Motiveringen lyder:
Christian Karlsen får priset för sitt brinnande engagemang i den nya musiken samt sin enastående förmåga att genomföra till synes omöjliga projekt. I hans verksamhet kombineras nyskapande med ett starkt intresse för den publika aspekten.

– Efter att under nästan hela min professionella verksamhet ha arbetat nära tonsättare, svenska som internationella, är det verkligen en stor heder och ära att få motta just det pris som är instiftat av Föreningen Svenska Tonsättare. Att få komma nära de människor som skapar och få vara en del av deras kreativitet känner jag är ett av de stora privilegierna i mitt liv. Det är också särskilt roligt nu när intresset och efterfrågan för den samtida musiken och repertoaren är större än någonsin, både bland musiker, men framförallt hos publiken”, säger Christian Karlsen, årets mottagare av Interpretpriset. 

Christian Karlsen (1985) är en av vår tids ledande unga dirigenter med hela världen som arbetsfält. Kanske främst känd som en av Europas främsta och mest eftertraktade dirigenter av samtida musik. Han samarbetade redan som 20-åring med Karlheinz Stockhausen och har sedan dess arbetat nära många av världens främsta tonsättare däribland polarpristagarna Steve Reich, Kaija Saariaho och Sofia Gubaidulina. Lika hemma i den traditionella repertoaren är han särskilt kritikerrosad för sina Haydn och Mozarttolkningar.

Tidigare i år gjorde han sin debut på anrika Deutsche Oper Berlin och under kommande säsongen märks två större turnéer med London Sinfonietta (Asien och Frankrike), London Philharmonic Orchestra, Radio France Festival Presences och Nederländska Radion i Concertgebouw Amsterdam med Anne-Sofie von Otter.

I Sverige har han framträtt med bland andra Göteborgs Symfoniker, Kungliga Filharmonikerna, Helsingborgs Symfoniorkester, Wermland- och NorrlandsOperans orkestrar och Västerås Sinfonietta. Han gästar regelbundet ledande orkestrar och ensembler däribland Frankfurt Radio Orchestra, Ensemble Modern, ASKO|Schönberg, ICE International Contemporary Ensemble New York, Nederländska Radion kammarorkester, Amsterdam Sinfonietta, the Hague Philharmonic, Eindhoven Philharmonic och Arnhem Philharmonic.

Bland sceniska produktioner kan nämnas Stockhausens Michaels Reise på Netherlands Opera, Djuro Zivkovics Bogoluchie vid Bergen Autunnale, Benjamin Staerns Saiyah och Kaija Saariahos Nox Borealis på NorrlandsOperan samt konsertframföranden av Schönbergs Erwartung i Amsterdam och Wien. Hans produktion av Beat Furrers FAMA i Amsterdam blev utsedd till en av 2015 års fem främsta musikhändelser i Nederländerna av tidningen NRC Handelsbladt.

Christian Karlsen var 2015-2017 konstnärlig ledare för nederländska Festival Dag in de Branding. År 2008-2014 var han konstnärlig ledare för New European Ensemble, han har även lett storskaliga festivaler kring Arnold Schönberg (2009), Kaija Saariaho (2011), Magnus Lindberg (2014) och Andra Haagskolan (2016). År 2018 grundande han tillsammans med pianisten David Huang festivalen Gränslandet Symfonisk Fest på Trädgården i Stockholm.

Interpretpriset
Föreningen Svenska Tonsättares Interpretpris är instiftat 1982 och delas ut till musiker, ensembler, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik. Prissumman är 50 000 kronor. 

Tidigare Interpretpristagare
Anna Petrini (2017), Anna Christensson (2016), Karin Hellqvist (2015), Gageego! (2014), Martin Fröst (2013), Norrbotten NEO (2012), Jan Risberg (2011), Duo Ego/Monica Danielsson och Per Sjögren (2010), The Gothenburg Combo/David Hansson och Thomas Hansy (2009), Jeanette Bjurling (2008), Ivo Nilsson (2007), Ingemar Månsson (2006), Pärlor För Svin (2005), Jonny Axelsson (2004), Duo Gelland (2003), Gunnar Eriksson (2002), Olle Persson (2001), Link/Levande Interpreter Av Nutida Konstmusik (2000), Hans-Ola Ericsson (1999), B Tommy Andersson (1998), Kjell Inge Stevensson (1997), Håkan Hardenberger (1996), Dan Laurin (1995), Stockholms Saxofonkvartett (1994), Utdelades ej (1993), Eva Österberg (1992), Jörgen Pettersson (1991), Nils-Erik Sparf och Anna Lindal (1990), Ansgar Krook (1989), Kroumata-Ensemblen (1988), Rascher-Kvartetten (1987), Helen Jahren (1986), Christian Lindberg (1985), Ilona Maros och Kerstin Ståhl (1984), Magnus Andersson (1983) samt Kristine Scholz och Mats Persson (1982). 

