I Kulturrådets egen utredning Arrangörer på Musikområdet från 2013, lyfts RANKs turnénätverk fram som ett exempel på hur musiklivet övertagit Rikskonserters musikförmedlande roll. Det gäller turnéproduktioner av hög kvalitet i syfte att stärka det fria konstmusiklivets bas – både utövarna och arrangörerna – med utgångspunkt i deras egna initiativ och önskemål. Upprepade gånger slår utredningen fast att stödet till arrangörer på musikområdet har huvudsyftet att tillgängliggöra levande musik av hög kvalitet till så många människor som möjligt, i alla delar av landet.

Sedan 2012 har musikriksförbundet RANK – paraplyorganisation för arrangerande musikföreningar inom det samtida konstmusikområdet – drivit det nationella turnénätverket, som en modell för att stödja utvecklingen av den breda, samtida konstmusiken. Det har dels skett i form av reguljära turnéer, dels genom mer omfattande musikresidens som turnerar mellan de 38 medlemsföreningarna. 2012-2014 fick projektet stöd av Musikverket, under dessa tre år genomfördes 165 konserter (40 turnéer och 9 residensprojekt) över hela landet, till en kostnad av sammanlagt 3,2 miljoner.

6 februari tog Kulturrådet beslut om bidrag till arrangörer för engagemang av fria musikgrupper, och RANKs förhoppning var att Musikverkets projektstöd nu skulle övergå i fortsatt statligt stöd. Så blev inte fallet. Kulturrådet motiverade detta med att man hellre prioriterar de enskilda aktörerna än ett turnénätverk.

Föreningen Svenska Tonsättare kan inte nog understryka vikten av RANKs turnénätverk. Med Kulturrådets avslag försvinner nu den enda samordnande turnéstrukturen för ny musik i Sverige. Beslutet slår i ett slag sönder ett av de mest framgångsrika nationella musikprojekt som genomförts på många år. Utan samordning och subventionering kommer denna musik tyvärr att få mycket svårt att nå ut i hela landet.

Vi hoppas nu att Kulturrådet beaktar de negativa konsekvenserna och snarast hittar en lösning, så att RANK kan fortsätta den unika verksamhet som med statliga medel byggts upp. Att vänta ett år till nästa ansökningsomgång är inte realistiskt – den här struktursatsningen kan inte placeras i frysen och sedan tinas upp. Läggs den ner är den mycket svår att återskapa.

för FSTs styrelse

Martin Q Larsson, ordförande

Under en heldag framför Sveriges Radios Symfoniorkester kortare verk, eller utsnitt av verk, av 10-12 svenska tonsättare. Till presentationsdagen inbjuds representanter för programråd eller motsvarande från svenska orkestrar, samt medverkande tonsättare. Samtliga framföranden spelas in, och tillgängliggörs för de inbjudna.

Partitur av medverkande stycken, samt andra verk av tonsättarna kommer även att finnas tillgängliga på plats. Utvalda tonsättare kommer även att presenteras i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och bredda den svenska orkesterrepertoaren.

Utlysning

Tonsättare som önskar delta ombedes anmäla in partitur av ett verk, eller utsnitt av ett verk, om maximalt 5-7 minuter, som inte är äldre än 10 år. Komplett material (partitur+stämmor) skall vara deponerat hos Svensk Musik eller utgivet av förlag. Anmälan görs på blankett nedan.
Maximal instrumentbesättning är: 3*3*3*3*, 4331, 1+2, harpa samt stråkar (möjliga biinstrument: piccola, ess- och basklarinett, engelskt horn, kontrafagott). Med tanke på de varierande orkesterstorlekarna i Sverige får verken gärna vara för en mindre sättning. Verk utöver maxbesättning eller med specialinstrument, solister, elektronik eller liknande kommer inte att kunna tas med. Mer information om Sveriges Radios Symfoniorkester finns på www.berwaldhallen.se

Anmälan

Anmälan görs endast elektroniskt genom denna Anmälningsblankett, senast 3 mars 2015. Komplett material (partitur+stämmor) måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FSTs kansli).

En fristående kommitté väljer ut de 10-12 verk som kommer att framföras den 3 juni. Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resor och övernattning för tillresande tonsättare. 

Frågor

Martin Q Larsson, martinq@fst.se

Edition Suecia grundades av Föreningen Svenska Tonsättare 1930, och togs över av Svensk Musik 1965. Förlaget startades med ambitionen att ge ut verk komponerade av betydande svenska tonsättarna – något som gäller även idag. Detta rimmar bra med Svensk Musiks övergripande ambitioner att göra nyskriven konstmusik, jazz och visor tillgängliga för intresserade runt om i världen.

Svensk Musik är ett helägt dotterbolag till Stim, och arbetar med att tillgängliggöra svensk musik, genom:

• katalogisering och arkivering av konstmusik
• katalogisering och arkivering av huvudsakligen äldre populärmusik
• produktion av stämmaterial till orkesterverk och verk för större jazzbesättningar
• resebidrag till Stim-anslutna upphovsmän

Juryns motivering lyder: ”I Jesper Nordins verk Pendants, kastas vi omedelbart in i en nästan improvisatorisk ljudvärld, en värld som man vill stanna kvar i. Jesper Nordin har en rik palett av färger, emotion och känslighet. Musiken är varierad från det mest ömsinta vackra, till det mystiska och dramatiska. Jesper Nordin lämnar aldrig lyssnaren oberörd, hans ständiga nyfikenhet inför klanger och ljud för lyssnaren till en känsla av oändlighet.”

