Tre fullmatade festivaldagar med konserter, installationer och föreläsningar i konserthuset Harpa!

Förutom konserter och ljudkonst blir det premiär för "The Nordic Music Days Pavilion". NMD Pavilion är tänkt som en plattform för experiment, forskning, kritiska diskussioner, föreläsningar, paneldiskussioner och workshops. Med INTEGRATION som nyckelord kommer paviljongen att ta upp ämnen som arkivering i experimentell musik, jämställdhet på den nutida musik-scenen, kulturpolitik inom de nordiska länderna etc.

Verk av bland annat följande svenska tonsättare kommer att framföras: 

Mirjam Tally
Ansgar Beste
Rei Munakata
Joakim Sandgren

Mer info finns på nordicmusicdays.org

[[{"fid":"2353","view_mode":"fst_original_image","fields":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"NMD 2017","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"alt":"NMD 2017","height":1201,"width":1500,"style":"width: 700px; height: 560px; float: left;","class":"media-element file-fst-original-image"}}]]

Rosenbergpriset om 75 000 kronor gick till Lise-Lotte Norelius. Tonsättaren, slagverkaren och liveelektronikmusikern Lise-Lotte Norelius är verksam inom EAM, live-elektronik, kammarmusik och ljudkonst. Hon är ofta inblandad i nya samarbetsprojekt med musiker, dansare och konstnärer. Bland annat är hon medlem i Syntjuntan och i Ludd.  Rosenbergpriset delas ut till en tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig.

Interpretpriset på 50 000 kronor gick till Göteborgsbaserade ensemblen Gageego! Gageego! firar i år 20-årsjubileum och har ett stort antal uruppföranden på meritlistan och i och med detta också ett unikt perspektiv på två decenniers nutida konstmusikliv. Slagverkaren Per Sjögren mottog priset för Gageego!. Interpretpriset delas ut till musiker, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig inom nutida konstmusik.

Priset Musikens Möjliggörare gick till Nils Spangenberg, konstnärlig ledare för Vadstena-Akademien. Nils Spangenberg har genom Vadstena-Akademien beställt ett stort antal nya operor av svenska tonsättare och har initierat ett flertal seminarier kring operakonstens utveckling. Priset delas ut till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik. Priset innebär att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 50 000 kronor. Priset instiftades 2010.

Presskontakt: Martin Q Larsson, ordförande FST, martinq@fst.se / 070-173 85 69.

Länkar till pristagarna:

Lise-Lotte Norelius: www.lise-lottenorelius.se

Gageego! http://gageego.se

Vadstena-Akademien och Nils Spangenberg: www.vadstena-akademien.org

Konferensen är ett verktyg för att lyfta viktiga frågor kring den kreativa processen och ett steg i det långsiktiga arbetet med att främja och synliggöra svensk musik och dess tonsättare.

Anmälan sker endast genom
http://www.fst.se/anmalan-till-fsts-varkonferens-2015
Begränsat antal platser, anmäl er snarast!

PROGRAM 15 juni

8.15 FST-buss avgår från Cityterminalen till Winterviken (annonseras via terminalens skyltsystem)
9.00 Frukost
9.30 Enminuts-talare
10.30 Musik
10.45 Kaffepaus
11.00 Gunnar Bjursell, pionjär inom svensk kulturmedicinsk forskning
12.00 Musik
12.15 Lunch
13.15 Treminuters-talare
14.15 Musik
14.30 Kaffepaus
14.45 Tiominuters-talare
15.45 Musik
16.00 Kompositions-workshops
16.45 Smoothie-paus
17.00 Prisutdelning av Rosenbergpriset, Interpretpriset och Musikens Möjliggörare – samt presentation av Den Allra Nyaste Musiken!
18.00 Konferensen avslutas

Representanter för våra fem organisationer har under våren blivit kallade till ett antal av projektledningen organiserade möten, i vilka vi deltagit. Vi har skriftligen och vid möten lämnat konkreta förslag i linje med vad som påtalats i våra remissvar, i uppropet och vid förra höstens möten med biskopar och styrgrupp för arbetet. Våra viktigaste förslag och rekommendationer för hur musikarbetet skulle behöva bedrivas med öppenhet, transparens och lyhördhet gentemot kyrkans musiker och övrigt musikliv har inte vunnit gehör och inte tagits till vidare diskussion. Eftersom vi inte kunnat föra en diskussion om de enligt oss mest avgörande frågorna, vet vi heller inte varför man valt att inte beakta dem. Än så länge har resultatet av det samlade uppropet och andra kritiska granskningar inte lett till annat än att i praktiken samma material skickas ut på remiss igen, med vissa detaljer ändrade. Visserligen har ett förslag lagts om större frihet att använda annan musik än handbokens, men än så länge har ingen öppenhet funnits för att diskutera vägar för att bredda eller förändra det bitvis hårt kritiserade urvalet av äldre och nyare musik från 2012 års förslag.

