Landets främsta belöningar för tonsättare – Christ Johnson-prisen – har utdelats sedan 1958.

Det stora priset ges till ett orkesterverk komponerat under senare år efter förslag från en särskild priskommitté. Verket kan vara en solokonsert eller innehålla vokala och/eller elektroakustiska inslag. Det mindre priset skall ges till en yngre löftesrik tonsättare (icke studerande) för en komposition som motsvarar samma kriterier som för det stora priset.

Det stora Christ Johnson-priset 2016 tilldelas FST-medlemmen Rolf Martinsson för hans Orchestral Songs med motiveringen: ”Genom sitt mästerliga musikaliska språk skapar han med utgångspunkt i Emily Dickinsons texter ett gemensamt uttryck av stor klanglig lyskraft”.

Rolf Martinsson är en av Sveriges internationellt mest framförda tonsättare. Han samarbetar regelbundet med en rad ledande dirigenter, solister och orkestrar både i Sverige och utomlands. Hans verk har framförts av bland annat Boston Symphony Orchestra, Cleveland Orchestra, Philharmonia Orchestra, BBC Symphony Orchestra, Kungl. Filharmonikerna och Göteborgssymfonikerna. Hans rika produktion omfattar såväl orkesterverk, solokonserter och kör som kammarmusik och soloverk. Rolf Martinsson är även professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö.

Trots sin relativt unga ålder har Ensemble mise-en redan etablerat sig som en viktig grupp för nutida musik i USA. Möjligen är det kombinationen nyfikenhet och kompetens som gör det. Konstnärlige ledaren Moon Young Ha är själv tonsättare och passionerat intresserad av ny musik.

– Visst finns det mycket intressant i äldre musik, men ny musik ger mig något helt annat.  Den inspirerar mig på ett annat sätt.

Ensemblen, som är baserad i den mångkulturella smältdegeln New York, ser det som fullkomligt naturligt att ta sig an musik från olika länder och kulturer. Inom projektet Connections har de tidigare spelat musik av österrikiska och danska tonsättare. Nu har turen kommit till Sverige. Musik av fem svenska tonsättare framförs under oktober och november vid konserter i Scandinavia House i New York, House of Sweden i Washington samt på Kulturhuset under festivalen Sound of Stockholm.
– Moon Young Ha hörde av sig till oss med denna idé i maj 2015, och då de verkar vara en seriös och etablerad grupp nappade vi på deras förslag om samarbete, berättar Martin Q Larsson, ordförande för FST, som tillsammans med STIMs promotionsnämnd stöttar satsningen.

Inledningsvis utlyste FST en call for sketches, till vilken ett trettiotal av föreningens medlemmar skickade in förslag. Ensemblen valde sedan själva ut sex verk att arbeta vidare med.
– Det var ett mycket kollektivt arbete i ensemblen, förklarar Moon Young Ha. Vi gick igenom skisserna tillsammans och valde ut de vi fann mest spännande. Sedan försökte vi hitta en bra mix mellan olika stilar och musikaliska språk.

Givande workshop i Stockholm

Första träffen i Sverige ägde rum i oktober förra året.
– De höll en konsert samt träffade de utvalda tonsättarna och testspelade lite, berättar Martin Q Larsson.

Mauro Godoy Villalobos är en av de tonsättare som medverkar i projektet.
– Vid det första mötet var mitt verk ”Imagen Sin Tiempo” en skiss, visserligen en ganska detaljerad sådan men långt ifrån ett färdigt stycke. Formen och idéerna fanns men var inte utvecklade i den utsträckning jag önskade, berättar han.

Under våren komponerade han och de andra tonsättarna färdigt sina verk.
– Jag har behållit formen och och strukturen, men utvecklat och förlängt varje del. Ensemblen har inte velat påverka utformningen, men jag har ändrat vissa tekniska delar av stycket då det inte riktigt fungerade vid workshopen förra hösten.

Förhoppningen från FST:s sida är att projektet ska göra att det musikaliska samarbetet mellan Sverige och USA kan öka. Till konserterna i USA bjuds amerikanska tonsättare, musiker och tonsättarorganisationer in.
– Vi vill uppmuntra fler amerikanska ensembler att spela svensk musik. Samarbetet med Ensemble mise-en skapar goda förutsättningar för det, då de håller mycket workshops och residens samt turnerar mycket.
Moon Young Ha är själv förtjust i det svenska samarbetet och hoppas kunna behålla de nya verken på repertoaren.
– I USA är svensk musik fortfarande lite mystisk. Det spelas knappt någon svensk musik alls här. Det vill vi ändra på, så jag hoppas att vi får tillfälle att framföra den svenska musiken även efter höstens tre konserter.

