Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn Erik Järnåker, delar ut sina Järnåkerstipendier, ett tonsättarstipendium för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare och två stråkmusikerstipendier till unga stråkmusikstuderande. 

”Med en böljande, växelvis explosiv och eterisk berättande ton, kastar sig ...et lux in tenebris lucet av Staffan Storm för soloorgel över en med en ljudmassa man inte ofta upplever i kammarmusikaliska sammanhang. Staffan Storm har en blick för orgelns klangliga möjligheter och hans lek med tempot tar fram sidor hos instrumentet såsom rörlighet, grace och utvidgade dynamiska möjligheter. Och titeln som betyder att det krävs mörker för att man ska se ljuset, är något som märks i den kontrastrikedom som detta stycke bär.”

STAFFAN STORM föddes den 16 mars 1964 i Karlskrona. Mellan 1986–1992 studerade han komposition och musikteori vid Musikhögskolan i Malmö. Han har därtill deltagit i olika kompositionskurser av vilka framförallt bör nämnas de vid Centre Acanthes i Avignon, Frankrike samt Feriekurserna för ny musik i Darmstadt, Tyskland. Staffan Storm har undervisat i olika musikteoriämnen på både musiklärar- och musikerutbildningarna vid Musikhögskolan sedan 1993. För närvarande ligger fokus på ämnen som musik och samhälle, formlära och komposition (seminarier och enskild undervisning). 2006–2011 var han biträdande prefekt vid institutionen och därefter sedan 2011 prefekt. Från 2013 är han prodekan vid Konstnärliga fakulteten.

Vid samma tillfälle utdelas också två stråkstipendier om 75 000 kronor vardera till violinisten Elna Carr och cellisten Daniel Tengberg.

Tonsättarstipendiater 2008-2014
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008 Mikael Edlund, Solo

De senaste tjugo åren har en rad studier visat att barn som tränar musik klarar skolan bättre än andra barn, att barn som studerar matematik och musik parallellt lär sig bättre än barn som bara studerar matematik, och att aktivt musicerande stimulerar lärandeprocessen hos alla människor, oavsett ålder. Förra året kunde ett forskarlag vid KI, under ledning av hjärnforskaren Torkel Klingberg, visa att det beror på att musiklektioner tränar arbetsminnet. Arbetsminnet handlar om förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt; ju bättre arbetsminne barn har, desto enklare har de att lära sig läsa, räkna, memorera fakta, se mönster och förstå samband. Forskarlaget kunde bevisa att arbetsminnet utvecklades snabbare hos barn som tränade musik, och ju mer de tränade desto mer ökade utvecklingen. Med andra ord ett uppenbart orsakssamband mellan musikträning och inlärning. Forskarna kunde även föreslå varför; musik är en komplicerad ordning, och kräver att man håller många element i huvudet samtidigt.

Senare samma år kunde professor Nina Kraus vid Northwestern University i Chicago påvisa att musikträning ökar språkförmågan hos barn, och utvecklade ett sätt att mäta nervcellers reaktion på olika ljud. Hennes forskning visar att så skilda problem som åldrande, autism, läs- och skrivsvårigheter och fattigdom har visat sig vara associerade med förmågan att hantera språk och problem att uppfatta ljud. Dessutom har forskarna kunnat se exakt i vilka av dessa avseenden musikträningen har effekt. Effekterna gäller inte enbart barn och unga, även vuxna som musicerat måttligt hade väsentligt bättre hörsel än jämnåriga utan musikträning.

Musikens värde finns naturligtvis först och främst i den konstnärliga upplevelsen, i att musiken skapar mening och ger livet fler dimensioner. Men utan att förringa musikens egenvärde, kan vi också konstatera att den har positiva bieffekter som det vore direkt korkat att bortse från. PISA-testet – OECDs kunskapsutvärdering av femtonåringar i 65 länder – lämnar allt övrigt att önska vad gäller svenska skolelevers prestationer i internationellt perspektiv. Märkligt nog tycks ingen av alla skoldebattörer hört talas om de senaste tjugo årens landvinningar inom hjärnforskning, för då skulle de redan dragit slutsatsen vad svenska skolelever i själva verket är i behov av.