Musikförläggarnas Pris 2019 för “Liten ensemble/kammarmusik” gick till Staffan Storm för hans verk Nachtseele, en stråkkvartett inspirerad av en dikt från tidigt 1900-tal som innehåller både sprängkraft och meditation. Albert Schnelzer får priset “Stor ensemble/opera” för sitt verk Piano Concerto – This is Your Kingdom. Pianokonserten skildrar livet utanför centrum och utanför strålkastarskenet. Stycket som varvar medryckande rytmik med skör enkelhet lämnar ingen oberörd. 

Nominerade i kategori Årets konstmusikpris – Stor ensemble/Opera 
Tobias Broström: Nigredo – Dark Night of the Soul (Gehrmans Musikförlag)
Tommie Haglund: Symfoni (Gehrmans Musikförlag)
Katarina Leyman: Undulating blue (Manusverk)
Albert Schnelzer: Piano Concerto – This Is Your Kingdom (Gehrmans Musikförlag) 

Motiveringen lyder: Denna pianokonsert är Schnelzers tredje orkesterverk med ambitionen att skildra livet utanför centrum och utanför strålkastarskenet. Stycket varvar medryckande rytmik med skör enkelhet och konserten lämnar ingen oberörd.

Nominerade i kategori Årets konstmusikpris – Liten ensemble/Kammarmusik
Catharina Backman: Event Horizon (Manusverk)
Ylva Skog: Dalen (Manusverk)
Johannes Pollak: Fear No More the Heat of the Sun (Manusverk) 
Staffan Storm: Nachtseele (Manusverk)  

Motiveringen lyder: Denna stråkkvartett, inspirerad av en dikt från tidigt 1900-tal, är en kontrastrik vandring genom själens dunkla natt. Staffan Storm har skapat ett verk som innehåller både sprängkraft och meditation.
 

Musikförläggarnas Pris 2019 delades ut på Berns i Stockholm fredagen den 8 november. Under galan offentliggjordes vinnarna i prisets sju kategorier. I kategorierna ”Årets konstmusikpris – stor ensemble/opera” och ”Årets konstmusikpris – liten ensemble/kammarmusik” utsågs nominerade och vinnare av en konstmusikjury bestående av Fredrik Andersson, Kjell Englund, Anna-Karin Larsson, Andreas Lönnqvist (ordförande), Ella Petersson, Marie Rosenmir (ordförande), Helena Wessman och Gregor Zubicky. Dirigenterna Andreas Lönnqvist och Marie Rosenmir har samordnat urvalet och lett nomineringsarbetet i konstmusikkategorierna.

Musikförläggarnas Pris är ett musikpris som årligen delas ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare – musikförlagens närmaste samarbetspartners. Priset instiftades 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna och syftar till lyfta fram och uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare samt föra svenskt musikskapande framåt genom att främja och inspirera alla som på ett eller annat sätt arbetar med att skapa musik. 

Onsdagen den 6 november arrangerade Liberalerna och Socialdemokraterna ett riksdagsseminarium om svensk musikpolitik.

”Det har gått 30 år sedan riksdagen formulerade en musikpolitik. Framgångarna har varit oerhörda, men nu hårdnar konkurrensen, kulturskolan utmanas i regioner och kommuner och våra livescener har svårt att gå runt. Digitaliseringen och globaliseringen ställer dessutom branschen inför helt nya förutsättningar och utmaningar”, inledde dagens arrangörer Lawen Redar (S) och Christer Nylander (L) ett riksdagsseminarium om svensk kulturpolitik med företrädare för svenskt musikliv och förtroendevalda.  

Nätverket ”Ett musikliv för alla”, där FST ingår som en 22 nationella musikorganisationer, har sedan en längre tid önskat en oberoende, parlamentarisk utredning av musiklivets komplexa ekosystem.

Paneldeltagarna Helena Wessman, rektor vid Kungliga Musikhögskolan, Eric Sjöström, ordförande i El Sistema, Jalle Lorensson ordförande Kulturskolerådet, Cecilia Wallerstedt, universitetslektor vid Göteborgs Universitet, Nina Björby, ordförande Regional Musik i Serige, Ludvig Werner, vd IFPI, Calle Nathansson, ordförande Ideell kulturallians och Karin Inde, verksamhetsledare Svensk Jazz samt talesperson för musiklivet upprop "Ett musikliv för alla" efterlyste alla en kartläggning av villkoren för svenskt musik och konstaterade att mer resurser måste tillföras.

Här kan man ta del av livesändningen på SVT Forum. 

