)

Svårt att bara välja en, när hela kulturpolitiken gått i stå de senaste åren. Men givet förutsättningen så säger jag Kulturskolan. Kulturskolan måste bli obligatorisk för kommunerna och avgifterna till den måste sänkas, på sikt helt tas bort. Barn och ungdomars rätt och möjlighet att själva utöva kultur måste förbättras.

Tina Ehn (MP)

Bibliotekens utveckling, kulturskapares villkor (inklusive scenkonstpensionerna). Samt barn och ungas rätt till kultur i skolan och utbildningssystemet.

Ulf Nilsson (FP)

Om vi ska välja bara en fråga, vill vi satsa på ett läslyft för både barn och vuxna. Förmågan att ta till sig kunskap, analysera information och fatta självständiga beslut grundläggs genom en god läsförmåga. Genom läsning tränas förmågan till perspektivbyten liksom förmågan att hantera kulturella, politiska och etiska skillnader och att ta till sig all slags kultur.

Vi vill också höja ambitionerna för kultur- och musikskolan. Fler ska få fördjupad kunskap och möjlighet till utveckling. Vi vill se nationella riktlinjer och ett nationellt kunskapscentrum för kultur- och musikskolan.

Vi arbetar även för att fler kulturskapare, inklusive musiker, ska få drägliga ekonomiska villkor. Se nedan under svar 5-7.

Per Lodenius (C)

Det viktigaste för Centerpartiet är att alla får möjlighet att ta del av kultur. Vi behöver kulturen för att leva. Vi behöver uppleva kulturen genom alla våra sinnen. Vi behöver alla få kontakt med våra känslor, då utvecklas vi själva och tillsammans med andra. Ett kulturliv där alla är välkomna och kan delta är en viktig kraft för ett samhälle som håller ihop på lång sikt. Det ska inte spela någon roll om man exempelvis har någon funktionsnedsättning, var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk situation man befinner sig i. Kulturen ska finnas till för alla.

Gunilla Carlsson (S)

Vi prioriterar allas rätt att ta del av kultur, särskilt prioriterar vi barn och unga. Vi ser fri entré på statliga museer som en tillgänglighetsreform, liksom stimulansbidraget till kultur- och musikskolor. Vi värnar upphovsrätten då vi ser den som den enskilt viktigaste frågan för kulturskaparna.

Arbetslösheten är hög, den nuvarande regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik. Arbetslösheten bland kulturarbetare är högre än i många andra grupper och många kulturarbetare lämnar kulturarbetsmarknaden. Det är ett enormt slöseri med kraft, energi och talang. Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre.

Kulturskaparna utgör navet i skapandet av kultur. De har ofta dåliga arbetsvillkor och svårare att passa in i de traditionella trygghetssystemen. Vi föreslår höjning av anslaget till scenkonstallianserna.

Stödet för kulturskaparna är dock något som sträcker sig bortom vad som nu går att åstadkomma med tillfälliga anslagsökningar i budgeten. Vi anser också att det är ytterst viktigt att stärka kulturskaparnas avtalsställning när det gäller upphovsrättsfrågorna. Vi socialdemokrater vill utarbeta en strategi som har till syfte att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Att fler barn och unga ska läsa och öka sin läsförståelse är den absolut viktigaste frågan. Statistik visar att barn läser mindre idag, och var fjärde 15-årig pojke saknar grundläggande läsförståelse. Agerar vi inte med krafttag nu kommer vi att ha stora bekymmer framöver. En god läsförståelse är grunden för att kunna ta till sig kunskap. Tillgång till god litteratur och läsning är ytterst en demokratifråga. 

4) Behöver Sverige nyskriven konstmusik? Motivera!

Lars Ohly (V)

Ja, självklart. Den kommersiellt gångbara kulturen och musiken klarar sig för det mesta utan kulturpolitisk aktivism. Men bredden och mångfalden som i sin tur inspirerar och influerar all annan musik direkt eller på sikt måste ges förutsättningar att verka och växa.

Tina Ehn (MP)

Ja, det är av betydelse att musik kan få utvecklas (även) experimentellt. Något nytt händer och ifrågasätter förutsägbara ”ramar”. Det oväntade kan ge något nytt till framtiden. Vi behöver konstnärer som bryter ny mark. Alla konstuttryck som idag kan avnjutas på institutionerna har en gång varit ett initiativ från en enskild konstnär. Utan fria konstnärer – ingen kulturell återväxt.

Ulf Nilsson (FP)

Självklart behövs nyskriven konstmusik. Alla konstarter behöver utveckling och förnyelse.

Per Lodenius (C)

Kulturen i Sverige skulle bli rikare av nyskriven konstmusik. Kulturen och konsten befinner sig alltid i en förnyelse, därför är behovet att ompröva, omtolka och nyskapa ständigt aktuellt.

Gunilla Carlsson (S)

Ja, Sverige behöver nyskriven konstmusik på samma sätt som vi behöver ny konst och ny teater. Den nutida konstmusiken verkar i en levande tradition av konstmusik – det är ytterst viktigt att slå vakt om.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Vi ska ha ett levande kulturliv inom samtliga konstarter och genrer. Regeringen har därför lyft fram nyskapande kultur som en kulturpolitisk prioritering. Konstmusiken har ett rikt arv och den klassiska repertoaren kommer nog alltid att vara efterfrågad, men självklart behöver konstformen hela tiden utvecklas, de musikaliska uttrycken förfinas och ny konstnärlig mark brytas. Dessutom är nog publikens mottaglighet för ny musik – även den som kräver mer av sina lyssnare – större än vad många tror. Så ja, visst behöver Sverige nyskriven konstmusik, gärna av kvinnliga tonsättare.