Musik är global i vårt århundrade

Att det skulle finnas något särskilt svenskt tonspråk kan, den ursprungligen sydkoreanske tonsättaren/musikern dock inte påstå.
– Varje tonsättare har sin egen röst och tonspråk. I vårt århundrade är det omöjligt att skilja olika länders tonsättarspråk. I Tyskland använder många tonsättare noise liksom Helmut Lachenmann, men många skriver också traditionell musik. I New York är det populärt med postminimalistisk musik, men många arbetar också med spektrummusik och new complexity.

Moon Young Ha ser fram emot konserterna och upplever arbetet med de svenska tonsättarna som mycket stimulerande.
– I synnerhet var det väldigt lyxigt att få träffa dem under workshopen i Stockholm.

Hur kommer det sig att det inte finns någon kvinna bland de svenska tonsättarna?
– Vi valde ut ett verk av en kvinnlig tonsättare, men tyvärr slutförde hon inte projektet. Vi brydde oss faktiskt inte om kön i urvalsprocessen, utan letade, som alltid, efter den mest intressanta musiken. Vår ensemble består av nästan lika många kvinnor som män och vi har tidigare arbetat med flera kvinnliga tonsättarorganisationer. Att det blev så här denna gång var helt och hållet ett sammanträffande.

Text: Anna Hedelius. Artikeln kan även läsas i Tonsättaren 3/2016

Connections: Svensk nutida musik

Scandinavia House, Manhattan, 24 oktober 

House of Sweden, Washington, 25 oktober

Sound of Stockholm, Kulturhuset, 10 november

Verk av Lars Bröndum. Amanda Feery. Mauro Godoy-Villalobos, Sungju Hong, Fabian Svensson, Frances White, Henrik Denerin, Eunyoung Lee och Kristofer Svensson.

Musiker: Kelley Barnett, flöjt, Tony Park, klarinett, Yumi Suehiro, piano, Maya Bennardo, violin, Evan Runyon, kontrabas, Moon Young Ha, tonsättare/dirigent

Connections arrangeras av Föreningen Svenska Tonsättare, i samarbete med Scandinavia House, Svenska Ambassaden och Sound of Stockholm, med stöd av Stims Promotionnämnd, Svensk Musik och Konstnärsnämnden.

Musikförläggarnas Pris delas årligen ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Priset instiftades år 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna. Det syftar till att uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare. Inom konstmusik har dessa åtta tonsättare nominerats med följande verk:

Nominerade till årets konstmusikpris LITEN ENSEMBLE/KAMMARMUSIK
Anna-Lena Laurin [Manus] – Concerto for Guitar
Daniel Börtz [Gehrmans Musikförlag] – I mörkret av röster
Sofia Jernberg [Manus] – Lek
Sven-David Sandström [Gehrmans Musikförlag] – Tre dikter

Nominerade till årets konstmusikpris STOR ENSEMBLE/OPERA
Albert Schnelzer [Gehrmans Musikförlag] – But Your Angel’s On Holiday, klarinettkonsert
Rolf Martinsson [Gehrmans Musikförlag] – In i evigheten
Tobias Broström [Gehrmans Musikförlag] – Theatron, konsert för två slagverkare & orkester
Victoria Borisova-Ollas [Universal Edition] – Vinden som ingenting minns

Här är citat från några av de nominerade tonsättarna:

Anna-Lena Laurin:
- Det känns verkligen väldigt roligt och hedrande att bli nominerad till Musikförläggarnas Pris. Jag har varit nominerad en gång förut men denna gång är lite speciell för mig. Att skriva Concerto for guitar med Göran Söllscher som solist och till min husorkester Camerata Nordica - var nämligen något av det mest krävande jag komponerat, jag spelar ju inte själv gitarr och det tog mig själv en vecka att spela igenom det 30 minuter långa verket och lämnade mig med många blåsor på mina fingrar. Sen var jag nöjd och kunde överlämna mitt verk till musikerna. Och då är det ju fantastiskt roligt att det fallit så himla väl ut. Sedan premiären har jag fått flera förfrågningar för just gitarr och alla tar jag emot med samma skräckblandade förtjusning!

Albert Schnelzer:
- Först och främst skulle jag vilja tacka Staffan Mårtensson som uruppförde min Klarinettkonsert But Your Angel's On Holiday tillsammans med dirigenten Anna-Maria Helsing och Norrköpings Symfoniorkester. Det är mycket hedrande att bli nominerad till det här priset och förhoppningsvis hjälper detta evenemang till med att öka medvetenheten om konstmusiken, även bland dem som normalt sett inte lyssnar på den här genren. Titeln till mitt verk är ett citat ur låten On The Death Of The Waters med gruppen Shearwater, från albumet Rook (2008).

Daniel Börtz:
- I mörkret av röster, för kör á cappella (text: Göran Sonnevi) är komponerad i direkt följd efter min opera Medea. Har med den gemensamt våldsamt starka kontraster vad gäller dynamik, känslouttryck, tempi och stark exponering av kontrasten mellan solostämmor och tutti (massan). Verket är skrivet för och uruppfört av Eric Ericsons Kammarkör (dir. Fredrik Malmberg), Stockholms Konserthus hösten 2015.