Vårt budskap i dag är att vi gärna finns med och konstruktivt bidrar i arbetet i framtiden, bland annat genom att peka på sakkunniga individer och sammanhang som kan bidra till högsta möjliga kvalitet på en framtida handbok.

Vi ser däremot inte någon möjlighet att verka i den arbetsmodell som nu föreligger. Vi har under våren gjort vad vi har kunnat, men frågan om en ny kyrkohandbok är alltför viktig för våra organisationer och för kyrkans musik- och gudstjänstliv för att vi ska kunna offra dyrbar tid, energi och resurser inom en arbetsmodell som vi bedömer saknar möjlighet att nå ett gott resultat.

Agneta Sköld och Mattias Wager,
Domkyrkoorganisternas förening     
Marie Englund Hyllstam och Peter Lundborg
Sveriges Kyrkosångsförbund
Maria Löfberg och Johan Magnus Sjöberg
Föreningen Svenska Tonsättare
Anna Pihl Lindén och Mattias Lundberg
Kungliga musikaliska akademien
Ingela Sjögren och Nils-Gunnar Karlsson
Kyrkomusikernas Riksförbund

Musikföreningen i Stockholm delade den 22 maj 2015 ut två stipendier på
40 000 kronor vardera till tonsättarna

Anders Hultqvist, Göteborg,

"För lyhört och förnyande komponerande för kör och orkester, med djup förankring i vårt västerländska musikarv"

och

Catharina Palmér, Stockholm,

"För rika bidrag av sångbara, textkänsliga, och samtidigt välklingande och gränstänjande verk till körrepertoaren"

Musikföreningen grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik.

2014 gick stipendiet till B Tommy Andersson, 2013 till Anders Eliasson (posthumt), 2012 till Sven-David Sandström och 2011 till Anders Nilsson.

För mer information, se länken

http://sv.wikipedia.org/wiki/Musikf%C3%B6reningen_i_Stockholm

I rapporten har 23 musik- och operainstitutioner undersökts utifrån tre aspekter: balansen mellan män och kvinnor, balansen mellan svenskt och utländskt samt balansen mellan nykomponerad och äldre musik. Undersökningen gäller framförd musik under säsongen 2014/2015 och bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram.

– Rapporten visar att verkligheten ligger långt ifrån de kulturpolitiska målen om konstnärlig förnyelse och mångfald. Det finns förmodligen många orsaker till att det är så. Vårt mål är att förändra detta, och att spela mer nykomponerad musik är i sig också en möjlighet att kunna spela mer musik komponerad av kvinnliga tonsättare, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

Rapporten är en vidareutveckling av den undersökning som KVAST genomfört årligen sedan 2008 och den ger en fördjupad och aktuell bild av vilken musik som spelas i det offentliga rummet i Sverige.

– Det blir ett dubbelt osynliggörande av kvinnliga tonsättare när både andelen nyskriven musik och andelen musik skriven av kvinnor är så låg. Vi är inte förvånade över resultaten, men nu har vi ett tydligt underlag för att vi tillsammans med musikinstitutionerna och deras huvudmän kan arbeta för att statens kulturpolitiska mål och prioriteringar bättre ska återspeglas i den musik som presenteras på svenska musikscener, säger Maria Lithell Flyg, ordförande i KVAST.

Rapporten presenteras under en pressträff på Musikaliska i Stockholm onsdag den 20 maj kl. 16. 

Uppdatering 150605

Av olika orsaker hade enstaka uppgifter inte kommit med i första upplagan av rapporten. Nedan återfinns en uppdaterad version av rapporten för nedladdning.
Tryckt exemplar kan beställas kostnadsfritt hos kansli@fst.se

Föreningen Svenska Tonsättare har under 2015 instiftat en arbetsgrupp med uppgift att arbeta med och bevaka svensk kyrkomusik. Vi ser oss mer som en ”tontankesmedja” än en kommitté, och vår ambition är att värna musikalisk kvalitet och förnyelse i såväl liturgi som kyrkokonsertanta sammanhang.