5) På vilket sätt kommer situationen för den samtida konstmusiken att förändras om ni vinner valet?

Lars Ohly (V)

Ingen kulturpolitisk reform utan mer pengar. 1 % av statsbudgeten till kulturen varje år skulle ge cirka 1,7 miljarder mer att fördela till konst och kultur i landet. I detta ryms naturligtvis också bättre förutsättningar för konstmusiken.

Tina Ehn (MP)

Det är förstås inte en enkel fråga att besvara, men då vår ambition är att fler ska få mer kultur i sina liv, och att kulturskapares villkor ska förbättras, så kan det ändå vara något slags svar.

Ulf Nilsson (FP)

Se svar fråga 7.

Per Lodenius (C)

Vi kommer att arbeta för att alla ska få möjlighet att ta del av musik och annan kultur. Det inkluderar även konstmusiken. Vi vill också att ”Skapande skola” ska utvidgas till att omfatta förskola och gymnasium, vilket skulle ge ökade möjligheter för tonsättare av konstmusik att arbeta tillsammans med skolelever för att höja intresset för konstmusik. Centerpartiet vill att samarbetet mellan olika samhällsaktörer ska bli starkare, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för olika kulturformer att utvecklas.

Gunilla Carlsson (S)

Vi vill stärka de fria grupperna och arrangörerna, detta kommer att stärka även den nutida konstmusiken.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Jag har under min tid som minister varit angelägen om att se över och ompröva kulturpolitiken där så är nödvändigt, men också att slå vakt om verksamheter och ersättningssystem som fungerar väl. Vi kommer bland annat att arbeta vidare med Skapande skola och kultursamverkansmodellen, där ju konstmusiken har en given plats.

6) Hur skulle ni vilja åstadkomma bättre arbetsvillkor för konstmusiktonsättare?

Lars Ohly (V)

Framförallt genom att öka antalet arbetstillfällen vilket ska ske genom att nivåerna på anslagen höjs så att anordnare och institutioner kan anlita tonsättare i högre grad.

Tina Ehn (MP)

Vi arbetar med att förstärka kulturskapares arbetsvillkor, där ingår även frågor om trygghetssystem. Vi har även lagt mer resurser i våra budgetförslag till olika åtgärder bland annat mer resurser till musik/teater och dans-alliansen.

Ulf Nilsson (FP)

Se svar fråga 7.

Per Lodenius (C)

Vi vill skapa förutsättningar för konstmusiktonsättare, liksom för andra kulturutövare, att få drägliga livsvillkor och möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. För detta krävs att vi tittar på såväl skatter som villkor för företagande men också anpassningar av samhällets trygghetssystem så att de tar rimlig hänsyn till konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. Ofta har man svårt att kvalificera sig för A-kassa eller sjukförsäkring, vilket gör att man befinner sig i en svår situation om man blir sjuk eller inte har några uppdrag. Detta vill vi se över.

Gunilla Carlsson (S)

Vi vill att alla kulturskapare, inklusive konstmusiktonsättarna, ska ha bra arbetsvillkor, det är därför vi vill stärka kulturskaparnas ställning, se svar fråga 3.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Vi brukar ju från Alliansens håll ofta lyfta fram arbetslinjen och det vill jag göra även här. I grunden handlar det om att orkestrar, konserthus och andra beställer och uppför verk av samtida tonsättare och att man betalar rimlig ersättning för detta. En viktig fråga tror jag är institutionernas arbete med att möta sin publik på nya sätt och nå nya publikgrupper. Sedan är det givetvis viktigt att vi slår vakt om de stipendieordningar som finns och sist, men inte minst, att fler aktörer även utanför den offentliga sfären anlitar och samarbetar med tonsättare.

7) I dag går ca 90-95% av det offentliga musikstödet till institutioner, medan 5-10% går till det fria musiklivet som drar lika många lyssnare. Hur vill ni arbeta för att musikinstitutionerna i högre grad skall integrera frilansande tonsättare och musiker i sin ordinarie verksamhet?

Lars Ohly (V)

Genom nivåhöjning av anslagen till kultur till minst 1 % av statsbudgeten per år skapas utrymme för att fler institutioner kan anlita frilansande musiker och tonsättare.

Tina Ehn (MP)

Vi är väl medvetna om att det fria kulturlivet är oerhört viktigt för hela Sverige. Vi har också avsatt mer resurser än alliansregeringen till det fria kulturlivet. Vi behöver stimulera samverkan mellan institutionerna och de fria konstnärerna. Det kan göras på flera sätt, till exempel genom att rikta stöd till specifika projekt som involverar såväl institutioner som det fria kulturlivet. Det finns ett stort kulturpolitiskt värde av att upplåta de traditionella scenerna till nyskapande konst.  

Ulf Nilsson (FP)

Svar fråga 5-7: Många musikskapare är småföretagare och regeringen har gjort många viktiga förenklingar för dem. Mot bakgrund av att nio av tio kulturarbetare har F-skattsedel är det väsentligt att de som egenföretagare nu är garanterade att under de första 24 månaderna få en sjukdomsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar jämförelseinkomsten. Det är viktigt att detta även omfattar småföretagare som startar mindre aktiebolag.

Det är viktigt att i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (klar januari 2015) särskilt uppmärksamma dem som inte har fast anställning eller är kombinatörer, dvs. både anställda och egenföretagare, till exempel många i musikbranschen. Man bör hitta ett system där även oregelbunden inkomst räknas in när det gäller till exempel föräldrapenning och sjukpenning.