Victoria Borisova-Ollas:
- Vinden som ingenting minns för orkester och kör är skrivet år 2015 på beställning av Örebro Konserthus för invigningen av den nya konsertsalen. Stycket fick sitt uruppförande i december 2015 med Örebro Kammarorkester och Radiokören under ledning av Thomas Dausgaard.
Titel är en citat från Pär Lagerkvists diktsamling Aftonland (1953), vars texter i urval verket bygger på.  Att skriva Vinden som ingenting minns var en inspirerande upplevelse. Hans texter blir musik så lätt att man inte tror sina egna öron. Eller sin egen hjärna. Eller kalla det vad ni vill....
Att få bli nominerad till Musikförläggarnas Pris i Konstmusik är lika roligt varje gång. Hittils har tre av mina större verk varit nominerade: Open Ground, The Ground Beneath Her Feet och Golden Dances of Pharaohs. The Ground Beneath Her Feet för symfoniorkester, berättare och sångsolister fick priset året 2008 och klarinettkonserten Golden Dances of Pharaohs året 2010.

Tobias Broström:
- Theatron (2015) är ett speciellt stycke för mig inte minst eftersom det skrevs till två av mina allra bästa vänner - Johan Bridger och Patrick Raab. Verket har trots sin korta livstid framförts ett tiotal gånger om man räknar med kommande konserter under 2016 och förhoppningsvis så hjälper nomineringen till att sprida verket ytterligare. Nästa framförande av Theatron är med Sveriges Radios Symfoniorkester (18-19 november) bara några dagar efter att Musikförläggarnas pris delats ut. Må bästa(!) låt vinna! Theatron är beställt av Dresdner Philharmonie, Helsingborg, Gävle och NorrlandsOperans Symfoniorkestrer. Ett klipp från uruppförandet kan ses här på Youtube.

Läs mer om Musikförläggarnas Pris 2016 på musikforlaggarna.se.

The unique and inspiring environment that Southbank Center offers will serve as the artistic and social space for the festival. In addition to the concert halls, we will use the open, public areas of Southbank Centre in order to create an exciting space-exploring and accessible festival. Therefore, the call-for-works includes concert music as well as performances suitable, or composed, for open spaces or non-conventional venues.

Have a look and be inspired at:
www.southbankcentre.co.uk

The call-for-works includes the following combinations:

• Choir, SATB, 8 or 16 voices (without electronics)
• Children’s choir (without electronics)
• Brass quintet (or quartet, trio, duo and solo combinations, with or without electronics)
• Music for soprano, flute, percussion, piano and harpsichord (or quartet, trio, duo and solo combinations, with or without electronics)
• Live electronics (Composer/performer) for stereo live PA, with or without visuals.
• Electronic fixed media pieces (mono up to eight channels)

Submit your works at http://nmdsubmission.org

Last day for submissions is October 23rd 2016.

EU-kommissionen har nu presenterat sitt förslag till ny upphovsrättslagstiftning för Europa.

Den digitala miljön med internetplattformar och sociala medier har utvecklats starkt sedan de nu gällande reglerna antogs 2001. Syftet är därför att modernisera och säkra en upphovsrättslig relevans för framtiden.
 
Föreningen Svenska Tonsättare ser positivt på förslaget:

"EU-kommissionen lyfter tydligt fram kulturens betydelse för de kreativa näringarna i Europa. Det är oerhört glädjande. Den digitala värld vi lever i kräver rättvisare villkor för oss kreatörer, och detta kan bana väg för en sådan utveckling", säger Martin Q Larsson.

I europeiska medier omnämns förslaget som ”radikalt” och att EU-kommissionen ställt sig på upphovspersonernas sida i dragkampen med digitala storföretag om skäliga villkor.  

Nu väntar förhandlingar på regeringsnivå i EU och i Europaparlamentet innan de nya reglerna kan antas och införas i Sverige.

Läs lagförslaget i sin helhet som Pdf här nedan.

I slutet av 1900-talet hade Sverige ett arbetslöshetsproblem, vilket respektive regeringar valde att hantera på framför allt två sätt. Dels uppmanade man folk att bli egenföretagare, något som stora delar av konstnärsområdet svalde med hull och hår; inte för att man nödvändigtvis ville starta en egen firma, utan i de flesta fall för att man såg det som enda utvägen att överleva. Jag tillhör själv denna skara ofrivilligföretagare, på gott och ont.

Men framför allt såg man till att utbilda Sverige ur krisen; man tillsköt pengar till existerande universitet och högskolor, och startade ett antal nya. Satsningen var bred och inkluderade även konstnärliga utbildningar, vilket gradvis ledde till att de fick allt fler studenter. Något som i sin tur resulterat i att vi idag har en exponentiell tillväxt av högt utbildade – och i de flesta fall synnerligen begåvade – konstnärer av olika slag, inte minst tonsättare. I mitten av 70-talet studerade sammanlagt 4 elever på kompositionsutbildningen vid Kgl Musikhögskolan i Stockholm, på den tiden enda utbildningen i Sverige. Idag studerar ca 60 elever på ett antal undervisningsorter runtom i landet. Om ett par år är de alla ute i arbetslivet som nyutexaminerade tonsättare.