BB: Gállábártnit, som betyder "björnsönerna", är för mig ett mycket speciellt verk. Det tar sin utgångspunkt i en samisk myt, som berättar om en ung kvinna som lämnar sin familj och sin sociala trygghet efter att ha förälskat sig i en björn. Det handlar om komplikationerna, men också möjligheterna, som följer av att välja det okända framför det välbekanta. Verket är skrivet för två solister, kör, berättare, sju musiker och tre dansare. Det är indelat i åtta olika scener, där varje scen är skapad som en egen musikalisk värld, tänkt att belysa historien ur en ny synvinkel.

Librettot är skrivet av den norsk-samiska dramatikern Rawdna Carita Eira. Hur har ert samarbete sett ut?

BB: Rawdna och jag hade ett mycket nära och för mig oerhört inspirerande samarbete. Även om librettot alltså bygger på en samisk myt, är det en helt ny och originell gestaltning av historien som Rawdna gjort. Vi arbetade med text och musik parallellt, en scen i taget, tills uttryck och timing blev så som vi båda önskade.

Gállábártnit har premiär på Soundstreams, som är Kanadas främsta scen för ny musik. Uppsättningen är en samproduktion mellan Soundstreams och The Sami National Theatre Beaivváš. Vilka förväntningar har du av festivalen och kommer det att dröja längre innan vi i Norden får höra ditt sceniska verk?

BB: Till en början görs nu sex föreställningar på Soundstreams, men planen är att sedan ta verket på turné till de nordiska länderna, och även till Australien. Min förhoppning är att verket lyckats levandegöra den mycket kraftfulla myten, som ytterst är en berättelse om försoning, och om försoningens pris. Myten är en del av den samiska astrologin och slutar med att människor förvandlas till stjärnor och placeras ut på himlavalvet. Det finns på så sätt en oerhörd spännvidd i historien, från vardagliga scener med kvinnor som slår gräs på fälten till fantastiska, magiska händelser. Denna spännvidd hoppas jag att jag lyckats fånga i musiken!

Efter tre innehållsrika dagar vid konferensen i Köpenhamn kan vi konstatera att musikinstitutionerna i Norden lever under liknande villkor och hanterar samma utmaningar. Därför blir det allt viktigare att prioritera omvärldsbevakning och söka fruktbara samarbeten över nationsgränserna; för att bättre möta omvärldens krav, utveckla repertoarläggnigen och nå ut till publiken och bli samhällsrelevanta. 

- Tillsammans kan vi verka för att underlätta förutsättningarna för institutionerna att sambeställa fler verk av nordiska tonsättare. Det skapar ett vitalt musikliv, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare. 

Det var den 43:e upplagan av Nordic Orchestra Conference som arrangerades av branschorganisationen DEOO - Danske Ensembler, Orkestre og Operainstitutioner och hölls i Royal Opera House i Köpenhamn.

Ett "call for works" gick ut till Stimanslutna medlemmar om ny körmusik. Totalt inkom 105 verk som sammanställdes av en fristående kommitté bestående av Hans Gefors, Christina Hörnell och Karin Oldgren. De valde 10 körverk för varje sättning: barnkör, ungdomskör, manskör, damkör och blandad kör till en bank av nya verk. Varje dirigent under konventet har sedan valt ett stycke att framföra under sin respektive konsert.

Lunds Vokalensemble, Carolinae Damkör, Lunds studentsångare, S:t Petri ungdomskör/SPUK, Lunds Akademiska Kör, Palaestra Vokalensemble och Kulturskolans barn- och ungdomskörer Cantilénorna och Koritsia framförde verk av FST:s tonsättare Linda Alexandersson, Kristin Boussard, Cecilia Franke, Mårten Jansson, Bengt Lundin och Catharina Palmér. Under körhelgen anordnades även tonsättarpresentationer och upphovspersonerna presenterade ingångar till sina verk. 

Ur programmet: 

Flickkör SSAA
Linda Alexandersson – Ur The Silent Landscape (2014). Text: Brev från expeditioner med H.S Challanger. 
Utgivet av Bo Ejeby Förlag. Framförs av Koritsia under ledning av Ulrika Emanuelsson. 

Blandad kör SATB
Linda Alexandersson – April och tystnad (2017). Text: Tomas Tranströmer.
Utgivet av Bo Ejeby Förlag. Framförs av Lunds Vokalensemble under ledning av Martin Arpåker.

Blandad ungdomskör SATB
Kristin Boussard – Letters to Familiar Stranger (2018). Text: Kristin Boussard. 
Framförs av S:t Petri ungdomskör/SPUK under ledning av Årets Körledare 2018 Alexander Einarsson. 

Damkör SSAA
Cecilia Franke – Vägen (2013). Text: Katarina O’Nils. 
Framförs av Carolinae Damkör under ledning av Ulrika Emanuelsson. 