Folkpartiet vill bygga ut allianserna inom musik-, konst- och scenområdet. Syftet med alliansmodellen är att utveckla matchning och arbetsförmedling samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Regeringen satsade år 2008 22 miljoner på att bygga ut musikalliansen.

De nya reglerna för scenkonstpensionerna kommer dels att innebära att det finns möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år, dels att medel som frigörs genom övergången till ett nytt pensionssystem kan användas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet.

Per Lodenius (C)

Vi vill se en bredd i institutionernas utbud. Samtidigt så ska politiken inte blanda sig i det direkta innehållet. Vi ska ha en armlängds avstånd från de konstnärliga prioriteringarna.

Gunilla Carlsson (S)

Vi tycker det är viktigt att institutionerna samarbetar med det fria musiklivet och detta är en fråga som vi, om vi vinner valet, vill ta upp en dialog kring.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

På många håll finns önskemål och även behov av ökade offentliga medel – inte minst hos institutionerna. Jag tror inte att det är en väg framåt att omfördela medel från institutionerna till andra aktörer. Vi har dock under min tid som minister gjort flera insatser för att stärka det fria musiklivet. Det stöd till det fria musiklivet som Statens kulturråd fördelar har förstärkts i flera omgångar och de medel som frigjordes i och med nedläggningen av Rikskonserter har kommit det fria musiklivet till del, både via Statens musikverk och via Statens kulturråds bidragsgivning. Vi har inrättat Musikalliansen som ger frilansande musiker en ekonomisk trygghet och vi har även skapat Kulturbryggan som riktar sig till kulturområdet brett, men där det experimentella och nyskapande ska stå i fokus.

Vi har i våra riktlinjer till myndigheter och institutioner förtydligat att man ska samverka med andra – det kvarstår. Däremot tycker jag inte att staten i sin bidragsgivning ska detaljstyra hur denna samverkan ska se ut.

8) Hur vill ni arbeta för att kommuner och regioner enklare skall kunna anlita tonsättare och andra konstnärer i sin ordinarie verksamhet?

Lars Ohly (V)

Med högre anslag till kultur kommer också portföljen till lokala och regionala kulturprojekt bli större. Den som inte inser vikten av höjda anslag kommer heller aldrig att vara trovärdig i strävan efter fler arbetstillfällen för tonsättare och andra konstnärer.

Tina Ehn (MP)

Vi har konsekvent föreslagit mer medel till kultursamverkansmodellen efterhand som fler regioner gått in i den. Modellen får inte bli en modell för neddragningar på kulturområdet utan tvärtom, en modell för att kulturen ska växa. Vi vill gärna uppmuntra samarbete mellan skolan och kulturen, och i vår skolpolitik lyfter vi frågan om kulturens roll för bildning.

Ulf Nilsson (FP)

Vi vill fortsätta bygga ut satsningen Skapande skola, vilket ger elever möjlighet att möta kulturskapare. För oss är det viktigt att alla barn ska få möta de olika konstarterna under sin skoltid. Skapande skola ska därför byggas ut och bli en naturlig del för alla elever, i alla skolor.

Per Lodenius (C)

Vi vill att kulturstöd oftare omprövas så att mer resurser finns för att stödja nya idéer och yttringar inom kulturområdet både nationellt och regionalt. Vi vill också göra det billigare för företag att köpa olika typer av konst och att mer pengar ska avsättas till det regionala kulturlivet.

Gunilla Carlsson (S)

Vi tycker att Skapande skola brister i detta avseende, och vill se över hur Skapande skola arbetar med utövande konstnärer inom alla konstområden.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Kultursamverkansmodellen har givit kommuner och regioner en ökad frihet, men också ett ökat ansvar för hur man hanterar de statliga stöden till kultur. Jag upplever inte att det från statligt håll finns några särskilda hinder för kommuner och regioner att anlita tonsättare och andra konstnärer i sin verksamhet utan som i så många andra sammanhang handlar det om resurser och prioriteringar.

9) Lyssnar du själv på samtida konstmusik? Har du någon favorittonsättare?

Lars Ohly (V)

Jag lyssnar mest på klassiskt och punk/rock, men har också lyssnat på Hans Abrahamsens ”Snö” som var en häftig ljudupplevelse.

Tina Ehn (MP)

Det händer att jag gör, men jag har ingen särskild favorit.

Ulf Nilsson (FP)

Jag tycker dels om jazz att dansa till som New Orleans, men också mera modern jazz, till exempel Nils Landgren och Rigmor Gustafsson. När det gäller klassiskt har jag blandad smak, men lyssnar särskilt gärna på Mozart och Schubert. Jag är tyvärr inte särskilt hemmastadd i modern konstmusik.

Per Lodenius (C)

Vilken musik jag lyssnar på har att göra med i vilket sammanhang och i vilken stämning jag befinner mig i. Där har också samtida konstmusik en klar plats. För mig är det inte viktigt vem som komponerat musiken utan vad musiken ger mig.

Gunilla Carlsson (S)

Jag lyssnar på många olika sorters musik. När det gäller nutida konstmusik, så tycker jag Beata Söderberg Quin är en spännande musiker och tonsättare.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Svårt att peka ut en favorittonsättare men jag har flera gånger fått möjligheter att lyssna till Sven-David Sandström och Karin Rehnqvist.

10) Vilket konstnärligt uttryck kan du personligen inte leva utan?

Lars Ohly (V)

”Utan musik skulle livet vara ett misstag”, Friedrich Nietzsche. Men egentligen kan jag inte vara utan litteratur, teater eller bildkonst heller.