Jesper Nordin (1971) är en svensk tonsättare vars musik har framförts och radiosänts runt om i världen av orkestrar som BBC Scottish Symphony Orchestra, Basel Symphony Orchestra, Sveriges Radios symfoniorkester, Finlands Radios symfoniorkester, Trondheim Symfoniorkester med flera. Orkesterverket Residues belönades av Kungliga Musikaliska Akademien med det stora Christ Johnson-priset 2010, och 2005 blev hans Dubbelkonsert för violin, cello och orkester utnämnd till Rekommenderat verk vid Unescos Rostrum (de internationella radiostationernas årliga kompositionstävling). I somras erhöll han dessutom förstapriset i 6:th Brandenburg Biennale orchestral competition. Nordin har även varit med och utvecklat apparna Gestrument och ScaleGen.

Stiftelsen Saltö är en svensk stiftelse som skapades av musikmecenaten Erik Järnåker. Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare, och förvaltar numera en fond, vars avkastning används till stipendier, Järnåkerstipendierna, dels till elever vid svenska musikhögskolor, dels till tonsättare av kammarmusikverk. Stipendiet delas ut den 5 januari 2015 vid den årliga konserten till Erik Järnåkers minne i Kungl. Musikaliska akademiens Stora sal på Nybrokajen 11. Vid samma tillfälle får även tre unga stråkmusiker motta var sitt stipendium. Det är violinisten Ylva Larsdotter, cellisten Erik Uusijärvi och kontrabasisten Per Björkling.

Läs mer om Saltöstiftelsen.

Läs mer om Jesper Nordin.

– Kvafst är ett sätt att bredda repertoarfrågan till att handla både om mer nykomponerad musik i förhållande till historisk musik och om en mer jämställd repertoar. Att spela mer nykomponerad musik är i sig också en möjlighet att kunna spela mer musik komponerad av kvinnor, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST. Kvafst känns som ett naturligt samarbete för våra båda föreningar, avslutar Larsson.

Per-Åke Byström från KVAST ansvarar för statistikräkningen som kommer att omfatta repertoaren vid 22 svenska orkester- och operainstitutioner spelåret 2014–2015. Resultatet av Kvafst kommer att presenteras under våren. Tanken är att Kvafst ska uppdateras årligen och vara ett redskap för förändring av orkesterrepertoaren. Projektet syftar också till att skapa samtal kring jämställdhet och den nya musikens plats i orkestervärlden.

I slutet av november publicerade vi en artikel där den danske projektledaren Thomas Demidoff bland annat berättade om London Sinfoniettas experiment med att bjuda in publiken att komponera med hjälp av Twitter och om polska Kwartludiums banbrytande barnkonserter. Han summerade också det han anser vara New:Auds viktigaste resultat: arbetet med att utveckla plattformar för ny musik att möta sin publik i framtiden. Under senare år har denna musik gradvis förlorat sin tidigare privilegierade ställning och om det inte uppfinns nya ramar för hur människor kan träffas i samband med ny musik, kommer världen snart att vara en konstart mindre. Projektet har också resulterat i en databas för publikutveckling inom nutida konstmusik.

I dagarna har projektets officiella slutrapport presenterats. FST-medlemmen Ivo Nilsson är verksam som både tonsättare och musiker, och medlem i Kammarensemblen.

Vilken är enligt dig den största vinsten med New:Aud?

–  Nätverket med kollegor i Europa är en ovärderlig tillgång både vad gäller konstnärliga och administrativa frågeställningar. Vi kan till exempel rådfråga om hur ett av deras repertoarverk fungerar i ett visst program eller få information och tekniska specifikationer utöver de som förlagen tillhandahåller. 

Vad har svenska konstmusikensembler och andra som inte har deltagit i projektet för glädje av New:Aud?

– Den största vinsten ligger i att vi kan få bekräftat att villkoren för de fria ensemblerna i Sverige är bland de sämsta i Europa. Vid våra New:Aud-möten medverkade minst en avlönad person ur respektive ensembles administration. Varken Gageego, Kammarensemblen eller övriga svenska ensembler har möjlighet att avlöna personal utan utför allt administrativt arbete på ideell basis.

Vad är den stora behållningen för den som läser hela New:Aud-rapporten?

– Insikten att ny konstmusik är ett mycket aktivt och mångfacetterat fält och inte alls så isolerat och marginaliserat som det ofta framställs av både media och bidragsgivande instanser. 

New:Aud websida

De senaste åren har ett stort antal europeiska ensembler – främst konstnärliga ledare och marknadsförare, men även personer från olika stödjande institutioner som musikinformationscentrum, tonsättarföreningar och upphovsrättssällskap – sökt nya vägar för att attrahera en större publik. Genom konserter har man utfört experiment med till exempel konsertformat, spelplatser och marknadsföring. Forskare inom publikutveckling har följt dem och utvecklat nya verktyg/metoder utifrån sina slutsatser.