Upprinnelsen till gruppen står att finna i det faktum att FST inte tillfrågades som remissinstans när det nya förslaget till Svenska kyrkans kyrkohandbok gick ut på remiss. Denna handbok innehåller en mängd musik som ligger i vår förenings intressesfär och därför borde föreningen vara en självklar instans.

Föreningen lämnade istället en spontanremiss, vilket också lett till att FST-representanter nu finns med i en referensgrupp till handboksarbetet. När kyrkan skildes från staten försvann kyrkomusiknämnden, vilket innebär att tonsättarna idag kan behöva inta en central roll när det gäller att bevaka att kyrkans musik inte förflackas, utan även i framtiden kan behålla en hög konstnärlig nivå och bidra till att den samtida konstmusiken får finnas kvar, fördjupas och utvecklas.

Tontankesmedjan vill:

• skapa opinion för kvalitetstänkande inom kyrkomusiken och göra den synlig i musiksamhället i stort
• etablera kontakter med hela kyrkomusiksverige, skapa mötesplatser mellan kyrkomusiker och tonsättare, arrangera workshops och konferenser
• stimulera till nya beställningar och samordna dessa
• bidra till en översyn av de upphovsrättsliga ersättningarna för musik framförd i kyrkans konserter och gudstjänster

Maria Löfberg, Kjell Perder, Johan Magnus Sjöberg, Thomas Åberg

Efter två år av förberedelser är det dags för RANKs allra första festival för nyskriven kammarmusik. KOMPFEST är på flera sätt en annorlunda festival, också organisatoriskt. Istället för en konstnärlig ledare eller curator som lägger programmet har makten över musikurvalet spridits. Här är det RANKs arrangörsföreningar runt om i landet som fått önska vilka tonsättare de skulle vilja beställa ett nytt stycke av. 12 föreningar medverkar, och de har som beställare fått välja just ”sin” tonsättare och ensemble.

Även om det är ny kammarmusik som är fokuset för KOMPFEST kommer de musikaliska uttrycken att skilja sig åt under de två dagarna på Palladium i Malmö. Somliga tonsättare har skrivit för akustisk trio eller kvartett, några använder elektronik eller inkluderar video, andra har skrivit musik med improvisatoriska inslag. Bredden är i linje med RANKs förhoppning att med festivalen försöka lyfta fram och diskutera vad som utmärker kammarmusikgenren i dag, 2015. Hur låter den? Vad berättar den om?

Det är fri entré till KOMPFESTs bägge festivaldagar. Varje konsert spelas två gånger, med tonsättarsamtal emellan under ledning av musikern och eldsjälen George Kentros (passiv FST-medlem). Med två framföranden får publiken chans att fördjupa sig: låter musiken likadan andra gången, eller upplevs den annorlunda?

De medverkande tonsättarna under KOMPFEST är: Marcus Fjellström, Andrea Tarrodi, David Stackenäs, Maria W Horn, Pär Johansson, Ann Rosén, Johan Ramström, Lisa Stenberg/Björn Sikström, Britta Byström, Emanuel Ladenstein, Ylva Lund Bergner, Ola Paulson.

www.kompfest.se

Projektet arrangeras av Föreningen Svenska Tonsättare, Kungl. Musikaliska Akademien och Sveriges Radios Symfoniorkester, med stöd av Stims Promotionnämnd, Svensk Musik och Gehrmans Musikförlag.

Intresset för presentationsdagen har varit stort från såväl tonsättare som orkesterinstitutioner, och kommittén har bland ca 40 inskickade verk valt nedanstående. De utvalda verken är komponerade mellan 2006 och 2014, och kommer att antingen spelas i sin helhet eller i utsnitt om 5-7 minuter, under ledning av dirigenten Andreas Hansson. Målsättningen med projektet är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och bredda den svenska orkesterrepertoaren.