Manskör TTBB
Mårten Jansson – Cantate Domino (2012). Text: Psalm 96: 1-3. Utgivet av Bärenreiter Verlag. 
Framförs av Lunds Studentsångare under ledning av Johan-Magnus Sjöberg. 

Flickkör SSAA
Bengt Lundin – Tre visor om Tiden (2013). Text: Lennart Hellsing.
Framförs av Cantilénorna under ledning av Victoria Söderberg.

Blandad kör SATB
Catharina Palmér – As the stars of the heaven (2017). Text: Genesis 22: 17-18. 
Framförs av Lunds Akademiska Kör och Palaestra Vokalensemble under ledning av Cecilia Martin-Löf.

Karin A Oldgren tilldelades Rosenborg Gehrmans Musikförlag och Föreningen Sveriges Körledares gemensamma stipendium Årets Körledare 2019. 

Föreningen Svenska Tonsättare arrangerade ett körpresentationsprogram i syfte att bredda den svenska körrepertoaren och skapa kontakter mellan tonsättare och kördirigenter. Projektet gjordes i samarbete med Föreningen Sveriges Körledare, Svensk Musik och Kungl. Musikaliska akademien och ingick i körledarkonventet i Lund den 18-20 som sammanföll med Kördagar i Lund i regi av Musik i Syd med stöd av Lunds kommun. Nästa års Körledarkonvent äger rum i Uppsala, 9-11 oktober 2020.

För mer information, vänligen kontakta projektledaren Katharina Lind, e-post: katharina.lind@fst.se. 

Musikförläggarnas Pris är ett musikpris som årligen delas ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare – musikförlagens närmaste samarbetspartners. Priset instiftades 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna och syftar till lyfta fram och uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare samt föra svenskt musikskapande framåt genom att främja och inspirera alla som på ett eller annat sätt arbetar med att skapa musik. 

Idag offentliggjordes årets nominerade till Musikförläggarnas Pris 2019. 

De nominerade i kategori konstmusik är: 

Årets konstmusikpris – Stor ensemble/Opera 
Tobias Broström: Nigredo – Dark Night of the Soul (Gehrmans Musikförlag)
Tommie Haglund: Symfoni (Gehrmans Musikförlag)
Katarina Leyman: Undulating blue (Manus)
Albert Schnelzer: Piano Concerto – This Is Your Kingdom (Gehrmans Musikförlag)

Årets konstmusikpris – Liten ensemble/Kammarmusik
Catharina Backman: Event Horizon (Manus) 
Ylva Skog: Dalen (Manus)
Johannes Pollak: Fear No More the Heat of the Sun (Manus) 
Staffan Storm: Nachtseele (Manus)  

Musikförläggarnas Pris 2019 delas ut på Berns i Stockholm fredagen den 8 november. Under galan offentliggörs vinnarna i prisets sju kategorier. I kategorierna ”Årets konstmusikpris – stor ensemble/opera” och ”Årets konstmusikpris – liten ensemble/kammarmusik” utses nominerade och vinnare av en konstmusikjury bestående av ämneskunniga personer inom området – Fredrik Andersson, Kjell Englund, Anna-Karin Larsson, Andreas Lönnqvist (ordförande), Ella Petersson, Marie Rosenmir (ordförande), Helena Wessman och Gregor Zubicky. Dirigenterna Andreas Lönnqvist och Marie Rosenmir har samordnat urvalet och lett nomineringsarbetet i konstmusikkategorierna. 

- Efter tre års förhandlande kan vi konstatera att vi nu har ett modernt och ändamålsenligt avtal med skäliga ersättningsnivåer till alla rättighetshavare, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare.

Avtalet som börjar gälla från och med 1 januari 2020 innebär en uppräkning av ersättningsnivåerna och är harmoniserat med det avtal parterna har med SKL avseende grundskola och gymnasium.

Rapporten presenterar hur stor andel av musiken som är nutida respektive äldre, komponerad av kvinnliga respektive manliga tonsättare och i vilken utsträckning musiken är komponerad av upphovspersoner verksamma i Sverige. Kartläggning omfattar orkester- och kammarmusikrepertoaren samt förekomsten av elektronmusik.

-  Tre säsonger är en kort tidsperiod att mäta men vi ser, glädjande nog, en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare. Utvecklingen går åt rätt håll men vi är inte nöjda med utfallet, vi vill se en snabbare förändring mot högre andel nutida musik. FST:s arbete för en breddad repertoar och ett jämställt musikliv har gett resultat och vi kommer att fortsätta bevaka att utvecklingen inte stannar av utan ökar i den riktning vi nu ser, fortsätter Jonsson Tibblin. 

Även antalet uruppföranden blir fler, men är få totalt sett. Förekomsten av elektronmusik är försvinnande liten. En annan slutsats är att stor del av repertoaren utgörs av historiska verk komponerade mellan 1800 och 1949 vilket påverkar utfallet då dessa verk ofta är långa och komponerade av manliga tonsättare.  