De flesta av dessa har ingen möjlighet att arbeta professionellt på marknadens villkor, utan är i behov av stöd av något slag, i dagsläget i allmänhet från stat, landsting eller kommuner. (Inget konstigt med det, även de flesta läkare, lärare, forskare och många andra yrkesgrupper lever uteslutande eller delvis på offentligt stöd.) Samtidigt har inte det offentliga stödet till konstområdet hängt med i dess utveckling. Sverige är det enda landet i EU som höjer sin kulturbudget inför 2012, men samtidigt som den går upp med några procent, ökar mottagarsidans antal med mångdubbelt fler procent. Vilket i sin tur antingen leder till att det blir mindre pengar till var och en, eller att enbart några få kommer i åtnjutande av offentliga medel.

Nu ska vi inte begå tankefelet att kulturpolitiken ämnar till att försörja ett antal fattiga konstnärer; svensk kulturpolitik har alltid syftat till att kunna erbjuda svenska medborgare kultur av hög kvalitet. Och just i dessa dagar är det precis vad de får. Aldrig någonsin tillförne har det framställts så mycket ord, bilder, teater och musik som idag, aldrig någonsin tidigare har det funnits en så bred palett av uttryck att välja från.

Tyvärr skapas en överväldigande del av dessa kulturyttringar av högt professionella yrkespersoner, under allt annat än professionella förhållanden, ofta med ringa ersättning – om någon över huvud taget. Svenska tonsättare skördar i detta nu internationella framgångar med musik som komponerats för långt under svensk minimilön, och repeterats in av några av landets främsta musiker, under rena hobbyförhållanden. Varför? För att vi tycker det är så roligt? Eller för att detta är enda möjligheten att kunna utöva vårt yrke, och i slutänden erbjuda svenska medborgare högkvalitativ musik?

Dagens tonsättare nöjer sig inte med att sitta och vänta på att bli upptäckta. Dagens tonsättare alstrar sina egna möjligheter, finner nya arenor, skapar nya samband. Dagens tonsättare satsar all sin tid och all sin ansenliga kreativitet på att skapa något relevant, på att vara närvarande i nutiden, på att skapa något tidlöst, på att nå ut med vår konst. Tur är inte något man har, det är något man skaffar sig.

Vi är inte ute efter att staten skall ge eviga stipendier till alla svenska tonsättare, på det att vi kan göra vad det oss lyster. Vi vill bara ges möjligheten att kunna verka på samma premisser som övriga grupper i samhället, att komma i åtnjutande av välfärdssamhälleliga privilegier som sjukfrånvaro, föräldraledighet och pension. Att kunna planera sin egen ekonomi mer än tjugo minuter in i framtiden. Att ge utrymme åt fortbildning och personlig utveckling inom vårt eget fält. Att jag och mina kollegor ska kunna ägna ett halvår av vårt liv åt att skapa ett musikverk som skall skänka människor och medborgare frid eller revolution i de tider som skola komma.

Vi behöver inte världen serverad på ett silverfat, vi önskar bara att saker vore lite lättare. Med ett penndrag kan man underlätta skapandet av privata stiftelser för kulturändamål, ändra skatteregler eller bolagsformer för våra mikroskopiska företag, reglera användningen av de skattemiljarder som redan läggs på offentliga institutioner så att de tydligare efterlever budskapet i budgetpropositionen för område 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid – ”att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället”.

Martin Q Larsson
ordförande

"Vi tänker inte ge oss innan alla som kan och vill arbeta också ges möjlighet att få ett jobb." ur Alliansens jobbmanifest 2010

1933 lanserade Franklin D Roosevelt The New Deal, en serie reformprogram som lyfte upp USA ur den ekonomiska kris landet försatts i av börskraschen 1929. Ett av de bärande elementen i Roosevelts politik var Federal One, ett fyrfaldigt program inom bildkonst, musik, teater och litteratur, vilket syftade till att stödja de konstformer som inte överlevde på marknadens villkor, och betonade konstens roll som en omistlig del i samhällsmaskineriet. Federal One designades i samarbete med konstnärernas intresseorganisationer, löpte under sex år, och gav under tiden skjuts åt namn som Jackson Pollock, Mark Rothko och Orson Welles. 16 000 musiker gav varje vecka konserter för tre miljoner åhörare, och musikundervisning åt 132 000 barn och vuxna i 27 delstater.