Jag anser att det här projektet förtjänar stor uppmärksamhet, precis som ”ny musik” gör. Det är dock inte självklart, om det nu någonsin varit det. Idag fattar man beslut på ett helt annorlunda sätt än tidigare. Människor har stor valfrihet när det gäller hur de vill tillbringa sin lediga tid. Var hämtar de sin information, på vilka grunder fattar de sina beslut och vad förväntar de sig? Det är viktigt för den samtida klassiska musiken att skaffa sig god insikt i flera av dessa frågor för att kunna presentera så äventyrliga, förnyande och spännande verk som möjligt för sin publik.

Jag tycker att det speciella med New Music:New Audiences är att det handlar om en gemensam insats i ordets rätta bemärkelse. Idag delar människor information mer än någonsin. De tar sig tid att göra research, att reflektera och ställa frågor för att få till stånd förändring. Det här kan tyckas självklart, men i en tid i snabb förändring och med mycket begränsade budgetar är det faktiskt inte det. Genom att ensemblerna träffas ett par gånger per år stärks banden och det sker viktigt kunskapsutbyte när det gäller konsertformat, marknadsaktiviteter och så vidare.

Men är denna kollektiva gruppanda tillräckligt för att vi ska kunna fortsätta nå vår publik? Jag tror att det helt klart är ett steg i rätt riktning, men att den kollektiva andan nu måste vidgas. I framtiden måste även andra grupper involveras i projektet i framtiden. Grunden i New:Aud är verk som framförs och samlas i en databas, som goda exempel på hur experiment kan genomföras. Nu måste även tonsättarna ges en större roll i arbetet med att upprätthålla kontakten med publiken. Det kan till exempel ske genom att komma med input när det gäller hur ett verk kan framföras, genom att spela en mer aktiv roll i presentationen av ett verk och man kan förmodligen också tänka sig många andra sätt.

Detta räcker emellertid inte. Vi bör även samarbeta mer med olika spelplatser och festivaler. Även om de har egna frågeställningar att hantera är det av stor vikt att de fortsätter ta risker, för att även i fortsättningen kunna ge plats åt nya verk. Att ett verk framförs på så bra sätt som möjligt ligger i allas intresse. Det handlar inte bara om det bästa framförandet rent tekniskt utan också om att framförandet ska göra verket rättvisa och generera stor uppmärksamhet från både publik och media.

Nu mer än någonsin behöver vi se det här projektet som ett gemensamt uppdrag och arbeta tillsammans för olika sätt att förverkliga det. Genom gemensam ansträngning blir vi fortsatt lyssnade på!  

Ikaros van Duupen
Buma Cultuur      

Artikeln är översatt från engelska. Den kan läsas i original på http://www.komponistforeningen.dk/node/29790

New Music:New Audiences är ett projekt inom EU:s Cultura-program, och har under två år involverat 31 ensembler från 17 länder. Projektet var en uppföljning av EU-projektet Re:New Music. FST var en av inititativtagarna till projektet, och från Sverige medverkade dessutom Kammarensemblen och Gageego.

Nedan har projektledaren sammanfattat några av lärdomarna från projektet. Senare i höst kommer dessa att sammanställas i en offentlig rapport.

Innovativt samarbete. New:Aud uppfann en modell för samarbete om publikutveckling, nämligen att matcha europeiska musikensembler med en gemensam agenda. Ensembler med ett intresse för att utveckla urbana konserter för ung publik slogs samman till en grupp, ensembler som ville integrera konserter med sociala medier i en annan grupp, och grupperna träffades sedan på mötesplatser där ensembleledare konkret hjälpte varandra att utveckla nya konsertkoncept. Det fanns också workshops om som ”hur ska du göra konserter med ny musik för barn”, ”hur kan du skapa radikala konsertupplevelser genom att lämna den traditionella konserthuset” och många andra ämnen. Totalt gjorde New:Aud 19 internationella workshops med deltagande av ensembleledare, experter, publikforskare och samarbetskonsulter.

Konserter. Resultatet av New:Auds workshops var en serie konserter som testat nya former av möten mellan publiken och musiken. Med 62 konserter genomförda hittills, är det omöjligt att ge en samlad bild av vad vi har varit med om, men en handfull konserter har varit särskilt minnesvärda: till exempel till London Sinfoniettas experiment med att bjuda in publiken att komponera med hjälp av Twitter. Eller den polska Kwartludiums banbrytande barnkonserter, där olika kombinationer av musik och spel testades under flera konserter.

Kunskap. De 62 konserterna har gett en avgörande erfarenhet och kunskap om konsertformer och deras kommunikation med en modern publik. Till exempel, för att kunskapen om hur man bäst programsätter ny konstmusik för tonåringar, eller hur man skräddarsyr en konsertsituation för ett visst sätt att konsumera musik. Erfarenheterna har varit ovärderliga för ensemblera, och kunskapen kommer inte att glömmas. NewAud har samarbetat med ett nätverk av forskare över hela Europa, och på så sätt kunna samla en kunskapsbank som kommer att sammanfattas i en rapport av den hyllade publikforskaren Heather Maitland.

Nätverk. Åtta år av samarbete och två EU-projekt har skapat ett starkt nätverk, och för många deltagare som ansluter sig till nätverket har detta varit en av de starkaste vinsterna i sig själv. Detta beror på ny musik ofta odlas i små isolerade fickor spridda över den europeiska kontinenten. En tysk avantgardistisk ensemble eller en holländsk tonsättarförening kan ibland må bra av att känna att de inte är ensamma i hela världen! Att ägna sig åt aktivt samarbete med europeiska kollegor har gett många av New:Auds deltagare ett konkret uppsving i form av samarbete, råd och erfarenheter, inspiration och motivation.