- De kvinnliga tonsättarnas plats på repertoaren i stort är fortfarande smärtsam liten. En stor glädje är dock att kvinnornas andel av uruppföranden i den period vi räknat på, är jämlik. Vi vet att i ett sådant läge finns stor risk för backlash, det är nu desto viktigare att slå vakt om det som här uppnåtts efter alla KVAST- strävanden och statistiker sedan 2008. Och sen ser vi fram emot en rejäl vitalisering av den äldre repertoaren med många fler verk av våra förmödrar. Det finns massor av källor att ösa ur, säger Astrid Pernille Hartmann, ordförande för KVAST. 

Rapporten är en uppföljning och vidareutveckling av den undersökning som Föreningen Svenska Tonsättare och KVAST genomförde år 2015. Rapporten bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram. Indata har bearbetats och sammanställts av företaget Statisticon.

De musikinstitutioner som ingått i studien är: Blåsarsymfonikerna, Camerata Nordica, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Helsingborgs Symfoniorkester, Jönköpings Sinfonietta, Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Operan, Malmö Opera, Malmö SymfoniOrkester, Musica Vitae, NordiskaKammarorkestern/ Kammarensemblen/ Blåsarkvintetten, Norrköpings Symfoniorkester, Norrlandsoperan, Svenska Kammarorkestern, Sveriges Radios Symfoniorkester/Radiokören, Uppsala kammarorkester/ Kammarsolister/ Linnékvintetten, Västerås Sinfonietta samt Wermland Opera.

Rapporten presenterades den 25 september på Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm. ”Repertoarstatistik över tjugoen svenska musikinstitutioner under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019” kan laddas ner i sin helhet nedan, och finns även att läsa i FST:s pressrum. 

Det blir en heldag med fokus på det fria musiklivets konstmusikaliska verksamhet, dess konstnärliga strävanden likväl som dess kulturpolitiska situation och ekonomiska villkor. Manifestationen möjliggörs genom stöd från FST, Kulturrådet och Uppsala Konsert & Kongress (UKK). 

För mer information och program, se här.

Uppdatering: På grund av störningar som påverkar möjligheten att skicka in stipendieansökan har Stim beslutat att förlänga ansökningstiden till måndagen den 23 september kl 15.00.

Stipendiet söks via ett webbformulär på Stims Mina sidor.

Beslut om stipendier fattas av Stims styrelse efter förslag från en stipendiekommitté som i år består av:

• Alina Devecerski (2019-2021) 
• Lisa Långbacka (2018-2020) 
• Pär Lindgren (2016, 2018-2019) 
• Patrik Sventelius (2017-2019)
• Mattias Rodrick (2018-2020)
• Frida Hyvönen (2019) är adjungerad textbedömmare.

Ansökningarna bedöms utifrån de kriterier för urval som Stims styrelse fastställt: konstnärlig verksamhet och kvalitet. Stipendiekommittén strävar så långt det är möjligt efter mångfald och spridning när det gäller konstnärliga former, ålder, kön och verksamhetsort. För mer information om urvalsprocessen, se här.

Efter den 20 september 23 september kl. 15.00 är det inte längre möjligt att skicka in sin ansökan för årets Stimstipendium. Besked ges i mitten av november till alla som har ansökt om stipendium. 

Observera att den som fått Stimstipendium både 2017 och 2018 inte kan ansöka Detsamma gäller den som under 2019 erhållit arbetsstipendium från Konstnärsnämnden. Läs instruktionerna noga och kontakta stipendium@stim.se om eventuella frågor.

Stimstipendiet har funnits sedan 1925. Stipendierna är ett led i Stims kulturpolitiska verksamhet. Stipendiesumman är 25 000 kr respektive 50 000 kr. Stipendieceremonin äger rum i början av december 2019. 

Första gången FST utlyste konsertarrangörsstöd var 2017-2018, inför och under FST:s 100-årsjubileum. Det resulterade i över 100 konserter runt om i landet vilka uppskattades av både tonsättare, musiker och publik. Nu vill vi att fler tonsättare ska ta chansen att arrangera en konsert och därför ges förtur till de som inte tidigare erhållit stödet. 

I denna omgång tilldelar vi 20 stycken nya stöd à 5 000 kronor (exkl. ev. moms) per tonsättare under perioden oktober-december 2019. Ansökningar behandlas löpande.
 