Tina Ehn (MP)

Dans, teater, poesi, musik och att få skapa själv – gärna genom slöjd.

Ulf Nilsson (FP)

Många konstarter är viktiga för mig. Allra störst betydelse har dock litteratur, teater och film. Naturligtvis kan jag inte heller föreställa mig en värld utan musik.

Per Lodenius (C)

Dans! I alla dess former. På scen, på film och egen utförd.

Gunilla Carlsson (S)

Jag tycker om många olika sorters konstnärliga uttryck inom både konst, musik, scenkonst och litteratur. Ska jag nämna något särskilt, så blir det nog scenkonst, och då framförallt teater.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Om litteraturen kan räknas som ett ”konstnärligt uttryck” så blir detta utan tvekan mitt svar! Men det är också känt att jag är en stor operavän!

Text: Jon Asp

Illustrationer: Adam Herlitz

Måndag 30 juni

13.00 Invigning

NMX inleds med presentation av Musiksveriges statistikrapport Musikbranschen i siffror – statistik för 2012 med utgångspunkt: Hur ser den ekonomiska utvecklingen för musikbranschen ut? Vad har det för effekter på samhället?

Presentationen följs av paneldiskussion den ekonomiska utvecklingen i musikbranschen, och avslutas med konsert med musik av Love Antell.

Tisdag 1 juli

Under förmiddagen genomför Föreningen Svenska Tonsättare The NMX Sessions: Hur kan man lösa samhällsutmaningar med hjälp av musik?

Många använder redan idag konstnärliga verktyg för att komma åt svårlösta utmaningar som ungdomars utanförskap, kommuners självbild eller äldres engagemang i samhället; metoder där processen och deltagandet är viktigare än det klingande resultatet. Genom en serie workshops bearbetar särskilt inbjudna deltagare från alla delar av samhället dessa frågor. Om du anser att du borde bli inbjuden, maila paola@mindproject.se , berätta vem du är och formulera en för dig aktuell samhällsutmaning.

13.00 Såhär löser man samhällsutmaningar med hjälp av musik. Offentligt seminarium.
Deltagarna i förmiddagens workshops visar hur man med hjälp av musikalisk konstnärlig verksamhet kan lösa aktuella samhällsutmaningar.

15.00 Förnyelse eller arv – om en idébank för en annan orkesterrepertoar

Generalprogrammen från de svenska konserthusen är till förvillning lika i sitt repertoartänkande – musik skriven för 200 år sedan av döda tyska män. Ett hundratal klassiska verk roterande likt en best-of-spellista i reklamradion. I en föränderlig omvärld behöver vi konserthus som speglar samtiden med historien som relief, inte tvärtom. Vi tar fram rödpennorna och stryker under det som är rätt och stryker det som är fel. FACIT/Face it presenterar ett idéprogram med positiva pekpinnar och ett annat sätt att tänka kring repertoar och konserter.

16.00 – 21.00 Diskussioner med musikmänniskor

Diskutera direkt med levande tonsättare och musiker hur vi kan utveckla samhället med hjälp av musikalisk verksamhet.

21.00 Livekonsert! Levande musiker spelar musik av levande tonsättare

Onsdag 2 juli

Det fria musiklivet i Almedalen – Hur skapar vi ett musikliv för alla?
Musikarrangörer i Samverkan, Musikcentrum Riks, Riksförbundet Svensk Jazz, RANK (Riksförbundet för Arrangörer av Nutida Konstmusik) och RFoD (Riksförbundet för Folkmusik och Dans) diskuterar ett musikliv för alla.

16.00 – 16.45 Seminarium: Det fria musiklivet i Almedalen – Hur skapar vi ett musikliv för alla?
Musik är på egen hand ett gigantiskt transportsystem för alltifrån konstnärliga idéer till sociala behov, kommunikation, ekonomi, politik, undervisning, hälsa. Och likt andra samhällsområden blir musikpolitiken effektivare med nationella strukturer. Men vem har och tar det nationella ansvaret? Vad säger publiken, musikerna och arrangörerna? Vad tycker du? Hur skapar vi strukturer som får musiksverige att växa både nationellt och internationellt?

17.00 – 18.30 Konsert
NMX avslutas med en konsert med ny musik för alla!

www.newmusicxperience.se

– Den tuffaste fighten har vi inom partiet, sa nyligen politikerpanelen på Svensk Scenkonsts branschdagar i Umeå. Envar som läst Almedalens seminarieprogramm vet att det finns många frågor att engagera sig i, och i de åtta riksdagspartierna prioriteras oftast de andra frågorna före frågorna om hur kultur, konst och musik kan åstadkomma ett bättre samhälle för dess medborgare.

På riksplanet är också de politiska möjligheterna förhållandevis begränsade. Det är möjligt att göra strategiskt viktiga förändringar av genomgripande karaktär för svenskt musikliv på lång sikt – till exempel Samverksansmodellen eller Statens Musikverk – men det är i allmänhet en svårframkomlig och långsam väg att förändra samhället.

På lokalt och regionalt plan däremot, har såväl politiker som tjänstemän betydligt fler möjligheter att genomföra konkreta insatser för att bibringa regionen och/eller kommunerna konstnärlig musikalisk verksamhet med klingande resultat. Märk väl att

Därför är det av än högre vikt att kommunala och regionala politiker formulerar visioner om vad de vill att konstnärlig verksamhet skall åstadkomma på det lokala planet, samt hur de planerar att finansiera dessa satsningar. För det är trots allt först när det kommer pengar med i leken vi väljare kan avgöra huruvida det ligger någon verklig avsikt bakom de välformulerade målsättningarna i partiets kulturprogram.