Något som verkligen skulle revolutionera svenska skolan vore att ge alla skolelever seriös undervisning i musikteori, komposition och aktivt musicerande, med samma självklara dignitet som matematikundervisningen.  Detta skulle icke blott ge avslutningskonserterna högre kvalitet, utan varje elevs arbetsminne skulle tränas på ett helt nytt sätt, med bevisat positiva effekter för ämnen som matematik, svenska och samhällskunskap.

Det ställer dock inte endast krav på schemaläggning och läroplanens balans mellan ämnen. Det kräver en helt ny musikdidaktik, där musiklärarna ges nya instrument att bibringa eleverna musikaliska kunskaper, som de kan använda även i andra ämnen. I gymnasiets läroplan GY2011 läser vi: ”Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.” Kanske uppstår till och med en ny didaktik för matematikundervisningen, som utnyttjar människans tre medfödda instinkter: matematik, språk och musik?

Martin Q Larsson
ordförande

Läs mer om musik och lärande

Läs mer i Tonsättaren 4 2015

Musikalisk nyfikenhet som drivkraft
Min starkaste musikupplevelse - Tobias Broström
Nytt och jämställt på Kungliga musikhögskolan
Noternas vara eller inte vara
Kul med konstmusik på kreativt kollo

Ladda ner och läs

Många av oss vet förstås att vår kollega Lars Ekström avled i maj i år i sitt hem.

Det är en person och tonsättare som gjort djupt intryck på mig, och som jag tycker det är värt att lyfta fram, även om jag kanske skulle velat göra det när han fortfarande var i livet snarare än i den här situationen.

Under nittiotalet var han min lärare i instrumentation på Musikhögskolan i Stockholm, väldigt uppskattad av många och enligt mig också väldigt duktig på ämnet instrumentation, vilket hördes tydligt i hans egna verk.

I början av 2000-talet blev han prefekt på institutionen för komposition och dirigering på KMH, och min chef under några år då jag arbetade där 2003-2006. Bilden av honom i den rollen är en obotlig idéspruta, stora, fina visioner kring institutionens framtid. Kanske inte alltid helt realistiska, om man ser till svårigheten med att bryta mot gamla strukturer och traditioner, men jag tror han ägnade mycket tid på att hitta nya vägar att förbättra studenternas villkor både på skolan och i det kommande arbetslivet. Det hade varit spännande att få se vad han hade kunnat åstadkomma om maskineriet inte varit så trögt och motsträvigt.

Och vad jag främst har med mig nu, när han inte längre finns här, är all den kunskap kring instrumentation jag fick under min utbildning, mötet med en spännande personlighet och den fantastiska musik han skapade, vilket är nog så betydelsefullt.

 Ylva Bentancor, november 2015

105 stipendieansökningar inkom om FST-stipendium, och med beaktande av urvalskriterierna för stipendieringen föreslog kommittén nedanstående stipendiemottagare, 32 stipendier à 50 000 kr. FST-stipendierna skall kompletterna stipendierna från Konstnärsnämnden och Stim, och Stipendiekommittén bedömer stipendieansökningarna utifrån den ansökandes aktivitet som tonsättare, samt den ansökandes ekonomiska situation. 17 av de tilldelade bor i Stockholmsområdet och 15 utanför, 24 är män och 8 är kvinnor. En av de tilldelade är inte FST-medlem.