En framtid för ny musik. Först och sist: New:Auds viktigaste resultat har dock varit arbetet med att utveckla plattformar för ny musik att möta sin publik i framtiden. Varför detta arbete är så viktigt beror på att denna musik under senare år stadigt förlorat sin tidigare privilegierade ställning. För inte så länge sedan kunde konstmusikensembler ta publiken för givet, eftersom allmän utbildning fick människor att söka traditionella konsertsalar. Men denna tradition har försvunnit, och om inte vi kan uppfinna nya ramar för hur människor kan träffas i samband med ny musik, kommer världen snart att vara en konstart mindre.

Thomas Demidoff, Projektledare

Texten är sammanfattad och översatt från danska. Kan läsas i sin helhet på http://www.komponistforeningen.dk/node/29785

Spatialisering handlar om att styra ljud till ett flertal högtalare spridda över ett rum. Organisationen Musique & Recherche som driver festivalen har ett akusmonium bestående av 76 högtalare, som styrs av ett analogt mixerbord. Inga datorprocesser är tillåtna vid tävlingen, utan de tävlande styr själva framförandet live under konserten.

Begreppet akusmatisk används speciellt om konkret musik och elektronisk musik, särskilt komponerad för att presenteras i många högtalare. Det lanserades 1966 av den franske tonsättaren Pierre Schaeffer, som utgick från en myt om Pythagoras, som föreläste bakom en gardin för att inte distrahera publiken.

Mer information om festivalen och Musique & Recherche finns att läsa på http://www.musiques-recherches.be/

Mot bakgrund av att Riksenheten mot korruption har inlett en utredning kring FST:s julmiddag som hölls förra året har en enig styrelse beslutat att ställa in årets julmiddag som skulle ha ägt rum den 15 december. FST vill inte försätta sina medlemmar eller sina gäster i en situation där regelverket inte är färdigutrett eller riskera att försvåra den pågående juridiska processen.

– Det är ett väldigt tråkigt beslut att ta eftersom julmiddagen är ett av mycket få tillfällen där medlemmarna kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter med varandra och med inbjudna gäster inom kulturvärlden. Man ska komma ihåg att tonsättarens yrke många gånger är isolerat och ensamt. Men med tanke på att omständigheterna kring förra årets julmiddag utreds, både av oss själva och av myndigheten, så anser vi att det är rätt beslut att fatta, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

FST arbetar nu med att informera alla inbjudna om beslutet och parallellt fortsätter diskussionen om att skapa ett tydligare regelverk kring hur FST ska hantera tillställningar i framtiden.

Komponistens roll har förändrats radikalt, och de förut strikta gränserna mellan komposition och improvisation råder inte längre. Flera aktiva tonsättare kan inte läsa noter, behöver det inte heller, och de komponerar inte alls i traditionell mening. Carl Bergström-Nielsen och Mattin har i många år verkat i och kritiskt granskat improvisationen och kommer med olika synpunkter på situationen och improvisationens roll i det samtida musikskapandet och samhället.

Samtalet sker på engelska. Inledningar av:

• Mattin (baskien)
• Carl Bergstrøm-Nielsen (dk)
• Moderator: Johannes Bergmark (se)

Fri entré, vi bjuder på fika.

Carl Bergstrøm-Nielsen: CONCISE AND OPEN - THE NEW COMPOSITIONAL VIRTUE

My presentation will explore some examples of how compositional structures can be open, with respect to their structure, notation and sounding results. Also I will account for the reasons a composer may have to employ these methods and why they are a necessary continuation and a sophistication of traditional methods.

Carl Bergstrøm-Nielsen, born 1951. Cand. phil, composer and improvisor – or improvisor and composer? Teaching improvisation and related since 1983 at Aalborg University, Denmark. Performances and teaching in 22 countries. Co-founder of Intuitiva New Art Conference (formerly DIMC), now taking place every year in Wroclaw, Poland. As a researcher he is a specialist in bibliography of improvisation and new notations.

Mattin: Free Improvisation: Judas! You are lying!

What does free mean in free improvisation today? What I would like to argue in this presentation is that the notion of freedom in improvisation is often understood in individualistic terms, not so different from the type of freedom that is promoted by the current economic system, and especially the creative industries: express yourself! This is more relevant  here in Sweden given that somebody like Richard Florida has praised this country as a prime example of creative industries. I see clear connections between the type of improvisation produced today with a clear phenomenological approach to sound (i.e understanding the self as the proprietor of their experiences) and a bourgeois understanding of the individual. In the presentation I will defend the use of alienation of improvisation in order to question  this individualistic notion of freedom.

Mattin is an artist from Bilbao (currently living in Stockholm) working with noise and improvisation. His work seeks to address the social and economic structures of experimental sonic artistic production through live performance, recordings and writing. Using a conceptual approach, he aims to question the nature and parameters of improvisation, specifically the relationship between the idea of “freedom” and constant innovation that it traditionally implies, and the established conventions of improvisation as a genre. Mattin considers improvisation not only as an interaction between performers and instruments, but as a situation involving all the elements that constitute a concert situation, including the audience and the social and architectural space. He tries to expose the stereotypical relation between active performer and passive audience, producing a sense of strangeness and alienation that disturbs this relationship.  He is currently doing a PhD at the University of the Basque Country under the supervision of Ray Brassier. Mattin has edited with Anthony Iles the book Noise & Capitalism and in 2012 CAC Brétigny and Tuamaturgia published Unconsitituted Praxis, a book collecting Mattin´s writing plus interviews and reviews from performances that he has been part of. Both books are available online on pdf format.