Insatser av detta slag sker inte per automatik eller genom en gudomlig slump; de sker uteslutande genom att en eller flera eldsjälar – såväl politiker som väljare – engagerar sig djupt i frågorna, och genomdriver reformer, i hård konkurrens med andra brännande frågor enligt ovan.

Vilket till syvende och sidst återfaller på dig, kära läsare, att i den mån du är röstberättigad, välja ett politiskt parti, och med kraft och kräm söka påverka dem i önskvärd riktning. För ett kan du vara säker på: politikerna lyssnar på vad du har att säga. De gör inte alltid vad deras väljare ber dem om, men såvitt de har minsta överlevnadsintresse, är de oerhört måna om att bibehålla ditt förtroende för att de agerar i ditt intresse.

Därför:

• Välj ett parti du tror kan representera dina intressen. Längre fram i denna tidning kan du återfinna vilka åsikter de olika partierna representerar i musikaliska frågor.
• Leta upp de politiker i din region och/eller kommun som sitter i kulturnämnden.
• Berätta för dem genom mail, telefon eller fysiska möten hur du vill att de ska agera i musikpolitiska och konkreta frågor. Bepansra dig gärna med goda argument för din sak.
• Rösta och kryssa 14 september på politiker du hoppas skall representera dina intressen. Kryssandet för politikern högre upp i partiets interna hierarki, och ger politikern större möjligheter att – förhoppningsvis – driva dina frågor.

Glöm inte: En gång vart fjärde år är det du som bestämmer.

Martin Q Larsson

ordförande

Musikföreningen grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. Bland andra kända pristagare märks bla Anders Hillborg, Sven-David Sandström och Paula af Malmborg Ward. Läs mer om föreningen och pristagarna.

B Tommy Andersson är just nu även aktuell som ny hustonsättare hos BBC National Opera of Wales, med säte i Cardiff. Andersson kommer att arbeta i nära samarbete med orkestern och chefsdirigenten Thomas Dausgaard under säsongen 2014-15.

Läs mer om uppdraget.

I det svenska showcaset presenterades cello-, trombon-, och blockflöjttrion Das Orchester, flöjtkvartetten 40f och liveelektronik/violinduon There are no more four seasons. Kristallkvartetten har tagits ut av den officiella festivaljuryn att delta i mässan tillsammans med övriga internationella akter. De tonsättare som representeras i showcaset är Mirjam Tally, Anna Eriksson, Anders Hultqvist & Mattias Petersson.

– Att presentera nyskriven musik med levande musiker och närvarande tonsättare är ett sätt att marknadsföra inte bara dem själva, utan även de andra upphovspersonerna inom det konstmusikaliska området. Ett slags ”Så låter den svenska musiken av idag”, säger Martin Q Larsson.Vår målsättning är att mässdeltagarna skall förstå värdet i att engagera svenska upphovspersoner och musiker, och i detta sammanhang är det personliga mötet med dem av avgörande betydelse..

Showcaset genomförs i samarbete med Musikcentrum Riks, som de senaste åren arbetat med en rad internationella promotionprojekt, och Export Music Sweden som svarar för monter och promotionarbete med svensk musik på mässan. Förutom FST deltar också Musikalliansen i projektet. Showcaset äger rum torsdagen den 15 maj på Musikverein i Wien, och sker med stöd av Statens Musikverk och STIMs promotionnämnd.

Vad har nycirkus och konstmusik gemensamt? Viljan att samarbeta och utforska det här nya, gemensamma fältet fanns redan inför mötet. Det fanns också en smittande nyfikenhet i båda lägren som satte ribban högt redan från start. Efter ett antal snabba diskussioner i små grupper om tre eller fyra personer kunde vi snabbt utarbeta ett antal gemensamma värderingar, behov och likheter i våra konstnärliga arbetsprocesser.

Vi önskar oss en gemensam konstnärlig process där det klingande och sceniska uttrycket är jämställt. Där man utmanar sig själv såväl som rådande konventioner. Där arbetet är gränslöst, och processen ett verkligt samarbete mellan tonsättare och cirkusartist. 

Hur skall då det konstnärliga samarbetet se ut? Eftersom fälten är nya för varandra uttrycktes behovet av att lära känna varandras uttryck och processer. Tid är en viktig parameter, vilket alla kunde instämma i. Möjliga vägar att närma sig varandra kan vara genom improvisation, nya nätverksbygganden med delaktighet i processer och tidigare arbeten online – men vi diskuterade även vikten av att knyta våra konstnärliga utbildningar närmare varandra. 

Vilka resurser finns redan i dagsläget, och vad kommer vi att behöva för att kunna gå vidare med det här, och öppna upp för fler intresserade? Grupperna föreslog att arrangera en internationell konstnärlig ”konferens”; att använda den traditionella konferensformen, men istället för föreläsningar och paneldebatter, ha föreställningar och workshops. Man underströk också vikten av kunskapsinsamling. På sikt behövs även sådant som residensplatser, gemensamma kurser och labbsituationer, samt en konstnärlig manifestation för det gemensamma arbetet i form av en biennal. En poetisk vision efterlystes dessutom, vilket inte är en dålig start för en så här kort och kärnfylld sammandrabbning med en handfull engagerade tonsättare och cirkusartister.

Vi är redan många ser fram emot en fortsättning på samtalen, och nya, gemensamma uttrycksmöjligheter för konstmusiken och nycirkusen!