FST-stipendier 2015

• Sol Andersson
• Johan E Andersson
• Ellen Arkbro
• Girilal Baars
• Johannes Bergmark
• Thomas Bjelkeborn
• Lars Carlsson
• Henrik Denerin
• Ulrika Emanuelsson
• Maria Lithell Flygh
• Fredrik Gran
• Carl Mikael Hausswolf
• Jens Hedman
• Sten Olof Hellström
• Thomas Jennefelt
• Esaias Järnegard
• Daniel M Karlsson
• Molly Kien
• Adrian Knight
• Vladimir Levitt
• Rei Munakata
• Kjell Perder
• Stefan Pöntinen
• Peter Schuback
• Björn Sikström
• Susanne Skog
• Fabian Svensson
• Johan Svensson
• Mirjam Tally
• Thommy Wahlström
• Anna E Weiser
• Tommy Zwedberg

Stipendiekommittén bestod i år av

• Jonas Forssell
• Åke Parmerud
• Lisa Stenberg

Ordföranden var föredragande, utan rösträtt.

Officiell utdelning sker i samband med FST:s Vinterkonferens på Djurönäset den 22 januari.

I sommar presenteras åtta konserter med ny svensk musik på sju festivaler. Samarbetet, med namnet ”Ny svensk musik ut på festivalerna” är ett publikutvecklingsprojekt skapat på ett gemensamt initiativ från de båda föreningarna. De klassiska sommarmusikfestivalerna erbjuds subventionerade konserter av ensembler som spelar ny, svensk musik. FST uppmuntrar festivalerna att i samband med konserterna även göra konsertintroduktioner eller seminarier med tonsättare.

– Från FSTs sida är idén att skapa ett incitament för varje festival att spela mer musik av våra nu levande tonsättare och mindre av utländska döda, säger Martin Q Larsson, själv tonsättare och ordförande i FST.

– Föreningen Svenska Tonsättare har musiken, festivalerna har utövarna och publiken. Vi är mycket glada över detta samarbete och ser fram emot sommarens upplevelser och begivenheter, säger Peter Eriksson, ordförande i Svenska Musikfestivaler.

Samarbetet inleddes 2013 då totalt 8 konserter på 7 festivaler fick stöd, och fortsatte med 9 festivaler under 2014. Under 2015 fick publiken ta del av nya verk av hela 30 svenska tonsättare och kompositörer, varav 16 var beställningsverk i samarbete med STIMs promotinnämnd (SPN). 13 timmar och 57 minuter ny musik framfördes på 15 festivaler från Haparanda i norr till Ystad i söder mellan 13 juni och 11 oktober 2015 av totalt 166 medverkande musiker och andra konstutövare.

Läs mer på Svenska Musikfestivalers webbplats.

En mångsidig musiker, arrangör och kompositör har lämnat oss. Under 50- och 60-talet gjorde Bengt-Arne Wallin sig ett namn som trumpetare och spelade i flera orkestrar. Han komponerade även mycket för storband, och stod bakom musiken i flera filmer som ”Chans” från 1962 och ”Härifrån till Kim” från 1993. Hans mest kända gärning är dock att ha arrangerat musiken till Hans Alfredssons skiva ”Blommig falukorv”. Han var också verksam som pedagog vid Musikhögskolan i Stockholm under 20 år.

Bengt-Arne Wallin tilldelades under sin långa karriär flera priser och utmärkelser. Bland dem märks t.ex. Medaljen för tonkonstens främjande, 2001 - Kungliga Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse vilken utdelas "till högt förtjänta personer för betydande insatser i svenskt musikliv". 2007 tilldelades han Atterbergpriset av Stim för för sina betydande insatser i frågor om upphovsrätt och konstnärliga rättigheter.

Bengt-Arne Wallin var en unik person i svenskt musikliv känd för sitt stora engagemang, sin musikalitet och konstnärliga rörlighet. 2003 utsågs han till hedersmedlem i FST.