I samband med seminariet arrangeras även en konsert med föredragshållarna.

Komposition för improvisation!

Konsert och utställning med partitur.

Tisdag 18 november kl 19.00

Studio53, Stockholms Saxofonkvartett, Tulegatan 53, Stockholm

Fri entré.

Konserten presenterar öppna kompositioner för improviserande musiker, vilka kommit till i en workshop ledd av den danske tonsättaren Carl Bergstrøm-Nielsen. Visionen är att vidareföra kompositionsmusikens spännande arkitekturer, men med färre detaljer, så att musikerna får en roll som ligger mer i linje med samtiden: som medskapande snarare än reproducerande. Det fastlagda programmet är ännu inte helt klart, men förvänta er en rad framträdande svenska musiker och tonsättare i överraskande sammansättningar.

Mer info:

http://www.fst.se

http://abfstockholm.se/kontakt/

http://www.mattin.org

http://intuitivemusic.dk

http://bergmark.org

FST utsattes nyligen för kritik i Sveriges Radios Kaliber och Kulturnytt. Julmiddagen handlar om att skapa kontaktytor i det svenska musiklivet på ett övergripande strukturellt plan och avsikten är inte, och har aldrig varit, att påverka enskilda bidragsbeslut.

Fakta

FST är en ideell förening som organiserar svenska tonsättare inom det konstmusikaliska fältet sedan 1918. Föreningen har idag 357 medlemmar och arbetar med kulturpolitiska, ekonomiska och upphovsrättsliga frågor som berör medlemmarnas yrkesliv och med frågor som rör utvecklingen av tonsättarrollen.

Länkar

Avsikten med projektet var att få alla gotländska kyrkklockor att verka som ett enda musikinstrument, med all sannolikhet det största musikinstrument världen någonsin hört, att få dem att spela samman i En Mycket Stor Konsert, som kan höras ”live” på ön och som direktsänds via radio över Sverige och Europa och via bredband över hela världen.

– När alla dessa klockor tar ton skall de visa världen att också små och marginaliserade platser har en stor röst, beskriver projektet på websidan Klockrent.

Verket är i tre satser, om sammanlagt 11 minuter. Karin Rehnqvist har skrivit sats 1 och sats 3, Claes Holmgren sats 2. Klockornas ringande sändes via frivilligas mobiltelefoner till en server på Sveriges Radio Gotland i Visby och mixades där till en stereofil. Idén till konserten stod Eva Sjöstrand och Ove Ronström för, och utvecklingsingenjören Björn Carlsson på Sveriges Radio Gotland utformade genomförandet.

Konserten får priset med motiveringen:

Ett otroligt projekt som placerar klassisk radio mitt i ett nationellt experiment av samtida musik, och förstärker dess image och ökar populariteten för största möjliga publik. Vi uppskattar högt de valda instrumenten, eftersom klockor uppväcker traditioner, minnen och känslor som delats genom historien. Verket speglar både samhället och den enskilda människan genom storslagna ljud och en poetisk huvudsats framförd med ett enskilt klockspel.

I Prix Italia, som genomförs för 66:e året, utses de bästa radio- och tv-inslagen från hela världen i en mängd olika kategorier. Speciella jury-grupper utser de bästa bidragen. Tävlingen Prix Italia har deltagare från över 90 Public Service- och privata bolag från fem kontinenter.

Julmiddagen är en mötesplats för personer som verkar inom eller på annat sätt är kopplade till det svenska musiklivet. FST menar att det svenska musiklivets utveckling och framåtskridande ges bättre möjligheter om inblandade parter träffas i verkliga livet.  Det finns också väldigt få sådana mötesplatser just inom konstmusikområdet.

– Julmiddagen handlar om att skapa kontaktytor i det svenska musiklivet på ett övergripande strukturellt plan och avsikten är naturligtvis inte att påverka enskilda bidragsbeslut. Ordvalet i Kaliberintervjun som sändes igår söndag var tyvärr både felaktigt och olyckligt, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

Vi välkomnar nu en djupare diskussion kring julmiddagen så att varken inbjudna gäster eller våra medlemmar ska känna sig obekväma. Vi har tagit juridisk hjälp för att reda ut regelverket och vi kommer att gå igenom förberedelserna inför årets julmiddag för att se till att den anpassas i den mån det behövs.

Malin Bång (1974) är bosatt i Stockholm och är composer in residence samt en av grundarna av Curious Chamber Players. Hennes arbete omfattar musik för instrumentalensembler, orkester, iscensatt musik, elektronisk musik och instrumentala performanceverk. På senare tid har hon särskilt utforskat blandade, förstärkta instrumentalensemble utökas med ljudobjekt i samarbete med medlemmarna i Curious Chamber Players.

Under 2014 komponerar hon musik på uppdrag av Radio-Sinfonieorchester Stuttgart des SWR för festkonserten i samband med tonsättaren Helmut Lachenmann 80-årsdag 2015, samt ett nytt verk för Göteborgs Symfoniker och kammarorkestern Musica Vitae tillsammans med Vokalharmonin.