Två av de problem nutidens svenska välfärdssamhälle har att brottas med är dels försörjningen för svenska konstnärer, dels ungdomsarbetslösheten. I sitt sommartal presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt sin egen lösning för det senare; att sänka restaurangmomsen till 6%, vilket beräknas kosta 5,4 miljarder kronor, och ge 4 000 nya jobb* (dvs 1 350 000 kr/st).

Inte alla ungdomar har intresse eller fallenhet att studera vidare vid högskolor och universitet, utan ställer sig istället till arbetsmarknadens förfogande. En första anställning, som i sin tur kan leda vidare till nästa, och på sikt en karriär, en yrkeskompetens, ett livsöde. Problemet är bara att det finns förtvivlat få tillgängliga jobb att söka inom denna kategori; lediga arbeten som inte kräver särskilda förkunskaper, men ger acceptabel lön och drägliga arbetsförhållanden.

Varför inte? Jo, för i stor utsträckning innehas dessa tjänster av svenska konstnärer, som är tvungna att besitta dem, eftersom det under rådande förhållanden inte går att försörja sig på sin konst. Ett okvalificerat jobb, som ger en fast halvgod lön, och inte kräver särdeles mycket kreativitet av arbetstagaren, är ett utmärkt komplement till den fantastiskt osäkra ekonomiska verklighet de allra allra flesta tonsättare, frilansmusiker, bildkonstärer, författare och andra konstskapare lever i.

Man arbetar sina timmar på posten, eller åldringsvården, eller kör buss, och vet att man kommer att ha råd att köpa både mat och betala hyra nästa månad också. Samtidigt har man tillräckligt mycket kreativ energi kvar efter arbetsdagen för att orka sysselsätta sig med sitt egentliga yrke; att skapa fantastisk konst av olika slag. Och man är inte intresserad av att avancera inom yrket för att sålunda lämna plats för nyanställningar; ett oambitiöst brödjobb fyller väl sitt syfte att ge just brödet för dagen.

Femtonde juni lanserade Konstnärsnämnden tredje delen av sin undersökning av svenska konstnärers inkomster. I den kan man bland annat få svart på vitt bevisat vad många redan trodde; konstnärer arbetar fler timmar per vecka än riksgenomsnittet, samtidigt som medianinkomsten är 15% lägre. Man har fler arbetsgivare och större andel projektanställningar och egenföretagare än resten av samhället. Men trots att så många som 25% av de tillfrågade varit arbetslösa någon gång under 2008, var det bara 4% som var arbetslösa mer än hälften av året. Konstnärer är med andra ord inte slöa typer som slår dank, dricker rödvin och väntar på inspiration, de är kreativa själar som på ett eller annat sätt ser till att trygga sin försörjning. Om de får möjligheter.

Studien visar vidare att svenska konstnärer i genomsnitt ägnar 73% av sin arbetstid (46 h/vecka) åt direkt konstnärligt arbete och administration av detta, och hämtar därigenom 61% av sin inkomst. Och lyssna noga nu, herr Statsminister (och alla ni andra också, förstås) om du orkat läsa så här långt, för nu kommer det, lösningen på dina problem. Skulle riksdagen istället lägga 5,4 miljarder på att se till att bildkonstnärer, författare och tonsättare som kan och vill arbeta ges möjlighet att få ett jobb, inom sitt yrke, skulle vi i gengäld – baserat på dessa siffror – kunna lösgöra sammanlagt cirka 9 000 heltidstjänster (eller i praktiken snarare 20 000 deltider). Som bonus skulle landets medborgare erbjudas mer teater, dans, musik, ord och bild av högre kvalitet än någonsin tillförne, och Sverige skulle ytterligare stärka sin ställning som ursprungsland för internationella succéer.

Dessutom skulle mellan tio och tjugo tusen ungdomar kunna erbjudas arbeten med hyfsade löner och arbetsförhållanden, en möjlighet att klara sig själva, en ingång i samhället. Kanske är det dags att Sverige blir ett föredöme för USA den här gången, och än en gång bevisar den gamla framgångsmaximen:

Ska man rädda ekonomin, då ska man satsa på kultur.

Martin Q Larsson

ordförande

*Grundförutsättningen för detta är att restaratören väljer att lägga de nyvunna nitton procenten antingen på menyprissänkningar eller nyanställningar, och inte alls i sin egen ficka. Skulle regeringen istället själva anställa alla fyra tusen, skulle de få en månadslön på 86 000 kr. 

Den 8-11 september går den tjugoförsta upplagan av Nordiskt kyrkomusiksymposium av stapeln i Göteborg. FST medverkar med ett seminarium om den nyskrivna musikens ställning i kyrkan. 

Programmet innehåller såväl konserter och gudstjänster som seminarier och mötesplatser. Evenemaget syftar till att vitalisera kyrkomusiken och skapa diskussioner om dess position i det svenska musik- och samhällslivet

"Alla är överens om att Svenska kyrkan är Sveriges största musikscen", säger FST:s ordförande Martin Q Larsson. "Samtidigt är denna institution helt frånvarande i kulturpolitiken."