Program

11.45 Busstransport från Cityterminalen till Djurönäset
13.00 Lunch
14.00 Konferens med seminarier, workshops, improvisation och kafferast

• Marie Rådbo: Astronomi och improvisation
• Nils Personne: Improvisation som instrument för personlig utveckling
• Klas Nevrin: Improvisation som en nyckel till kreativa processer
• Daniel M Karlsson: Ruins in the distance – realtime audiovisual keynote
• Dror Feiler: The Butterfly effect
• Jenny Soep: Live – Drawing the experience

18.00 Improviserat mingel, samt

• Konserter med Sten Sandell, Ensemble Parkour, mfl.
• Prisutdelning
• Mat och dryck
• Improviserade möten

23.15 Busstransport till Cityterminalen (föranmälan krävs)

Anmälan

Priset är 1250 kr inkl. moms och inkluderar lunch, seminarium, middag samt busstransport. Anmälan sker via denna länk: www.fst.se/konferens2016 senast 11 januari, kl 23.59. FST-medlemmar anmäler sig via Medlemssidorna. Heders- och Passiva medlemmar anmäler sig på eget formulär, se mail eller kontakta kansliet.

Mer info om Djurönäset samt vägbeskrivningar m.m. finner du på www.djuronaset.com
Det går även en abonnerad direktbuss från Cityterminalen 16.45 för den som endast önskar vara med på kvällen. Föranmälan krävs.

Musikförläggarnas Pris är ett musikpris som årligen delas ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Priset instiftades år 2003 och syftar till att lyfta fram och uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare. Priset, som är en statyett designad av glaskonstnären Bertil Vallien, delas ut i sju kategorier.

I kategorierna ”Årets kompositör”, ”Årets textförfattare”, ”Årets låt”, ”Årets internationella framgång” och ”Årets genombrott” väljs nominerade och vinnare av en jury bestående av musikskapare, musikjournalister och förlagsanställda. I kategorierna ”Årets konstmusikpris – stor ensemble/opera” och ”Årets konstmusikpris – mindre ensemble/kammarmusik” väljs nominerade i samarbete med Sveriges Radio P2. Vinnarna i konstmusikkategorierna utses av en specialjury.

Övriga nominerade i konstmusikkategorierna var

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – MINDRE ENSEMBLE/KAMMARMUSIK

Mattias Sköld – St John Passion [Manus]
Paula af Malmborg Ward – Vidder [Manus]
Per Mårtensson – Stråktrio [Manus]
Sol Andersson – Helix [Manus]

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – STOR ENSEMBLE/OPERA

Albert Schnelzer – Tales from Suburbia [Gehrmans Musikförlag]
Anders Hillborg – Beast Sampler [Edition Peters]
Katarina Leyman – Klarinettkonsert [Manus]
Mats Larsson Gothe – Blanche och Marie [Manus]

Tonsättarstipendiet till Bo Wallners minne tilldelas en svensk tonsättare för dennes betydande och rika konstnärliga produktion. Bo Wallner (1923-2004) var en svensk musikforskare, pedagog och skriftställare, och priset delas sedan 2009 ut av Kungliga Musikaliska Akademien till minne av hans mångsidiga livsgärning.

Karin Rehnqvist (f 1957) är en av Sveriges mest etablerade tonsättare, och har erhållit en mängd priser och utmärkelser. Sedan 2009 är hon professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Stipendiet är på 50 000 kronor och delas ut vid akademiens högtidssammankomst den 30 november.

Det vore en stor förlust för svenskt musikliv om Västerås Sinfonietta läggs ner. Orkestern har sedan många år främjat den samtida konstmusiken, och med hustonsättare som Andrea Tarrodi och Britta Byström gjort en mängd kompositionsbeställningar, uruppföranden och skivinspelningar, med lysande recensioner i press och media. Västmanlandsmusiken har också varit en föregångare inom det nationella samarbetet inom samtida musik, genom projekt som Interaktion och Artists in Motion, och genom att stödja gränsöverskridande verksamheter som Nya Perspektiv, Uruppförandeklubben och Norbergsfestivalen.

Västmanlandsmusikens uppdrag är att stödja och utveckla musik- och danslivet i Västmanland, genom att arrangera och förmedla konserter och dansföreställningar och genom att stödja arrangörer och andra som arbetar med musik och dans. Den omfattande musikverksamheten med barn och ungdom, konserter runtom i Västmanland och insatser för att främja ett musikliv utanför centralorten, är essentiella för att vidmakthålla och utveckla ett mångfaldigt kulturutbud i hela länet.