Carin Malmlöf-Forsslings pris utdelas i samband med Kungl. Musikaliska Akademiens Högtidssammankomst i november, med motiveringen:

Gedigen kompositionsteknik, lekfullhet och en obegränsad nyfikenhet på de klassiska instrumentens möjligheter utmärker Malin Bång. Raffinerat utnyttjar hon lyssnarens föreställning om hur instrumenten egentligen låter, men överraskar med nya ljud. Malin Bång tar ansvar för hela den musikaliska näringskedjan, från komposition via utförande till musikens fortlevande, inte minst genom grundandet av ensemblen Curious Chamber Players som framgångsrikt placerat sig på den europeiska musikscenen.

Sound of Stockholm går in på sin femte omgång och har kommit att bli en föregångarfestival på uruppförandeområdet, i år med ett 20-tal planerade uruppföranden. Sound of Stockholm har också en stark jämställdhetsprofil och belönades 2012 med Guldkvasten för detta arbete. Årets uruppföranden håller jämvikten med 11 stycken av mån och 9 stycken av kvinnor:

• Points caractéristiques (2014) av Joakim Sandgren
• Night Music (2014) av Djuro Zivkovic
• Varför skulle jag inte tro på kärleken (2014) av Marie Samuelsson, text: Magnus William-Olsson
• Utan titel för tre dammsugare (2014) av Lise-Lotte Norelius
• Sju scener (2014) av Lina Järnegard
• While the heart's heartbeat beats its old song – för bassaxofon och elektronik (2014) av Jenny Hettne
• Echelon (2014) av Rolf Enström, text: Elsa Grave, Tarjei Vesaas, Arsenij Tarkovskij
• A Dragon Kiss Always Ends in Ashes (2014) av Jonas Valfridsson
• Double violin concerto (2014) av Pär Frid
• Nytt verk (2014) av Ulrike Mayer-Spohn

Dessutom har Sound of Stockholm beställt 10 stycken 10-minutersverk för barn som kommer att börja uruppföras på lördagens familjekonsert med fortsättning under våren 2015.
Verk för gitarr av: Patrik Simmerud, André Chini, Sven-David Sandström, Lars Carlsson, Ylva Q Arkvik.
Verk för slagverk: Mattias Sköld, Rosali Grankull, Tebogo Monnakgotla, Anna Eriksson, Magnus Bunnskog,

Sound of Stockholm är en festival för nutida musik som drivs av de sex arrangörsföreningarna Audiorama, Fylkingen, Studio 53, FRIM, Samtida Musik och SEKT. Sound of Stockholm äger rum 4–8 november på Kulturhuset Stadsteatern med vissa utflykter till Audiorama och Fyklingen.

www.soundofstockholm.se

CIAM, som är upphovsmannadelen av paraplyorganisationen CISAC, samlade i detta möte ett hundratal delegater från alla världsdelar utom Asien. Under två dagar diskuterades frågor rörande upphovsrättslagstiftningen i USA, Canada och Europa och begreppet Fair Trade Music.

Ny lagstiftning väntas i USA
Just nu är upphovsrättslagen i USA under översyn av kongressen som förväntas resultera i en ny lagstiftning under 2015. Arbetsprocessen presenterades ingående av Theresa Garrett från US Copyright office, som menade att det snarare rör sig om smärre förändringar än helt nya lagar vilket i viss mån liknar den Europeiska processen, där den nya kommissionen troligen kommer att presentera ett liknande arbete under våren 2015.

Forskaren David Gervais presenterade skillnaderna mellan europeisk och amerikansk upphovsrätt, som främst består i att upphovsrätten i USA enbart är en ekonomisk uppgörelse, medan man i Europa bygger mer på s.k. author’s right; att upphovspersonen även har kontroll över hur musiken används. Kanada har en blandning av ovanstående tillvägagångssätt. Rapporten Study concerning fair compensation for music in the digital age, av Pierre É Lalonde användes som utgångspunkt i diskussionen.

Fair Trade Music
De nordamerikanska komponistföreningarna har enats om en gemensam plattform för att lansera ett Fair Trade Music-koncept – liknande t ex bananer och kaffe – för att ge de musiktjänster som ger upphovspersoner skälig ersättning en möjlighet att skryta med detta. I första hand vänder man sig mot streamingtjänster på internet, tex Pandora och Spotify. MCNA, som formulerat de fem principerna för Fair Trade Music, är en nordamerikansk motsvarighet till ECSA. Läs gärna mer på www.musiccreatorsalliance.com om bakgrunden till projektet och de fem principerna för Fair Trade Music:

1. FAIR COMPENSATION – Music business models must be built on principles of fair and sustainable compensation for music creators.
2. TRANSPARENCY – International standards must be developed and adopted that ensure efficient and transparent management of rights and revenues derived from the use of our works. These standards must apply to all entities that license such rights, and which collect and/or distribute such revenues.
3. RECAPTURE OF OUR RIGHTS – Music Creators must have the ability to recapture the rights to their works in a time frame no greater than 35 years, as is currently available to songwriters, composers and artists in the United States. The effect of recapture of rights must apply globally.
4. INDEPENDENT MUSIC CREATOR ORGANIZATIONS – Music Creators must have their own independent entities that advocate for, educate and provide knowledgeable support for members of their community, including aspiring songwriters, composers and artists. Music Creators speak for themselves, not through those with interests in conflict with them.
5. FREEDOM OF SPEECH – Music Creators must be free to speak, write and communicate without fear of censorship, retaliation or repression in a manner consistent with basic human rights and constitutional principles.

http://www.commonworksregistration.com/CisacPortal/consultArticle.do?id=1872

TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership och kallas för ”det största frihandelsavtalet i världen”. Parterna har för avsikt att täcka in så många samhällssektorer som möjligt i avtalet och planerar att slutförhandla avtalet under 2015, varför tiden är knapp. 