Magnus Bunnskog
Tonsättare

Det första programmet publiceras 25 april, och där får vi höra verk av Hugi Gu∂mundsson (Island), Synne Skouen (Norge), Sergei Dmitriev Viluman (Sverige), Simon Christensen (Danmark) och Lotta Wennäkoski (Finland). I slutet av varje månad (med undantag för juli) kommer nya program att läggas upp. I ett första skede rör det sig om åtta stycken pilotprogram. Ambitionen är att visa upp det nordiska konstmusiklivets hela bredd och mångfald.

Den svenska upplagan av Composer's Radio fortsätter samtidigt att utkomma med nya avsnitt varje vecka, precis som tidigare.

Nordic Composer's Radio produceras av Paulina Sundin, och värd för programmen är Jamie Fawcus. Projektet har tillkommit genom Nordiska Komponistrådet.

Klicka här för att komma till programmen.

Vad är då nyttan med dessa 48 uttryck ur ett bredare perspekiv, ur samhällets synvinkel? Sedan sekelskiftet har konstens nyttoeffekter debatterats ymnigt av kulturföreträdare, politiker och tjänstemän. Ofta ställs konstens egenvärde i ett motsatsförhållande till dess instrumentella nytta. Ett egenvärde (eller intrinsikalt värde) innebär att värdet av konsten är intuitivt, oberoende av uppfattningar hos samhällets invånare eller politiker, och kan inte mätas; att konstverket är ett slutmål i sig självt. Den instrumentella nyttan å andra sidan inriktar sig på konstens effekter, och i slutändan effekternas betydelse för svensk bruttonationalprodukt och samhällets fortbestånd. Min uppfattning är att alla dessa debattörer fullständigt missuppfattat innebörden av begreppet nytta.

Nytta kommer av fornsvenskans nyt, vilket betyder nyttjande, avkastning eller mjölk, av samma ursprung som ordet njuta. Och kanske kan vi här finna en fast grund i filosofins morän. De flesta av oss anser oss kunna njuta av konstnärliga uttryck utan att vi behöver förklara varför, ens för oss själva. Njutningen varierar individuellt både beträffande kvalitet och kvantitet, men vi kan alla njuta av konstmusik, utan att över huvud taget beakta dess ekonomiska, pedagogiska eller hälsomässiga effekter. Och även om musiken inte hade någon som helst påverkan på resten av samhället, skulle vi rimligtvis vilja ha mer av den likafullt.

Man skulle kunna jämföra med astronomi. Det finns idag ingen som helst praktisk tillämpning av astronomi. Vi spenderar miljarder och åter miljarder på rymdfärjor, teleskop och datorkraft för att utröna universums mysterier, och under vägen har en mängd uppfinningar sett dagens ljus som en bieffekt av forskningsmödorna. Slutmålet däremot – att förstå vår egen plats i universum, hur det uppstod och vart vi är på väg – har inga nationalekonomiska eller praktiska effekter. Men det bibringar oss en större verklighet!

På ett liknande sätt kan konst göra livet större och mer fantastiskt. Konst kan få människor att tänka nya tankar, samtida konstmusik kan göra att lyssnarna förstår sig själva och sin omvärld bättre; den kan frambringa nya idéer om hur vi ska hantera samtiden och framtiden. Att njuta av konsten är lika med nyttan av konsten. Sedan finns det bevisligen ett antal dokumenterade bieffekter av samtida konstmusik; att människor får bättre hälsa, att musik förbättrar inlärning och förståelse, att sysselsättning och exportintäkter ökar. Detta är i grunden positivt, och något som naturligtvis bidrar till konstens värde, men de är som sagt bieffekter av konsten, och inte dess primära nyttoaspekt.

Som en naturlig del i det välfärdspaket vi köper för våra skattepengar – tillsammans med Vård, Skola och Omsorg – tjänar Konsten att besvara frågor om varför vi lever, vad vi vill med våra liv, var vi är och vart vi är på väg. Det är det som är nyttan med samtida konstmusik, med de 48 musikaliska uttryck svenska tonsättare använder sig av.

Martin Q Larsson

ordförande

Nutida Sound delas ut av tidskriften Nutida Musik, för att uppmärksamma utgivningen av svensk samtida konstmusik. Samtidigt som mer musik komponeras och framförs än någonstin tillförne, får den allt mindre rum i traditionella mediekanaler. Nutida musik vill därför ”uppmärksamma denna vitala kraft och lyfta fram viktiga insatser som gjorts under året”.

Look right är en produkt av samarbetet mellan Lisa Ullén-Nina de Heney duo och den Berlin-baserade cellisten Okkyung Lee. De sju spåren på skivan är inspirerade av veckans dagar, improviserade kompositionser, som vakna drömmar.

Klavikord vann även Manifestpriset i klassen Experimentellt 2014, och är komponerad och inspelad av Mats Persson och Andreas Eklöf. Skivan utvinner nya och märkliga klangvärldar ur tre olika svenskbyggda instrument från 1700-talet.

Rows började i ett försök av tonsättaren Anders Dahl att konstruera enklast tänkbara tolvtonsmusik. Kammarmusikensemblen Skogen grundades 2005 av Magnus Granberg. Rows är deras första samarbete, och det finns redan planer på fler.

FST spelar en aktiv roll i ECSA, Martin Q Larsson är vicepresident i ett av ECSAs tre pelarben – ECF (European Composers Forum) – som samlar de europeiska tonsättarna inom konstmusikområdet. De två andra pelarna är APCOE som samlar populärmusikens upphovsmän samt FFACE som samlar film- och audiovisuella kompositörer.