I Sverige ägs oftast orkestrar och operahus av kommunala eller regionala huvudmän, eller kombinationer av båda. Detta innebär att lokalt/regionalt valda politiker självständigt kan styra ramarna för musikinstitutionens verksamhet, något som ytterligare förstärktes av samverkansmodellen. Det innebär också att det ligger inom de lokalt folkvalda politikernas eget ansvar, att vid behov omdisponera sin ekonomi för att öka eller minska budgeten för de olika verksamheter som ingår i den flora av tjänster medborgarna erhåller för sina skattepengar.

Det finns ingen anledning att bevara en orkester bara för att har funnits i 130 år. Det finns ingen anledning att bevara en orkester bara för att ge arbetstillfällen för ett antal musiker. Men själva syftet med välfärdssamhället – den modell vi har i Europa – är att medborgarna via skattsedeln tillsammans stöder ett antal verksamheter till gagn för dem själva, med små möjligheter att bära sig i en marknadsekonomi. Till exempel vägar, sjukhus och musikverksamhet. Det är det vi ska ha en orkester till; att bibringa stadens, länets och landets invånare musik av hög kvalitet.

Tredje november förväntas Västmanlandsmusikens politiskt tillsatta styrelse bestämma sig för hur man vill gå vidare. Det är en nödvändighet för styrelsens något naggade trovärdighet att nu kunna presentera ett eller flera genomtänkta alternativ, som är ekonomiskt långsiktigt hållbara, samtidigt som de tillfredsställer Västeråsbornas rättmätiga krav på tillgång till högkvalitativ kultur.

Kanske tar man intryck av medborgarnas folkstorm. Kanske kan landstinget förmås att ta ett bredare ansvar. Kanske finns där en fjärde väg att gå, som ingen ännu upptäckt. Frågan är inte utagerad och blir det inte ännu på ett tag.

Västmanlandsmusiken står inför ett vägskäl, och vi hoppas att de tänker efter flera varv innan de går till ett väl genomtänkt beslut.

Martin Q Larsson
ordförande FST

Uppdatering 20 oktober 2015

Vid Västmanlandsmusikens styrelses AU-möte beslutades att istället inrikta sig på alternativ 1: Kraftig nedskärning av hela verksamheten med syftet att minska kostnaderna. Västerås Sinfonietta blir därmed tillsvidare kvar, om styrelsen bifaller förslaget.
Läs mer i Västmanlandsmusikens pressmeddelande.

I årets upplaga av 5th Grazyna Bacewicz International Composer Competition tilldelades FST-tonsättaren Farangis Nurulla andra pris.

Första priset tilldelades Manuel Martinez Burgos (Spanien) och tredje pris gick till John Weeks (United Kingdom).

5th Grazyna Bacewicz International Composer Competition

Stiftelsen Alvar Krafts minne utdelar årligen stipendier för främjandet av unga svenska seriösa tonsättares studier och utbildning. FST administrerar stiftelsen. Ansökan till stiftelsen kan göras under hela året. 

Läs mer här
Länk till ansökningsformulär

– Arvodet baseras på nedlagd arbetstid och inte verkets längd som det har varit tidigare och vi har för första gången tagit fram arvodesnivåer baserade på en månadslön för att göra det jämförbart med övriga arbetsmarknaden, säger Dror Feiler, vice ordförande för FST.

– Vi kan inte fortsätta sponsra svenskt kulturliv genom våra låga arvoden. Det är dags att publiken och institutionerna som är beställare är med och betalar för vad musiken verkligen kostar, säger Dror Feiler.

Ny avtalsmall
FST rekommenderar nu alla sina medlemmar att i förhandlingar utgå från en minimilön på 26 880 kr per månad, vilket ligger i paritet med en frilansande stämledares lön. Med hjälp av en ny digital avtalsmall kan både beställare och tonsättare enklare förhandla fram kostnaderna för ett beställningsverk uppdelat på tonsättararvode, medverkan vid repetitioner och pressträffar, författande av programtext osv, och komma överens i ett gemensamt avtal.