De nordiska konstnärsrådens budskap till den nya EU-kommissionen är att de måste säkerställa att TTIP-avtalet inte kommer att påverka vare sig existerande nationella och regionala kultur- och mediepolitiska åtgärder och stödsystem i Europa, eller försvåra möjligheterna att införa nyasådana åtgärder och stöd, t ex på det digitala området.

-Det är viktigt för oss som företräder kultur- och medieområdet i Norden med en kraftfull markering i denna fråga inför de fortsatta TTIP-förhandlingarna, särskilt med tanke på att en ny EU-kommission håller på att formera sig med en ny frihandelsvänlig handelskommissionär i spetsen för TTIP-arbetet, säger Ulrica Källén Lörelius, verksamhetsledare på KLYS/Sveriges kulturskapare.

-USA fortsätter dessutom ha mycket offensiva intressen inom film- och mediesektorn - inte minst när det gäller digital distribution – varför vi fortfarande inte kan vara säkra på att dessa områden inte kommer att beröras av TTIP, tillägger hon.

Det mandat som EUs ministerråd gav TTIP-förhandlarna i juni 2013 måste enligt de nordiska konstnärsråden respekteras till fullo och implementeras i avtalsförhandlingarna enligt följande:

• målsättningarna och skyldigheterna i UNESCOs konvention till skydd för kulturell mångfald (som EU undertecknat) måste respekteras fullt ut i TTIP-förhandlingarna;
• det måste säkerställas att några åtaganden inom den kulturella sektorn inte kommer att göras i det slutliga avtalet om TTIP;
• undantaget för audiovisuella tjänster måste vara brett och framtidssäkrat genom att vara teknikneutralt, där bl a onlinetjänster ska ingå; och
• förhandlingsprocessen måste bli mer öppen och transparant, bl a genom att förhandlingsdokumenten görs tillgängliga för EU-medborgare i större utsträckning.

Tommie Haglund är född i Kalmar 1959, men bor numera i Halmstad. Hans musik framförs över hela världen och han är också en internationellt efterfrågad föreläsare. Haglund har studerat klassisk gitarr i Sverige, Danmark och Storbritannien, samt komposition i Göteborg och London. Han har influerats av musik av Frederick Delius och John Dowland och har komponerat kammarmusik, verk för orkester och för kör. Han har erhållit ett flertal priser, bland annat för verket Röstens dotter, beställt till den Heliga Birgittas 700-årsjubileum 2003. Verket belönades av Musikförläggarna som Årets mest betydande seriösa verk.

Kommande framföranden inkluderar bland annat kammarmusik med musiker ur Philadelphia Orchestra och New York Philharmonic samt Serenata per Diotima med Malmö Symfoniorkester som kommer att spela in verket på CD, tillsammans med cellokonserten Flaminis Aura. För närvarande arbetar Tommie Haglund bland annat med en symfoni, ett orgelverk samt en pianokonsert för Niklas Sivelöv. Sveriges Television har tidigare uppmärksammat Tommie Haglund med en dokumentär om honom och hans verk.

Christ Johnson-priset är ett svenskt musikpris instiftat 1958. Priset ges till tonsättare och är indelat i två klasser, det stora och det mindre priset. En prisnämnd vid Kungliga Musikaliska Akademien utser pristagarna, i allmänhet inom samtida konstmusik. Priset delas ut av H. M. Konungen vid Kungl. Musikaliska akademiens högtidssammankomst den 24 november.

Orgel Acusticum som invigdes i oktober 2012 är en av norra Europas största orglar och ett riktigt prestigeinstrument i orgelvärlden. Att det dessutom är byggt i Studio Acusticum med sin fantastiska, välklingande akustik gör knappast saken sämre. Visionen med Orgel Acusticum är att skapa ett instrument som ska vara väldigt bra för både traditionell orgelrepertoar och för nutida och även framtida musik. Konceptet bygger på en kombination av tradition, konstnärlighet och innovativ teknik.

För att tillgängliggöra orgeln för tonsättarkåren, odla intresset för den och sondera terrängen för orgelns framtida utveckling bjöd Gary Verkade tillsammans med FST in föreningens medlemmar till denna workshop vars syfte var att både presentera de olika möjligheter som finns just nu och för att erbjuda tonsättarna möjligheten att bekanta sig med den. Deltagarna kom från olika delar av landet och hade varierande bakgrunder och fokus på sina respektive konstnärliga verksamheter.

Den första dagen ägnades åt att presentera hur orgeln fungerar och vilka speciella möjligheter just denna orgel har, både som ett traditionellt orgelinstrument och som ett instrument som kan spelas via MIDI. Deltagarna bjöds även på en tur i orgelns insida där Claudius visade de olika delarna och förklarade hur de fungerar.