Krav och redovisningskriterier

• Endast STIM-anslutna tonsättare kan ansöka.
• Musiken som framförs ska vara inom det konstmusikaliska området.
• Tonsättare som inte tidigare erhållit arrangörsstöd (2017-2018) ges förtur att ansöka. 
• Stödet kan inte ges till annan konsertarrangör, utan endast direkt till tonsättaren.
• Denna omgång ges förtur till tonsättare som arrangerar konserter utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Konserten ska genomföras innan årsskiftet 2019-12-31.
• Konserten ska ske inför publik i lokal som är tillgänglig för allmänheten.
• Verk av minst två STIM-anslutna tonsättare ska framföras på konserten.
• Samarbeten med andra tonsättare välkomnas för att dela på kostnader för musiker etc., dock ska i dessa fall en ansökan per tonsättare göras.
• Det ska framgå i kommunikation/programblad vilka verk som framförs samt att konserten sker genom stöd från Föreningen Svenska Tonsättare.
• Inträde till konserten kan tas ut (valfritt).
• Konserten och de framförda verken ska STIM-anmälas och ev. avgift till STIM betalas.
• Arrangörsstödet uppgår till 5 000 kronor (exkl. ev. moms) och kan användas för kostnader såsom arvode till tonsättaren för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring,  STIM-licenser och dylikt. 
• Utbetalning av stödet sker i efterhand mot redovisning:
  1. En kort rapport om konserten (en halv A4 räcker)
  2. Kopia av programblad/digital länk till programmet
  3. Redovisning av kostnader och intäkter i sammanställning samt kopior av kvitton/fakturor.
  4. När redovisning är godkänd sker utbetalning till konto eller genom faktura från ditt företag. (Tänk på att FST måste belasta ev. arvodesbelopp med lagstadgade sociala avgifter vid utbetalning av arvode som bruttolön. Om du har företag kan stödet faktureras med upp till 5 000 kr exkl. ev. moms).

Gör så här för att ansöka

1. Bestäm dig för vilka verk du vill ha med på konserten och hur du kan disponera stödet. Gör en kostnadsbudget där du beräknar samtliga kostnader (t.ex. arvode till dig för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring, STIM-licenser och dylikt. 
2. Knyt kontakt med lokalinnehavare/ställe där du vill anordna konserten och kom överens om kostnad, datum och tid.
3. Knyt kontakt med musiker som kan framföra verken och kom överens om program och kostnader.
4. När du förankrat ovan punkter mailar du din ansökan till Anna Cokorilo och anger följande information:
   • Ditt STIM RHV-nummer
   • Vilka verk som ska framföras på konserten
   • Var och när konserten ska hålla
   • Vilka musiker som kommer framföra verken
     
     Du är självfallet välkommen att kontakta Anna Cokorilo för ytterligare frågor om konsertarrangörsstödet.
      
5. Ansökningar behandlas löpande. Besked sker snarast möjligt.

Nominera ett verk via formuläret här – OBS! Senast den 15 september!

Stipendiekriterier 

• Kammarmusikverk om högst 12 exekutörer/musiker (ej körverk eller rena EAM-verk)
• Verket ska vara framfört
• Verket ska vara komponerat de senaste 10 åren
• Stipendiet ska belöna enskilt betydande verk
• Vem som helst äger rätt att nominera verk utom jurymedlemmar
• Tonsättare kan nominera egna verk
• Stipendiet kan erhållas av svenska tonsättare, eller tonsättare med väl dokumenterad anknytning till svenskt musikliv

Stipendiet ska över tiden spegla spännvidden i kammarmusikområdets hela bredd, varför juryns arbete förutsätts vara fördomsfritt i förhållande till estetik, genre och generationstillhörighet. Juryn arbetar med anonymiserat material.

Vinnaren kontaktas under vintern i november-december 2019. Offentliggörande och utdelning sker i januari 2020.
 

Tidigare tonsättarstipendiater

2018  Jenny Hettne, A swarm came in from the dark 
2017  Ylva Lund Bergner, Achenar
2016  Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015  Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014  Jesper Nordin, Pendants
2013  Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012  Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010  Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010  Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009  Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008  Mikael Edlund, Solo
 

Kort om Stiftelsen Saltö

Stiftelsen Saltö bildades år 1967 av den musikintresserade industrimannen Erik Järnåker (1904-1992). Fram till 2009 bedrevs verksamheten genom att ge personer inom svenskt musikliv tillfälle till vistelser på Saltögården. Då gick Saltögården inte längre gick att driva på ett ekonomiskt hållbart sätt, och Stiftelsen Saltö omvandlades år 2009, enligt donatorns vilja, till en ren stipendiestiftelse med uppgift att dela ut stipendier till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor. Medlen från försäljningen av Saltögården förvaltas så att avkastningen ska kunna användas till stipendier. Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans. Saltögårdens drivs vidare av de nya ägarna med en breddad affärsverksamhet; musiken har alltjämt en central plats i den verksamheten saltogarden.se

FST tackar alla som anmälde bidrag till presentationsdagen. Totalt inkom 105 Stimanslutna medlemmars verk som sammanställdes av en fristående kommitté. Körernas dirigenter har nu valt ut följande stycken som kommer att framföras under körledarkonventet:  

Lunds Vokalensemble

S:t Petri ungdomskör

Cantilénorna

Lunds Akademiska Kör

Carolinae Damkör

Koritsia

Lunds Studentsångare

Tonsättare vars verk ska framföras kommer att kontaktas inom kort med upplysningar om programtider, resebidrag, logi m.m. För mer information, vänligen kontakta projektledaren Katharina Lind, e-post: katharina.lind@fst.se. 