Urval Presentationsdag 3e juni 2015

Daniel Fjellström (f. 83): Quiet arcs/Pulsating surfaces
Olov Franzén (f. 46): Lamento di terra
Mauro Godoy Villalobos (f. 67): Nexo II
Jenny Hettne (f. 77): Reed/Motion
Kerstin Jeppsson (f. 48): Luce di notte
Molly Kien (f. 79): Pyramid (kort version)
Catharina Palmér (f. 63): Färd genom ögonblicket
Johan Svensson (f. 83): Bricks and waves
Miriam Tally (f. 76): Lament
Stefan Thorsson (f. 68): Don't bang the drum

Kommittén har detta första år tagit fasta på rekommendationen att ge företräde åt mindre namnkunniga tonsättare.
Under urvalsprocessen har vi beaktat stilistisk bredd och variation i orkesterstorlek.
Urvalet visar en tillfredsställande spridning avseende kön, ålder och geografi.

Stockholm 29 mars 2015

Britta Byström
Andreas Hanson
Joakim Unander
Paula af Malmborg Ward

Priset innebär en prissumma på CHF 50 000,- (c:a SEK 440 000,-) och ett uruppförande av verket den 13 sep 2015 av SWR Vokal­en­semble Stuttgart och Marcus Creed (dirigent) på festivalen Lucerne Festival i Kultur- und Kongresszentrum Luzern (KKL) / Luzern-salen (Schweiz)

Ansgar Beste är född 1981 i Malmö, och har en examen i kyrkomusik, samt komposition, piano, musikteori och arts management. Ansgar Beste har vunnit flera internationella kompositionspriser, och hans musik har framförts vid konserter och festivaler i Skandinavien, Centraleuropa, Sydamerika och New York.

Jury: Carola Bauckholt, Dorothea Bossert, Luisa Castellani, Roland Moser, and Mark Sattler

http://www.delz.ch/en/wettbewerb/2015.htm
http://www.delz.ch/en/wettbewerb/aktuell.htm

Den 8 maj 2015 bjuder vi därför in komponister och körledare till en heldag av föreläsningar, paneldebatt och komponistverkstad på Skeppsholmen i Stockholm. Dagen avslutas med en lättare mingelmiddag där komponister och körledare kan knyta kontakt med varandra. 

I augusti/september följer vi sedan upp med workshops för var och en av dessa nybildade konstellationer av komponist, körledare och kör. Varje workshop tilldelas vid behov en mentor med erfarenhet av att beställa musik. Resultaten av workshoparna blir utgångspunkten för det fortsatta kompositionsarbetet.

Under våren 2016 blir det sen uruppföranden av ett antal nya spännande och användbara körstycken. Det här är första steget i ett långsiktigt projekt och den här första omgången vänder vi oss till körledare och körer på avancerad nivå.

Kostnad: 300:-

Sista anmälningsdag 7 april

Information och anmälan på www.ericsonchoralcentre.se

Frågor: Bo Nilsson, EIC. 076-9463026 bo.nilsson@ericsonchoralcentre.se

Körsymposiet arrangeras av Eric Ericson International Choral Centre och Föreningen Svenska Tonsättare i samarbete med Föreningen Sveriges Körledare och Sveriges Körförbund, och med stöd av Stims Promotionnämnd.

I Kulturrådets egen utredning Arrangörer på Musikområdet från 2013, lyfts RANKs turnénätverk fram som ett exempel på hur musiklivet övertagit Rikskonserters musikförmedlande roll. Det gäller turnéproduktioner av hög kvalitet i syfte att stärka det fria konstmusiklivets bas – både utövarna och arrangörerna – med utgångspunkt i deras egna initiativ och önskemål. Upprepade gånger slår utredningen fast att stödet till arrangörer på musikområdet har huvudsyftet att tillgängliggöra levande musik av hög kvalitet till så många människor som möjligt, i alla delar av landet.

Sedan 2012 har musikriksförbundet RANK – paraplyorganisation för arrangerande musikföreningar inom det samtida konstmusikområdet – drivit det nationella turnénätverket, som en modell för att stödja utvecklingen av den breda, samtida konstmusiken. Det har dels skett i form av reguljära turnéer, dels genom mer omfattande musikresidens som turnerar mellan de 38 medlemsföreningarna. 2012-2014 fick projektet stöd av Musikverket, under dessa tre år genomfördes 165 konserter (40 turnéer och 9 residensprojekt) över hela landet, till en kostnad av sammanlagt 3,2 miljoner.