FST deltar genom tontankesmedjan i en paneldiskussion på följande samhällsrelevanta teman: Hur församlingar kan samarbeta kring beställningar och stora uppsättningar? På vilket sätt kan mångfalden och jämställdheten inom kyrkomusiken stärkas? 

Läs mer om symposiet på denna sida. 

Tre fullmatade festivaldagar med konserter, installationer och föreläsningar i konserthuset Harpa!

Förutom konserter och ljudkonst blir det premiär för "The Nordic Music Days Pavilion". NMD Pavilion är tänkt som en plattform för experiment, forskning, kritiska diskussioner, föreläsningar, paneldiskussioner och workshops. Med INTEGRATION som nyckelord kommer paviljongen att ta upp ämnen som arkivering i experimentell musik, jämställdhet på den nutida musik-scenen, kulturpolitik inom de nordiska länderna etc.

Verk av bland annat följande svenska tonsättare kommer att framföras: 

Mirjam Tally
Ansgar Beste
Rei Munakata
Joakim Sandgren

Mer info finns på nordicmusicdays.org

[[{"fid":"2353","view_mode":"fst_original_image","fields":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"NMD 2017","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"alt":"NMD 2017","height":1201,"width":1500,"style":"width: 700px; height: 560px; float: left;","class":"media-element file-fst-original-image"}}]]

– Det är roligt att så många använder vår nya app, säger Martin Q Larsson, FST:s ordförande. Alla har inte hunnit hitta den än, men jag är säker på att många kommer att upptäcka vilken sannskyldig musikskatt denna resurs innebär.

En tredjedel av besökarna har besökt sidan flera gånger och majoriteten besöker sidan genom sin dator, en tredjedel genom sin smartphone och få genom sin läsplatta.

– Appen gör det lättare att orientera sig i den konstmusikaliska Spotifydjungeln, hittills har det varit svårt eftersom musiken är sorterad efter artist och inte upphovsperson, konstaterar Martin Q Larsson.

Statistiken för de första fyra månaderna visar att de mest populära artisterna är:

• Mirjam Tally, estnisk tonsättare bosatt i Sverige sedan 2006.
• Patric Simmerud, komponerar nutida konstmusik och skapar ljuddesign för film. På verklistan finns elektroakustiska verk, hörspel, kammarmusik och musik för full orkester.
• Per Samuelsson, komponerar elektronisk, elektroakustisk musik och interaktiv konst. Som musiker bygger Per sina egna musikinstrument huvudsakligen baserade på ny teknik som sensorer, övervakningskameror, gamepads, joysticks, och andra tekniska föremål.
• Roland Forsberg, uppmärksammad kyrkomusiker och tonsättare verksam i Stockholm.
• Ylva Skog, svensk tonsättare som skriver främst kammarmusik men även orkester-, kör- och elektroakustisk musik.

Varje gång appen öppnas visas åtta slumpmässigt valda skivor. Man kan söka efter specifika tonsättare, eller bläddra genom arkivet i bokstavsordning. Appen omfattar idag omkring hundra verk, men antalet kommer att utökas succesivt.

– Swedish Composers App är ett utmärkt komplement till podradiokanalen Composer’s Radio, som har ungefär 10 000 lyssningar om året, säger Martin Q Larsson.

Läs mer om Swedish Composers App

Lyssna direkt!

Föreningen Svenska Tonsättare (FST) och Sweden Festivals inledde 2013 ett samarbete med syfte att sprida musik av nu levande svenska tonsättare på sommarfestivalerna runtom i Sverige. Samarbetet, med namnet Ny svensk musik ut på festivalerna är ett publikutvecklingsprojekt skapat på ett gemensamt initiativ från de båda föreningarna. FST uppmuntrar festivalerna att i samband med konserterna även göra konsertintroduktioner eller seminarier med tonsättare.

I Sverige omfattar stödet i år 40 verk av 27 svenska tonsättare och kompositörer, varav 13 är beställningsverk. Den nya musiken som får stöd uppgår till 14 timmar och 25 minuter och den framförs på 12 festivaler från Haparanda i norr till Malmö i söder mellan 12 juni och 20 oktober 2016 av totalt 235 medverkande musiker och andra konstutövare.

– Från FSTs sida är idén att skapa ett incitament för varje festival att spela mer musik av våra nu levande tonsättare och mindre av utländska döda, säger Martin Q Larsson, själv tonsättare och ordförande i FST.

– Föreningen Svenska Tonsättare har musiken, festivalerna har utövarna och publiken. Vi är mycket glada över detta samarbete och ser fram emot sommarens upplevelser och begivenheter, säger Peter Eriksson, ordförande i Sweden Festivals.

Usedomer Musikfestival på ön Usedom utanför tyska Östersjökusten har 2016 tema Sverige, något Sweden Festivals och FST vill uppmuntra. Sammanlagt framförs ett tiotal svenska tonsättare under festivalen.