– ECF driver bland annat orkesterprojektet ECCO (European Contemporary Composers Orchestra) och ett databasprojekt som handlar om att tillgängliggöra samtida musik i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar, berättar Martin Q Larsson. Nästa fråga på ECFs agenda är att lyfta de socio-ekonomiska villkoren för kompositionsarbete. Det finns bland annat planer på en europeisk undersökning av arvodesnivåer för beställningsverk, som jag hoppas blir verklighet inom kort.

Som vicepresident i ECF är Martin Q Larsson även medlem i ECSAs styrelse. På fredag den 14 februari håller ECSA årsstämma där riktlinjerna för kommande års verksamhet ska klubbas. Martin Q Larsson tror att gemensamma frågor som Europas omfattande nedskärningar inom hela kulturområdet kommer få ökat fokus. Situationen idag är kritisk och förhoppningarna är att en samlande organisation som ECSA kan spela roll på EU-nivå, bland annat genom att stimulera EU-politikerna till att driva kulturområdets och musikens frågor. En ytterligare tung uppgift blir att kartlägga Europaparlamentets sju politiska gruppers kulturpolitik inför EU-valet i maj.

– Arbetet i ECF och ECSA är enormt viktigt och påverkar våra nationella förhållanden mer än vi ibland tror här i Sverige. Jag hoppas att alla tar chansen att påverka genom att delta i ECSAs upprop, där man kan fylla i en enkät från EU som handlar om att reformera upphovsrätten. Enkäten kan besvaras fram till den 5 mars. Sen hoppas jag att alla tar chansen att rösta i EU-valet så småningom, avslutar Martin Q Larsson.

Mer information inför EU-valet kommer att publiceras på hemsidan under våren.

MIDEM beskriver sig som en plats där musikskapare, spjutspetsteknik, varumärken och talanger möts för att samla, sälja och signera ny musik, digitala lösningar och innovativa idéer. Årets MIDEM bjöd på 35 paviljonger, 150 konferenser, 1 350 företag och på plats fanns 350 journalister och över 6 400 deltagare från 75 länder.

För tonsättare är MIDEM kanske inte platsen att få en stor beställning eller ett skivkontrakt tror Martin Q. Däremot beskriver han MIDEM som ett eldorado för innovativa idéer:

– För de som har nya idéer, gärna med koppling till teknik, är MIDEM ett utmärkt forum för att träffa samarbetspartners. Alla är på jakt efter nästa ”stora grej”. Det gäller att ha en bra grundidé och helst något material – en trycksak eller klingande musik – att stoppa i händerna på den man träffar.

Och många är intresserade av konstmusik, Martin vittnar om ett flertal möten där konstmusikens och dess kreatörer efterfrågas.

– Den svenska konstmusiken står för kvalitet och nyskapande och många svenska sångare, instrumentalister och tonsättare är välkända i internationella sammanhang. Intresset för svensk musik var till och med så stort att ett band av den nya svenska Opera-Antologin stals från vår paviljong!

Utforska mer vad som hände på MIDEM.

Idag antog Europaparlamentet direktivet Collective management of copyright and related rights and multi-territorial licensing of rights in musical works for online uses in the internal market.  

I ett pressmeddelande från EU-parlamentet säger föredraganden, Marielle Gallo (EPP, FR):

Direktivet skyddar europeiska kreatörer på ett effektivt sätt och gör det möjligt för slutanvändare att få tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll i hela Europa. Detta direktiv är en tydlig signal om att upphovsrätt kan enkelt anpassas till Internet. Upphovsrätt har en viktig roll att spela i den digitala ekonomin.

Direktivet antogs med 640 röster mot 18 (22 frånvarande). Nästa steg är att direktivet formellt ska godkännas av Europeiska unionens råd. Därefter har medlemsländerna 24 månader på sig att införliva direktivet i sina nationella lagar.

Läs pressmeddelandet från EU-parlamentet här.

FRIM (Föreningen för Friimproviserad Musik) och Samtida Musik är två arrangerande musikföreningar som sedan lång tid kontinuerligt arrangerat konserter i stockholmsområdet. Tillsammans med flera andra aktörer är de även drivande bakom Sound of Stockholm, en festival som lovordats för sitt innovativa sätt att presentera konstmusik för en allt större publik, och som utgör en viktig plattform för internationellt kulturutbyte inom konstmusikområdet. Både FRIM och Samtida Musik har alldeles nyligen fått del av Stockholms Stads Kulturbonus vilket tillfaller aktörer i det fria kulturlivet som lyckats öka sina publiksiffror och biljettintäkter.

Stockholm Stads Kulturförvaltning har i sin senaste beslutsomgång överraskande beslutat att avslå ansökan om stöd från just dessa två föreningar, något som medför allvarliga konsekvenser för möjligheten att arbeta långsiktigt, såväl med festivalen 2014 som med den ordinarie programverksamheten. Än mer alarmerande är detta eftersom det också riskerar att äventyra den statliga medfinansieringen.

Föreningen Svenska Tonsättare kan inte nog understryka vikten av den verksamhet FRIM och Samtida Musik bedriver inom sina respektive genrer. Utan dessa två mycket kompetenta och specialiserade aktörer skulle varken improvisationsmusiken eller den nyskrivna kammarmusiken ha någon given plattform i Stockholmsområdet.

Vi hoppas nu att Kulturförvaltningen beaktar de långsiktiga konsekvenserna för arrangörsföreningarna inom det konstmusikaliska området inför nästa bidragsomgång, så att både FRIM och Samtida Musik kan fortsätta den unika verksamhet de bedriver, och att festivalen Sound of Stockholm fortsatt ska kunna erbjuda stockholmarna svensk och internationell konstmusik på hög nivå.