6 februari tog Kulturrådet beslut om bidrag till arrangörer för engagemang av fria musikgrupper, och RANKs förhoppning var att Musikverkets projektstöd nu skulle övergå i fortsatt statligt stöd. Så blev inte fallet. Kulturrådet motiverade detta med att man hellre prioriterar de enskilda aktörerna än ett turnénätverk.

Föreningen Svenska Tonsättare kan inte nog understryka vikten av RANKs turnénätverk. Med Kulturrådets avslag försvinner nu den enda samordnande turnéstrukturen för ny musik i Sverige. Beslutet slår i ett slag sönder ett av de mest framgångsrika nationella musikprojekt som genomförts på många år. Utan samordning och subventionering kommer denna musik tyvärr att få mycket svårt att nå ut i hela landet.

Vi hoppas nu att Kulturrådet beaktar de negativa konsekvenserna och snarast hittar en lösning, så att RANK kan fortsätta den unika verksamhet som med statliga medel byggts upp. Att vänta ett år till nästa ansökningsomgång är inte realistiskt – den här struktursatsningen kan inte placeras i frysen och sedan tinas upp. Läggs den ner är den mycket svår att återskapa.

för FSTs styrelse

Martin Q Larsson, ordförande

Under en heldag framför Sveriges Radios Symfoniorkester kortare verk, eller utsnitt av verk, av 10-12 svenska tonsättare. Till presentationsdagen inbjuds representanter för programråd eller motsvarande från svenska orkestrar, samt medverkande tonsättare. Samtliga framföranden spelas in, och tillgängliggörs för de inbjudna.

Partitur av medverkande stycken, samt andra verk av tonsättarna kommer även att finnas tillgängliga på plats. Utvalda tonsättare kommer även att presenteras i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och bredda den svenska orkesterrepertoaren.

Utlysning

Tonsättare som önskar delta ombedes anmäla in partitur av ett verk, eller utsnitt av ett verk, om maximalt 5-7 minuter, som inte är äldre än 10 år. Komplett material (partitur+stämmor) skall vara deponerat hos Svensk Musik eller utgivet av förlag. Anmälan görs på blankett nedan.
Maximal instrumentbesättning är: 3*3*3*3*, 4331, 1+2, harpa samt stråkar (möjliga biinstrument: piccola, ess- och basklarinett, engelskt horn, kontrafagott). Med tanke på de varierande orkesterstorlekarna i Sverige får verken gärna vara för en mindre sättning. Verk utöver maxbesättning eller med specialinstrument, solister, elektronik eller liknande kommer inte att kunna tas med. Mer information om Sveriges Radios Symfoniorkester finns på www.berwaldhallen.se

Anmälan

Anmälan görs endast elektroniskt genom denna Anmälningsblankett, senast 3 mars 2015. Komplett material (partitur+stämmor) måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FSTs kansli).

En fristående kommitté väljer ut de 10-12 verk som kommer att framföras den 3 juni. Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resor och övernattning för tillresande tonsättare. 

Frågor

Martin Q Larsson, martinq@fst.se

Edition Suecia grundades av Föreningen Svenska Tonsättare 1930, och togs över av Svensk Musik 1965. Förlaget startades med ambitionen att ge ut verk komponerade av betydande svenska tonsättarna – något som gäller även idag. Detta rimmar bra med Svensk Musiks övergripande ambitioner att göra nyskriven konstmusik, jazz och visor tillgängliga för intresserade runt om i världen.

Svensk Musik är ett helägt dotterbolag till Stim, och arbetar med att tillgängliggöra svensk musik, genom:

• katalogisering och arkivering av konstmusik
• katalogisering och arkivering av huvudsakligen äldre populärmusik
• produktion av stämmaterial till orkesterverk och verk för större jazzbesättningar
• resebidrag till Stim-anslutna upphovsmän

Juryns motivering lyder: ”I Jesper Nordins verk Pendants, kastas vi omedelbart in i en nästan improvisatorisk ljudvärld, en värld som man vill stanna kvar i. Jesper Nordin har en rik palett av färger, emotion och känslighet. Musiken är varierad från det mest ömsinta vackra, till det mystiska och dramatiska. Jesper Nordin lämnar aldrig lyssnaren oberörd, hans ständiga nyfikenhet inför klanger och ljud för lyssnaren till en känsla av oändlighet.”