Samarbetet 2015 sträcker sig ända till i sommar

2015 startades därtill för första gången en internationell version av samarbetet, då Saxå Kammarmmusikfestival gick med i Music Master on Air (MusMA). Festivalen beställde ett nytt verk av Daniel Fjellström för cellokvartett. Verket kommer att uruppföras i sommar, tillsammans med 6 andra nyskrivna verk för cellokvartett, av en polsk ensemble på Klarafestivalen och Festival de Wallonie i Belgien, Wratislawa Cantans i Polen, Ankara Music Festival i Turkiet, Mittelfest i Italien och Lyckå Chamber Music Festival under 2016. På alla festivaler spelas konserterna in av nationell radio och bjuds ut till andra länder via EBU. Samarbetet mellan festivalerna i MusMA inbefattar även en workshop i mars 2016 där den polska cellokvartetten möter tonsättarna, radioproducenterna och festivalledarna, övar in alla verk och samtalar runt musiken.

Vid stämman utnämndes FSTs vice ordförande Dror Feiler samt Elisabeth Widlund (Musikförläggarna) till nya suppleanter i styrelsen, och Martin Jonsson Tibblin till ordinarie ledamot. Vidare utnämndes två nya externa styrelseledamöter, Hanna Gullander och Hans Fahlin. Man tackade även Mattias Svensson Sandell, Nutta Hultman, Kristina Rennerstedt och Leif Pagrotsky för deras viktiga arbete i styrelsen under många år.

Stims styrelsesammansättning är numera sålunda

• Kjell-Åke Hamrén, ordförande
• Martin Q Larsson, 2e vice ordförande (FST)
• Martin Jonsson Tibblin, ordinarie (FST)
• Marie Samuelsson, suppleant (FST)
• Dror Feiler, suppleant (FST)
• Monica Ekmark, ordinarie (Musikförläggarna)
• Erik Hasselqvist, ordinarie (Musikförläggarna)
• Elisabeth Widlund, suppleant (Musikförläggarna)
• Lars Karlsson, suppleant (Musikförläggarna)
• Alfons Karabuda, 1e vice ordförande (SKAP)
• Douglas Carr, ordinarie (SKAP)
• Elise Einarsdotter, suppleant (SKAP)
• Anders Wållbäck, suppleant (SKAP)
• Hanna Gullander, ordinarie
• Hans Fahlin, ordinarie

2016 års vinnare är:

• Bästa Ungdomsinititativ: Pointed Tongues av musikstuderanden Elias Lang, Ockelbo
• Enaståede Pedagogisk Gärning: körpedagogen Daniela Nyström, Örnsköldsvik
• Nyskapande Innovativt Projekt: musikgruppen Sallyswag

– En av Föreningen Svenska Tonsättares främsta uppgifter är att främja den svenska musikkulturen och den musikaliska mångfalden, och genom vårt deltagande i Framtidens Musikpris vill vi tillförsäkra oss om den framtida återväxten för musiklivet, säger Martin Q Larsson, ordförande för FST. Föreningen har i detta syfte under många år drivit Stenhammarprojektet, där svenska tonsättare arbetar kreativt med ungdomar i gymnasiet. Under 2016 planerar vi att utvidga projektet till att omfatta fler åldersgrupper och aktiviteter. Parallellt med detta arbetar vi för att införa komposition som ordinarie ämne vid svenska kulturskolor, och ett pilotprojekt förväntas inledas 2017.

Syftet med Framtidens Musikpris är att lyfta fram behovet av satsningar på musikskapande för barn och unga. Pristagarna har valts ut genom en riksomfattande nomineringsprocess i kombination med ett juryarbete med representanter från prisets samtliga samarbetsorganisationer, FST har representerats av tonsättaren och pedagogen Christopher Elgh. Vinnarna erhåller 20 000 kronor var vid en ceremoni den 23 augusti på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Framtidens Musikpris arrangeras av Riksförbundet Unga Musikanter, i samarbete med FST, Kulturskolerådet, Swedish Music Hall of Fame, SKAP, Musikförläggarna, Musikverket, SYMF, Svensk Scenkonst, Lärarförbundet och Stims promotionnämnd.

Läs mer på www.framtidensmusikpris.se

Prismotiveringar Framtidens Musikpris 2016

Bästa Ungdomsinitiativ

ELIAS LANG med Pointed Tongues, Ockelbo
Pointed Tongues är en musikal vars initiativ helt bygger på ungas eget musikaliska skapande. Musikstuderande Elias Lang har utifrån en idé skrivit och komponerat musik, skrivit text och arrangerat, repeterat samt satt samman ensemble för musikalen. Tillsammans med ett 30-tal unga från högstadiet och gymnasiet har musikalen sedan framförts vid mycket uppskattade föreställningar på skolor. Gärningen äger än större aktualitet och betydelse då handlingen byggs upp runt HBTQ-frågor. Med en stor förmåga att ta till vara på musikens inneboende kraft har Elias Lang tagit ett initiativ som skänker respekt och glädje.