Det är för första gången som Föreningen Svenska Tonsättare arrangerar en körpresentationsdag i syfte att bredda den svenska körrepertoaren och skapa kontakter mellan tonsättare och kördirigenter. Projektet sker i samarbete med Föreningen Sveriges Körledare och Svensk Musik och ingår i körledarkonventet i Lund den 18-20 samt sammanfaller även med Lunds kördagar i regi av Musik i Syd med stöd av Lunds kommun.

Idag lyssnar vi på fyra kärlekssånger, Four Songs of Love, och hyllar Sven-David Sandströms betydelsefulla gärning inom svenskt musikliv.

Tonsättare efter tonsättare skickar sina hälsningar till FST och berättar om hans värme, humor, intellekt, energi, generositet och lyhördhet. Sven-David var den bäste vägledaren, alltid åt rätt håll, alltid uppmuntrande och insiktsfull. Samtalen var intressanta och reflekterande och de tog vändningar som aldrig gick att förutspå.

Det var oerhört viktigt för Sven-David att driva på för att de nu verkande tonsättarna skulle vara synliga, ha legitimitet och ta plats i kulturlivet. Han drev detta på olika sätt och i de sammanhang han befann sig i, som känd tonsättare, lärare, medskapare av Gotlands Tonsättarskola, i Kungl. Musikaliska Akademien, i kyrkan, i körerna, ja överallt där han fanns och verkade.

Stort tack för musiken men också för förmånen att få arbeta och umgås med dig. Våra varmaste tankar går till Sven-David Sandströms familj.

The Council of Nordic Composers (Nordiska Komponistrådet NKR) sammanträdde i Köpenhamn 5-7 juni. På agendan stod upphovsrättsliga frågor och arbetet i ECSA, ersättning vid beställning av musikaliska verk i de nordiska länderna, nordisk repertoarstatistik, kompositionsutbildningar och antagningsstatistik i de nordiska länderna, pedagogisk verksamhet inom föreningarna, kommande Nordic Music Days-festivaler, med mera. Det nordiska samarbetet möjliggör ett mycket värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte om samtliga centrala tonsättarfrågor. Ett extra tack till Dansk Komponistforening och Norsk Komponistforening för givande dagar!

- Det är naturligtvis ett glädjande besked att Högsta domstolen väljer att pröva fallet och vi nu får ett slutgiltigt besked och prejudikat. Det är ett viktigt principiellt mål som har fått – och kommer att få stora konsekvenser för hur branschen i framtiden kan arrangera tillställningar, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för FST.  

Det var 2014 som Riksenheten mot korruption initierade en förundersökning mot FST:s tidigare ordförande Martin Q Larsson om föreningens dåvarande julmiddag kunde anses som givande av muta.

- Genom att Högsta domstolen nu väljer att bevilja prövningstillstånd kommer man att kunna ge vägledning för rättstillämpningen framöver, säger Henrik Hoffman, juridiskt ombud för FST:s tidigare ordförande Martin Q Larsson.

Ylva, hur har ni jobbat med ungdomarna? 

- Vi träffade orkestern och genomförde en workshop innan själva kompositionsarbetet startade. Här fick de prova på olika typer av moderna tekniker som sedan användes i de nya verken. Vad gäller sättningen i orkestern så ändrades den en smula under arbetets gång då eleverna hade olika typer av åtaganden.

Katarina, har ni fått anpassa svårighetsgraden när ni komponerat för eleverna? 

-En av tankarna med detta projekt var att ge unga musiker möjlighet att möta och lära känna ett par nutida tonsättares musik och tonspråk. Musiken skulle vara möjlig att genomföra och samtidigt ge eleverna något att bita i.
När jag startar processen, letar och utvecklar idéer för ett musikstycke brukar jag tänka på förutsättningarna såsom längd, sammanhang, besättning, vilken nivå det är på de som ska delta etc. Själva idén som jag bygger vidare på är ett resultat av detta. Under själva kompositionsfasen brukar jag sedan inte tänka så mycket på att anpassa svårighetsgraden då den så att säga är inbyggd i själva idén och anpassningen blir intuitiv. Men ibland kan det förstås vara detaljer som jag kollar upp såsom begränsningar i register och omfång för olika kunskapsnivåer.

Ylva, berätta om ditt stycke.