Jesper Nordin (1971) är en svensk tonsättare vars musik har framförts och radiosänts runt om i världen av orkestrar som BBC Scottish Symphony Orchestra, Basel Symphony Orchestra, Sveriges Radios symfoniorkester, Finlands Radios symfoniorkester, Trondheim Symfoniorkester med flera. Orkesterverket Residues belönades av Kungliga Musikaliska Akademien med det stora Christ Johnson-priset 2010, och 2005 blev hans Dubbelkonsert för violin, cello och orkester utnämnd till Rekommenderat verk vid Unescos Rostrum (de internationella radiostationernas årliga kompositionstävling). I somras erhöll han dessutom förstapriset i 6:th Brandenburg Biennale orchestral competition. Nordin har även varit med och utvecklat apparna Gestrument och ScaleGen.

Stiftelsen Saltö är en svensk stiftelse som skapades av musikmecenaten Erik Järnåker. Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare, och förvaltar numera en fond, vars avkastning används till stipendier, Järnåkerstipendierna, dels till elever vid svenska musikhögskolor, dels till tonsättare av kammarmusikverk. Stipendiet delas ut den 5 januari 2015 vid den årliga konserten till Erik Järnåkers minne i Kungl. Musikaliska akademiens Stora sal på Nybrokajen 11. Vid samma tillfälle får även tre unga stråkmusiker motta var sitt stipendium. Det är violinisten Ylva Larsdotter, cellisten Erik Uusijärvi och kontrabasisten Per Björkling.

Läs mer om Saltöstiftelsen.

Läs mer om Jesper Nordin.

– Kvafst är ett sätt att bredda repertoarfrågan till att handla både om mer nykomponerad musik i förhållande till historisk musik och om en mer jämställd repertoar. Att spela mer nykomponerad musik är i sig också en möjlighet att kunna spela mer musik komponerad av kvinnor, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST. Kvafst känns som ett naturligt samarbete för våra båda föreningar, avslutar Larsson.

Per-Åke Byström från KVAST ansvarar för statistikräkningen som kommer att omfatta repertoaren vid 22 svenska orkester- och operainstitutioner spelåret 2014–2015. Resultatet av Kvafst kommer att presenteras under våren. Tanken är att Kvafst ska uppdateras årligen och vara ett redskap för förändring av orkesterrepertoaren. Projektet syftar också till att skapa samtal kring jämställdhet och den nya musikens plats i orkestervärlden.

I slutet av november publicerade vi en artikel där den danske projektledaren Thomas Demidoff bland annat berättade om London Sinfoniettas experiment med att bjuda in publiken att komponera med hjälp av Twitter och om polska Kwartludiums banbrytande barnkonserter. Han summerade också det han anser vara New:Auds viktigaste resultat: arbetet med att utveckla plattformar för ny musik att möta sin publik i framtiden. Under senare år har denna musik gradvis förlorat sin tidigare privilegierade ställning och om det inte uppfinns nya ramar för hur människor kan träffas i samband med ny musik, kommer världen snart att vara en konstart mindre. Projektet har också resulterat i en databas för publikutveckling inom nutida konstmusik.

I dagarna har projektets officiella slutrapport presenterats. FST-medlemmen Ivo Nilsson är verksam som både tonsättare och musiker, och medlem i Kammarensemblen.

Vilken är enligt dig den största vinsten med New:Aud?

–  Nätverket med kollegor i Europa är en ovärderlig tillgång både vad gäller konstnärliga och administrativa frågeställningar. Vi kan till exempel rådfråga om hur ett av deras repertoarverk fungerar i ett visst program eller få information och tekniska specifikationer utöver de som förlagen tillhandahåller. 

Vad har svenska konstmusikensembler och andra som inte har deltagit i projektet för glädje av New:Aud?

– Den största vinsten ligger i att vi kan få bekräftat att villkoren för de fria ensemblerna i Sverige är bland de sämsta i Europa. Vid våra New:Aud-möten medverkade minst en avlönad person ur respektive ensembles administration. Varken Gageego, Kammarensemblen eller övriga svenska ensembler har möjlighet att avlöna personal utan utför allt administrativt arbete på ideell basis.

Vad är den stora behållningen för den som läser hela New:Aud-rapporten?

– Insikten att ny konstmusik är ett mycket aktivt och mångfacetterat fält och inte alls så isolerat och marginaliserat som det ofta framställs av både media och bidragsgivande instanser. 