– Genom den nya transparenta modellen får beställaren en insyn i hur lång tid det tar att skapa ett musikaliskt verk och det är rimligt att tonsättaren inte har lägre arvode än de som spelar musiken, säger Dror Feiler.

Målet med den nya modellen är att fler tonsättare ska kunna försörja sig på yrket så att fler nya musikaliska verk kan skapas, vilket i sin tur ger mer musik till medborgarna. En kärnfråga som FST arbetar för.

– När kultur- och demokratiministern nyligen i samband med den ökade biblioteksersättningen uttalar sig om att kulturskapare ska kunna leva på sitt arbete utgår vi ifrån att hon inkluderar tonsättare också, avslutar Dror Feiler, vice ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare, FST.

Lär mer om avtalsmallen på avtalsmall.fst.se. Där finns även guiden  Vad kostar musiken?.

I somras erupterade i Aftonbladet en debatt om repertoaren vid våra svenska konserthus; vem bestämmer vilken musik vi får höra när vi går på konsert? Som brukligt är försvarades tingens tillstånd hårdnackat av de som etablerat dem, oaktat om de går stick i stäv med uppdraget. Huvuden sticks i sand, kritik kastas tillbaka.

Att förestå en konstnärlig institution skulle kunna vara så mycket mer, borde vara så mycket mer än vilken utländsk dirigent som ska bokas för säsongen. En offentligfinansierad institution har möjligheter; att pröva nya sätt att presentera sin musik, att entusiasmera den som aldrig törs gå dit. Vad är viktigt för nutidsmänniskan? Hur kan jag som individ bidra i den stora helheten? Att leda samhällets offentliga samtal, inte ignorera det.

Ja visst har huvudmän och samhälle hårda krav på leverans. Det ska de ha, det är det som vi betalar för. Ja visst är det svårt att driva och förändra en stor och komplex verksamhet. Det kräver timing och resurser men framför allt så krävs det mod, och en stark och obändig gemensam tro på konstnärlig förnyelse. Det krävs att de som fått politiskt ansvar själva tänker över vad de vill med ett konserthus och vart de vill att det ska styras.

Vi lever i en tid där vi kan få allting från hela världen med ett klick. Det är bättre att vi hör på Brahms direkt från Wien eller New York på iPad. Det är bättre att vi involverar vårt eget samhälle i vår konserthussal, att vi bjuder in en filosof, en tonsättare, en utrikeskorrespondent, som bringar in sin värld till vårt kulturhus, och bearbetar den i klingande musik. Tillsammans, för det är det som skiljer oss från digitala medier; i ett konserthus sitter vi en massa människor bredvid varann. Alla i varsin roll medskapande, det är därför vi kommer dit.

Ja visst krävs det lite tid att ta oss dithän, men det krävs framförallt initiativ att förändra; att vi på allvar vill låta kulturen vara en obunden och utmanande kraft i samhället. Det krävs att vi samarbetar över gränserna. Gränser som varken satts av Gud eller Regeringen, men som verkar ha funnits där så länge nån kan minnas. Låt oss hoppa över skaklarna och ta varann i hand – politiker, tonsättare, musiker, konserthusledningar och vanligt folk – och tillsammans förnya de tjugotre konserthus och operor vi har i Sverige, med en mångfald av uttryck och möjligheter. Nytt som gammalt, hört som ohört, högteknologiskt som organiskt. Och låt oss börja nu, i höst!

För den tiden börjar komma då vi når en kritisk punkt. När Centrum måste börja adaptera Periferin, och ta dess teser till sig. Eller inavlas och tyna bort, så Centrum uppstår någon annanstans.

Martin Q Larsson
ordförande

Nordic Music Days 2015 ger publiken möjlighet att uppleva de många facetter i konstmusiken som visar att ny nordisk musik är i fronten när det gäller musikalskt nyskapande av högsta kvalitet. Festivalen arrangeras i år av Dansk Komponist Forening och går av stapeln i Kongernes Lapidarium / Christian IV's Bryghus, Den Sorte Diamant, Dome of Visions och Hofteatret – fyra stämningsfulla platser, som var för sig bidrar till ganska annorlunda konsertupplevelser. 