- Mitt stycke fick heta Isgrönt hav. Ingången till verket är långa linjer som hålls ihop av det vertikala skeendet. En utmaning för eleverna var att utföra nya tekniker på ett övertygande sätt. De fick också träna på att vara självständiga då stämmorna och de olika instrumenten inte följdes åt på det sätt de är vana vid från äldre musik. Det var också viktigt för mig att hitta rätt balans så att svårighetsgraden både innehöll tekniskt enkla partier som kanske utmanade mer musikaliskt och å andra sidan figurer som skulle vara speltekniskt utvecklande.

Katarina, berätta om ditt stycke Glimmer-in-Rocks.

-Jag har inspirerats av olika mineraler och stenar som ger utrymme för livlig rytmik och ljus klang men även längre böljande, varma partier med små glittriga utbrott. En utmaning med min musik är att stämmorna ofta är självständiga. Ingen annan spelar exakt samma som du. Linjer går in och ut ur varandra, följer varandra, samtalar och melodier bildas av många olika stämmor som i ett pussel. För att bitarna ska falla på plats är det enormt viktigt att dynamiken efterföljs. Och det kräver självförtroende att våga ta den plats som krävs. Jag har i detta stycke hållit mig till ett relativt tonalt och sammanhållet tonmaterial men med alternativ twist som för eleverna innebär ett nytt och obekant tonspråk med olika utmaningar vad gäller t.ex. intonation, skalteknik mm.

Hur gick konserten?

-Konserten gick mycket bra! Vi förstod i de första mötena med orkestern under hösten att nutida orkestermusik var något nytt för dem och en ytterst liten del av deras repertoar. Därför var det väldigt roligt att på konserten höra hur långt eleverna hade kommit under en så relativt begränsad tid. Mycket fungerade bra och det fanns tillfällen då jag upplevde att de verkligen hittat rätt, där de vågade ta för sig och musiken lyfte ordentligt. 
För att sedan verkligen landa i ett musikstycke krävs många genomspelningar, att göra musiken till sin. Det är en utmaning för den mest erfarne musikern att slappna av, ge sig hän och lita på sig själv i musiken. Vår musik behöver hanteras som vilket klassiskt verk som helst, först då kan den bli en naturlig del av repertoaren. Den här typen av projekt är en god start och rätt väg att gå.

Här följer några kommentarer från de unga deltagare i orkestern:

• ”Fett kul”, jätteroligt. 
• Hela min familj tyckte att det var såå bra. 
• Några föräldrar blev rädda i partiet "mot vansinnets gräns". 
• Har haft dålig erfarenhet av nyskrivet, men det här var coolt och ”lät som musik”. 
• Rolig konsert. 
• Så coolt, lite som filmmusik. 
• Askul.

Vad har ni lärt er?

Nya noteringar. Man måste räkna, inte bara lyssna. Nya sätt att använda sitt instrument på. Här fick man "klättra högt på strängarna". Har lärt mig att man måste räkna.

En historisk dag för alla kulturskapare i Europa! Nu stärks våra villkor och möjligheter att få skälig ersättning för vårt arbete på digitala plattformar, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen Svenska Tonsättare. 

De nya reglerna syftar till att underlätta för kulturskapare, journalister och publicister att få betalt online. Direktivet innebär även moderna regler för text- och datautvinning och distansundervisning. Här möjliggörs också storskalig digitalisering och tillgängliggörande av äldre verk, som inte längre finns tillgängliga på den kommersiella marknaden. Direktivet stärker även kulturskapares ställning när de träffar avtal om användning av deras verk.

Innan direktivet är antaget ska Rådet anta samma text, vilket väntas ske inom kort.

Läs mer om frågan på Europaparlamentets webb

Utlysning, ansökan, utdelning

Inspelningar av inlämnade verk är av stort värde för juryn. Förslagsställare ombeds därför att sända med en inspelning, där så är möjligt i digitalt format. Ljudfilen ska i så fall vara i ett format som går att spela upp i en vanlig mediaspelare. Är ljudfilen större än 10MB kan du ladda upp den via Dropbox eller liknande och bifoga länken i mailet. Inlärnnande av enbart ljudprov godtas inte. Insänt partitur och ljudprov återsänds ej.

Förslag/ansökan kan inlämnas av ledamöter av akademien, av företrädare för svenska musikinstitutioner och organisationer, av tonsättare eller annan enskild person. Den som en gång erhållit det Stora Christ Johnson-priset kan inte tilldelas det Lilla Christ Johnson-priset. 

Förslag/ansökan ska vara insänt och åtföljas av ett partitur i pdf-format till christjohnsonpriset@musikaliskaakademien.se  senast måndagen den 8 april.

För frågor välkommen att kontakta Anna Cronström via e-post anna.cronstrom@musikaliskaakademien.se eller tel. 08-407 18 02.

Läs mer.