New:Aud websida

De senaste åren har ett stort antal europeiska ensembler – främst konstnärliga ledare och marknadsförare, men även personer från olika stödjande institutioner som musikinformationscentrum, tonsättarföreningar och upphovsrättssällskap – sökt nya vägar för att attrahera en större publik. Genom konserter har man utfört experiment med till exempel konsertformat, spelplatser och marknadsföring. Forskare inom publikutveckling har följt dem och utvecklat nya verktyg/metoder utifrån sina slutsatser.

Jag anser att det här projektet förtjänar stor uppmärksamhet, precis som ”ny musik” gör. Det är dock inte självklart, om det nu någonsin varit det. Idag fattar man beslut på ett helt annorlunda sätt än tidigare. Människor har stor valfrihet när det gäller hur de vill tillbringa sin lediga tid. Var hämtar de sin information, på vilka grunder fattar de sina beslut och vad förväntar de sig? Det är viktigt för den samtida klassiska musiken att skaffa sig god insikt i flera av dessa frågor för att kunna presentera så äventyrliga, förnyande och spännande verk som möjligt för sin publik.

Jag tycker att det speciella med New Music:New Audiences är att det handlar om en gemensam insats i ordets rätta bemärkelse. Idag delar människor information mer än någonsin. De tar sig tid att göra research, att reflektera och ställa frågor för att få till stånd förändring. Det här kan tyckas självklart, men i en tid i snabb förändring och med mycket begränsade budgetar är det faktiskt inte det. Genom att ensemblerna träffas ett par gånger per år stärks banden och det sker viktigt kunskapsutbyte när det gäller konsertformat, marknadsaktiviteter och så vidare.

Men är denna kollektiva gruppanda tillräckligt för att vi ska kunna fortsätta nå vår publik? Jag tror att det helt klart är ett steg i rätt riktning, men att den kollektiva andan nu måste vidgas. I framtiden måste även andra grupper involveras i projektet i framtiden. Grunden i New:Aud är verk som framförs och samlas i en databas, som goda exempel på hur experiment kan genomföras. Nu måste även tonsättarna ges en större roll i arbetet med att upprätthålla kontakten med publiken. Det kan till exempel ske genom att komma med input när det gäller hur ett verk kan framföras, genom att spela en mer aktiv roll i presentationen av ett verk och man kan förmodligen också tänka sig många andra sätt.

Detta räcker emellertid inte. Vi bör även samarbeta mer med olika spelplatser och festivaler. Även om de har egna frågeställningar att hantera är det av stor vikt att de fortsätter ta risker, för att även i fortsättningen kunna ge plats åt nya verk. Att ett verk framförs på så bra sätt som möjligt ligger i allas intresse. Det handlar inte bara om det bästa framförandet rent tekniskt utan också om att framförandet ska göra verket rättvisa och generera stor uppmärksamhet från både publik och media.

Nu mer än någonsin behöver vi se det här projektet som ett gemensamt uppdrag och arbeta tillsammans för olika sätt att förverkliga det. Genom gemensam ansträngning blir vi fortsatt lyssnade på!  

Ikaros van Duupen
Buma Cultuur      

Artikeln är översatt från engelska. Den kan läsas i original på http://www.komponistforeningen.dk/node/29790

New Music:New Audiences är ett projekt inom EU:s Cultura-program, och har under två år involverat 31 ensembler från 17 länder. Projektet var en uppföljning av EU-projektet Re:New Music. FST var en av inititativtagarna till projektet, och från Sverige medverkade dessutom Kammarensemblen och Gageego.

Nedan har projektledaren sammanfattat några av lärdomarna från projektet. Senare i höst kommer dessa att sammanställas i en offentlig rapport.

Innovativt samarbete. New:Aud uppfann en modell för samarbete om publikutveckling, nämligen att matcha europeiska musikensembler med en gemensam agenda. Ensembler med ett intresse för att utveckla urbana konserter för ung publik slogs samman till en grupp, ensembler som ville integrera konserter med sociala medier i en annan grupp, och grupperna träffades sedan på mötesplatser där ensembleledare konkret hjälpte varandra att utveckla nya konsertkoncept. Det fanns också workshops om som ”hur ska du göra konserter med ny musik för barn”, ”hur kan du skapa radikala konsertupplevelser genom att lämna den traditionella konserthuset” och många andra ämnen. Totalt gjorde New:Aud 19 internationella workshops med deltagande av ensembleledare, experter, publikforskare och samarbetskonsulter.