Det samlade programmet för alla fyra dagarna finns på 

www.nordicmusicdays.org

Verk av dessa FST-tonsättare kommer att framföras:
Malin Bång
Fredrik Gran                                 
Anders Lind                                 
Christopher Elgh                         
Crichan Larson                             
Erik Peters                                 
Frederik Österling                      
Jenny Hettne                               
Johannes Bergmark 

Andra svenska tonsättare, artister och grupper som deltar på olika sätt är bl.a. ​Sofia Jernberg, Krock, Midaircondo, Ylva Lund Bergner, WELD, Cecilia Jonsson.                     

Ung Nordisk Musik är en mötesplats för unga ljudkonstnärer, tonsättare, musiker och performancekonstnärer från alla de nordiska länderna. Under festivalen framförs 35 nyskrivna verk av unga musiker och utövare inom nya performativa praktiker. Temat för årets festival är "Rajoilla" som betyder gräns och syftar till hur olika konstformer, konstnärer och världar möts - för att skapa något nytt.

Sverige presenterar sju ljudskapare i årets festival: Ricardo Eizirik, Alexander Hansson, Lo Kristenson, Kajsa Lindgren, Kajsa Magnarsson, Josefine Mindus och duon Tio Tusen Vilda Hästar. 

Välkommen till en gränsöverskridande festival fylld av intermedia, instrumentalmusik, ljudkonst, DIY, folkmusik, experimentell musik, grafska partitur, drone, noise, spektralmusik, nykonceptualism, nyromantisk musik, performance, fritonal musik, körmusik, IDM, minimalism, akusmatisk musik och mycket, mycket mer!

Info om tonsättare, lokaler och program: http://unmfestival.fi/sv/

Byström valdes ut bland deltagare från hela världen av en jury bestående av musiker, professorer osv från Detroit och Detroit Symphony Orchestra. 

Ur juryns motivering: “Britta Byström writes music of great beauty, of imaginative color and texture, with compelling formal sweep and an engaging sense of the mysterious,” . “She is a tremendously accomplished orchestral composer with control of all aspects of the medium, someone Detroit audiences will enjoy hearing!”

Priset innebär att Britta komponerar ett verk för orkester som uruppförs säsongen 2016-17 av Detroit Symphony Orchestra. Konserten websänds även på dso.org/live så att en vidare publik ta del av musiken. Med dso.org/live vill DSO skapa en internationell plattform för kvinnliga tonsättares verk. Förutom uruppförandet tilldelas prisvinnaren en prissumma på $10,000.

Även FST-medlemmen Maria Lithell Flyg gick till final med stycket In and Out för Symfoniorkester.

Länk till artikel om årets prisvinnare på dso.se

Artikeln diskuterar hur det kan komma sig att Johannes Brahms är den mest spelade tonsättaren säsongen 2014-15, och vilka mekanismer som styr vilken repertoar som framförs av svenska orkestrar och operahus. Läs hela artikeln på Peak Brahms.

Denna artikel har sedan följts upp av ett antal debattinlägg. läs några nedan

Peak Brahms
Brahms är basal
Konstnärlig frihet är ingen vetorätt
Brahms måste vägas upp med nytt
Det finns ingen gudomlig rättvisa

Konservativ repertoar av män, för män

Läs mer om Repertoarstatistik för svenska orkestrar och operahus 2014-2015.

Mats Larsson Gothe har tilldelats SvD:s Operapris 2015 på 25 000 kronor för hans verk Blanche och Marie, som uruppfördes i höstas på Norrlandsoperan. Priset utdelades den 10 juli i Vattnäs konsertlada i samband med premiären av hans nya opera Silverfågeln.

Länk till artikel på SvD: www.svd.se/han-far-svds-operapris-2015