Under den andra dagen fick deltagarna möjlighet att själva tillbringa tid med orgeln och att prova idéer de hade för olika sätt att använda den. Några valde att fokusera på MIDI-styrningen medan andra valde att improvisera och utforska orgelns enorma klangliga möjligheter. Gary, Claudius och Björn fanns med under hela processen för att assistera och svara på frågor kring instrumentet och om komposition för orgel i allmänhet.

Eftersom Orgel Acusticum fortfarande är ett instrument under utveckling togs tillfället i akt att diskutera olika idéer för orgelns vidareutveckling och många av tonsättarna bidrog med viktiga synpunkter som kommer finnas med i beräkningarna när nästa etapp av orgeln kommer att byggas. Efter workshopens slut stod det klart att tonsättarna bidrar med något mycket värdefullt i byggnads- och utvecklingsprocessen av instrumentet och att de kommer att vara en viktig del av orgelns framtid.

Detta var första gången en workshop av det här slaget arrangerades kring orgeln och det finns redan tankar på att eventuellt erbjuda flera liknande tillfällen, vilket ytterligare motiverades av att flera av deltagarna utryckte en direkt önskan att komma tillbaka för att arbeta med orgeln mer ingående.

Svaret från Kyrkohandbokskommittén var något förvånande; på Svenska kyrkans hemsida nämner man inte ett ord om den allvarliga kritiken, tvärtom hävdar man att förslaget till ny handbok mottagits mycket väl, och att endast några mindre justeringar behöver göras.

Här berättar Dagens Nyheter och Kulturnytt i Sveriges Radio om detta. Senare i veckan går ovan nämnda organisationer, tillsammans med ett stort antal tonsättare, musiker och andra engagerade i svensk kyrkomusik, ut med ett upprop till Svenska kyrkan, där man uppmanar ansvariga inom kyrkan att lyssna till den kritik som framförs, och återupprätta musikens ställning i kyrkan.

Det kan vara på sin plats att påminna om slutsatserna i Svenska kyrkans egen utredning Kyrkan mitt i musiklivet från 2003. Kyrkan har historiskt – fram till för hundra år sedan – varit en av de största beställarna av nykomponerad musik, och en tummelplats för Europas musikliv, och det är dags att Svenska kyrkan nu tar sitt ansvar. Detta var man enig om 2003, men sedan dess har mycket lite hänt. Utom ett ur musikalisk synpunkt mycket märkligt hanterat förslag till ny Kyrkohandbok.

Utdrag ur Remissvaret från FST

Föreningen Svenska Tonsättare organiserar svenska upphovspersoner inom konstmusikområdet, och är i alla offentliga sammanhang en talesperson för denna grupp. Vi finner det förbluffande att FST inte finns angiven som ordinarie remissinstans för det genomgripande dokument som Handboksförslaget utgör.

FST uppmuntrar mer nykomponerad musik i kyrkan. Vi har en stor och mångkunnig tonsättarkår i Sverige, en källåder av ny musik, och det vore till fördel för Svenska Kyrkan att i högre grad ta den i anspråk. Såväl tonsättare som redan arbetar inom kyrkan, som tonsättare som ännu inte arbetat i denna kontext.

FST skulle hellre se en mer dynamisk lösning på hur man får in en musikalisk mångfald i gudtjänsten. Att som i förslaget fastslå en musikalisk kanon att använda, begränsar möjligheterna att använda musiken i kyrkan. I enlighet med förslaget kan man inte längre beställa ny musik till mässan, eller använda sig av klassiska mässor, av tex Bach, Palestrina eller Roman.

Det är viktigt att den musik man använder fungerar som avsett; att präst och gudtjänstledare är väl förtrogna med melodi och rytmik, att de får tid och resurser att tillägna sig ny musik och att församlingsinsatserna ligger på en rimlig nivå. Här spelar kyrkomusikerna en viktig roll, och deras kunskaper bör bättre tas tillvara. För församlingsinsatserna skulle man även kunna överväga att anlita professionella kyrkosångare, enligt dansk modell.

I kyrkomusikutredningen Kyrkan mitt i musiklivet (SKU 2003:3) föreslogs bla att Svenska kyrkan skulle ta ett långt större ansvar för beställningsverksamhet av ny musik. FST anser detta vara av godo för hela kyrkans verksamhet, och skulle gärna vara delaktiga i detta arbete på olika sätt.

Ett effektivt sätt att arbeta långsiktigt är att ha en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. I förslaget är denna målgrupp utraderad, eftersom man ansett mässan skall passa alla. FST skulle snarare föreslå att man inriktar sig särskilt mot barn och unga, där nykomponerad musik kan spela en viktig roll.

FST skulle även välkomna en djupare analys av kyrkomusikens roll i samhället och kulturlivet. Den kulturpolitiska kartan ritas just nu om i Sverige, och kyrkomusiken tenderar att mer eller mindre fullständigt utelämnas i detta. En tätare dialog mellan det profana och kyrkliga musiklivet skulle vara till gagn för svenskt kulturliv och ge hela samhället en bredare kulturell mångfald. En central funktion inom kyrkan med ansvar för musik skulle befrämja detta arbete.

En sådan funktion skulle kunna ta sin utgångspunkt i frågeställningen:
Vad är funktionell kyrkomusik, och hur åstadkommer man denna.

Som slutord skulle FST vilja anföra ett citat från en präst i en av testförsamlingarna:

Såsom hjorten trängtar efter vattenbäcken, så trängtar min själ efter nyskriven musik.