Konserter. Resultatet av New:Auds workshops var en serie konserter som testat nya former av möten mellan publiken och musiken. Med 62 konserter genomförda hittills, är det omöjligt att ge en samlad bild av vad vi har varit med om, men en handfull konserter har varit särskilt minnesvärda: till exempel till London Sinfoniettas experiment med att bjuda in publiken att komponera med hjälp av Twitter. Eller den polska Kwartludiums banbrytande barnkonserter, där olika kombinationer av musik och spel testades under flera konserter.

Kunskap. De 62 konserterna har gett en avgörande erfarenhet och kunskap om konsertformer och deras kommunikation med en modern publik. Till exempel, för att kunskapen om hur man bäst programsätter ny konstmusik för tonåringar, eller hur man skräddarsyr en konsertsituation för ett visst sätt att konsumera musik. Erfarenheterna har varit ovärderliga för ensemblera, och kunskapen kommer inte att glömmas. NewAud har samarbetat med ett nätverk av forskare över hela Europa, och på så sätt kunna samla en kunskapsbank som kommer att sammanfattas i en rapport av den hyllade publikforskaren Heather Maitland.

Nätverk. Åtta år av samarbete och två EU-projekt har skapat ett starkt nätverk, och för många deltagare som ansluter sig till nätverket har detta varit en av de starkaste vinsterna i sig själv. Detta beror på ny musik ofta odlas i små isolerade fickor spridda över den europeiska kontinenten. En tysk avantgardistisk ensemble eller en holländsk tonsättarförening kan ibland må bra av att känna att de inte är ensamma i hela världen! Att ägna sig åt aktivt samarbete med europeiska kollegor har gett många av New:Auds deltagare ett konkret uppsving i form av samarbete, råd och erfarenheter, inspiration och motivation.

En framtid för ny musik. Först och sist: New:Auds viktigaste resultat har dock varit arbetet med att utveckla plattformar för ny musik att möta sin publik i framtiden. Varför detta arbete är så viktigt beror på att denna musik under senare år stadigt förlorat sin tidigare privilegierade ställning. För inte så länge sedan kunde konstmusikensembler ta publiken för givet, eftersom allmän utbildning fick människor att söka traditionella konsertsalar. Men denna tradition har försvunnit, och om inte vi kan uppfinna nya ramar för hur människor kan träffas i samband med ny musik, kommer världen snart att vara en konstart mindre.

Thomas Demidoff, Projektledare

Texten är sammanfattad och översatt från danska. Kan läsas i sin helhet på http://www.komponistforeningen.dk/node/29785

Spatialisering handlar om att styra ljud till ett flertal högtalare spridda över ett rum. Organisationen Musique & Recherche som driver festivalen har ett akusmonium bestående av 76 högtalare, som styrs av ett analogt mixerbord. Inga datorprocesser är tillåtna vid tävlingen, utan de tävlande styr själva framförandet live under konserten.

Begreppet akusmatisk används speciellt om konkret musik och elektronisk musik, särskilt komponerad för att presenteras i många högtalare. Det lanserades 1966 av den franske tonsättaren Pierre Schaeffer, som utgick från en myt om Pythagoras, som föreläste bakom en gardin för att inte distrahera publiken.

Mer information om festivalen och Musique & Recherche finns att läsa på http://www.musiques-recherches.be/

Mot bakgrund av att Riksenheten mot korruption har inlett en utredning kring FST:s julmiddag som hölls förra året har en enig styrelse beslutat att ställa in årets julmiddag som skulle ha ägt rum den 15 december. FST vill inte försätta sina medlemmar eller sina gäster i en situation där regelverket inte är färdigutrett eller riskera att försvåra den pågående juridiska processen.

– Det är ett väldigt tråkigt beslut att ta eftersom julmiddagen är ett av mycket få tillfällen där medlemmarna kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter med varandra och med inbjudna gäster inom kulturvärlden. Man ska komma ihåg att tonsättarens yrke många gånger är isolerat och ensamt. Men med tanke på att omständigheterna kring förra årets julmiddag utreds, både av oss själva och av myndigheten, så anser vi att det är rätt beslut att fatta, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

FST arbetar nu med att informera alla inbjudna om beslutet och parallellt fortsätter diskussionen om att skapa ett tydligare regelverk kring hur FST ska hantera tillställningar i framtiden.