Martin Q Larsson

Föreningen Svenska Tonsättare

Alla som studerat vid en högre musikutbildning de senaste fyrtio åren har sjungit Lars Edlunds musik; hans Modus Novus och Modus Vetus tillhör standardlitteraturen inom gehörsläran, och är spridda över hela världen. Som tonsättare arbetade Lars Edlund huvudsakligen inom svensk körmusik, såväl med klangens möjligheter som med textens valörer. Han komponerade även kammarmusik, samt kammaroperan Flickan i ögat. Därtill finns han representerad med fyra psalmer i 1986 års Psalmbok. Sedan 1980 var han bosatt i Uppsala, och komponerade bla musik till invigningen av Uppsala Körcentrum. Lars Edlund blev 91 år gammal.
 

Kansliet kommer att hålla stängt från och med 20 december till och med 6 januari, och är öppet som vanligt från och med 7 januari 2014.

Karkowski föddes i Krakow 1958, studerade vid Musikhögskolan och Chalmers i Göteborg, samt i Haag, och valdes in i FST 1990. Han komponerade både elektronisk och akustisk musik; flera verk för Göteborgs Symfoniker, en opera och en rad kammarmusikaliska verk som framfördes över Sverige, Polen och Tyskland.

Mest känd är han dock för att ha varit en av världens främsta inom noise-musiken; hans musik flyttade fram gränserna för vad som var akustiskt och dynamiskt möjligt. De sista åren av sitt liv bodde han i Tokyo och var en vital del av underground-scenen där, men turnerade över hela världen.

Länk till Karkowskis text The Method Is Science, The Aim Is Religion

Läs mer om Karkowski på Wikipedia.

Magnus Alexandersson

Girilal Baars

Magnus Bunnskog

Erik Bünger

Leo Correia de Verdier

Jörgen Dafgård

Henrik Denerin

Andreas Eklöf

Rolf Enström

Dror Feiler

Hans Gurstad-Nilsson

Sten-Olof Hellström

Maria Horn

Kerstin Jeppsson

Lei Feng Johansson

Reine Jönsson

Zbigniew Karkowski

Adrian Knight

Hardi Kurda

Peter Lindroth

Annelie Nederberg

Daniel Nelson

Farangis Nurulla

Stefan Pöntinen

Lars Sandberg

Eva Sidén

Patric Simmerud

Paulina Sundin

Johan Svensson

Viktor Varela

Inger Wikström

Priset instiftades av Kungl. Musikaliska akademien till Ingvar Lidholms 90-årsdag och tilldelas en svensk tonsättare eller annan musikperson som i Ingvar Lidholms anda på ett utmärkande sätt verkat för den nya musiken.

2013 års pris tilldelades Thomas Jennefelt med motiveringen:

"Thomas Jennefelt tilldelas Ingvar Lidholm-priset för sin mångsidiga verksamhet inom det svenska musiklivet. Han är en av våra främsta tonsättare idag och har i synnerhet rönt stora framgångar som körtonsättare, även internationellt. Hans musik präglas av patos, idérikedom och utpräglad känsla för den mänskliga röstens uttrycksmöjligheteter. Under många år har han även varit program- och idéansvarig för Eric Ericsons kammarkör. Dessutom har han genom sitt fackliga engagemang arbetat för att främja tonsättarnas rättigheter. Thomas Jennefelt är också en engagerad ledamot av Kungl. Musikaliska akademien, och har under många år varit dess vice preses."

2011 års Ingvar Lidholmpris tilldelades Daniel Börtz.

Den 38-årige Zivkovic får priset för On the Guarding of the Heart, en komposition för kammarorkester, som "tar oss med på en väldig känslomässig resa på relativt kort tid, och rör sig då genom många landskap från den mystiska, stämningsfulla öppningen fram till den extatiska finalen", enligt kompositionskollegan Marc Satterwhite, som är ansvarig för priset.

– Kompositören utnyttjar också på ett underbart sätt färgerna i 14-mannaensemblen. Instrumenten används på fascinerande sätt, både traditionellt och på andra sätt ... för att forma klangen av en onaturligt och ekande skönhet, fortsätter Marc Satterwhite.

Djuro Zivkovic beskriver stycket som en "instrumental kantat", inspirerad av Bachs religiösa musik. Dess huvudtema är behovet av att gå tillbaka till sig själv. Han säger:

– Det handlar om hårt uppnådd avskildhet, om stillhet och vaksamhet, det handlar om ensamhet och exil.

Zivkovic är född i Belgrad 1975 och har bott i Stockholm sedan 2000. Han är verksam som violinist och violast - med ett särskilt intresse för improvisation – och har både studerat och undervisat vid Kungliga Musikhögskolan.

Österrikiska ensemble Klangforum Wien uruppförde On the Guarding of Heart  i november 2011 i Belgrad. Verket har också spelats i Wien och Bergen.

University of Louisville delar varje år ut fyra Grawemeyer Awards för framstående insatser i musikkomposition, "världsordning", psykologi och pedagogik. Universitetet och Louisville Presbyterian Theological Seminary ger tillsammans en femte utmärkelse i religion. Årets utmärkelser är på vardera 100.000 amerikanska dollar.

Det första Grawemeyerpriset i komposition delades ut 1985 till den världsberömde polske kompositören Witold Lutosławski för hans Symfoni nr. 3. Sedan dess har priset vunnit internationellt erkännande som en av de främsta kompositionsutmärkelserna i världen. Bland tidigare pristagare märks bland andra John Adams, Louis Andriessen, Tan Dun, György Ligeti, Kaija Saariaho och Esa-Pekka Salonen.

För mer information, se www.grawemeyer.org.