Enastående Pedagogisk Gärning

DANIELA NYSTRÖM, körpedagog, Örnsköldsvik 
Daniela Nyström är musiklärare och körpedagog som under mer än 20 år byggt upp en körverksamhet som genom hennes gärning fått en hel bygd att sjunga. Hennes pedagogiska arbete med ungas gemensamma sjungande sträcker sig från fyraåringar upp till gymnasiet. Där tas gemensamt ansvar för en helhet i körens utveckling och genom att låta yngre och mindre erfarna sångare musicera tillsammans med de äldre skapas personliga och musikaliska möten. Barnkammarkören, Femenalen, Killkören samt Barnkören Sånglust har rönt stor uppskattning såväl i Sverige som internationellt. Med handlingskraft tar hon sig an de som saknar självförtroende genom att starta upp “Jag kan inte sjunga-kören” – som efter några repetitioner byter namn till “Jag kan visst sjunga-kören”.

Från uppväxten i storstadens Berlin till Höga kustens natur har Daniela på sin livsresa fört med sig bred kunskap och erfarenhet. Hon har med stor energi och uthållighet, år efter år byggt upp en sånglig gemenskap som förmedlar känslan av att alla kan och allt är möjligt – tillsammans med musik.

Nyskapande Innovativt Projekt

SALLYSWAG, Sverige
Sallyswag är ett band med nio musiker där medlemmarnas har rötter i allt från dancehall, hiphop, jazz, oriental till afro och svensk folkmusik. Med stor musikalisk integritet och kvalitet vågar de kreativt att bryta upp gamla barriärer korsa genrer och med stor vitalitet sitt livsbejakande förhållningssätt söka sig till nya uttryck. 

Sallyswag är så mycket mer än en musikalisk urkraft! De har en drivkraft som uppmuntrar till förändring, inte bara inom musik, utan samhället i stort. Ett kollektiv med fantastiska musiker och starka individer som genom sina konserter, workshops och existens inspirerar och stärker ungdomen idag, inte minst unga tjejer. Med musiken som ett verktyg för att bryta normer och sprida sitt feministiska budskap kommer Sallyswag vara en stor bidragande faktor i arbetet för en jämställd musikscen.

Föreningen Svenska Tonsättare har beretts möjlighet att yttra sig över det reviderade förslaget till ny kyrkohandbok (Svenska kyrkans utredningar 2016:1). Föreningen organiserar landets professionella tonsättare inom hela konstmusikområdet och tar mycket aktiv del i hur kyrkans musikliv utvecklas, bland annat genom sin särskilt tillsatta ”tontankesmedja”.

Många av föreningens medlemmar är själva på olika sätt delaktiga i kyrkans musikliv, det liturgiska såväl som det konsertanta. Det faktum att andra kulturer än den svenska är rikt representerad i tonsättarföreningen gör dessutom FST till en viktig resurs för en nationell kyrka i en alltmer multikulturell och interkulturell kontext. Vi utgår från att musikens unika betydelse i kyrkans liv, och förmåga att öppna för meditation och närhet till det gudomliga, gör alla synpunkter och reaktioner från oss och andra instanser i musiklivet särskilt betydelsefulla för utformandet av ny kyrkohandbok.

FST var av obegriplig anledning inte angiven som ordinarie remissinstans vid förra remissomgången (Svenska kyrkans utredningar 2012:2), men inkom då med en spontanremiss där utredningen avfärdades som illa genomtänkt, hastigt hopkommen och dåligt förankrad. KHF 2016 har nu tillsänts oss, men med en remisstid som är så uppseendeväckande kort att vi misstänker att många remissvar inte blir frukten av ett tillräckligt grundligt prövande.

Föreningen Svenska Tonsättares primära utgångspunkt för detta svar är vårt grundläggande intresse för musikalisk kvalitet, traditionsbevarande och nyskapande i hela det svenska musiksamhället, och vi fokuserar därför på musikdelen i kyrkohandboksförslaget. Vi har dock även reagerat på teologiska och stilistiska tveksamheter i det nya förslaget, och finner att dessa tveklöst också påverkar möjligheterna att skapa ny kvalitativ musik. Stadfästa texter måste ha en litterär nivå som också kan inspirera till goda tonsättningar.

Vår kritik kan sammanfattas i följande punkter

1. Landets musikaliska kompetens har inte tillvaratagits i framtagandet av förslaget, och trots den massiva kritiken från såväl vetenskapligt som konstnärligt och praktiskt-musikaliskt håll är det reviderade förslaget i allt väsentligt oförändrat från KHF 2012. Arbetet har dessutom utförts utan tydliga och vägledande riktlinjer, utan den kvalitetssäkring som bland andra ärkebiskopen efterfrågat och utan den nödvändiga transparens som ett framtida klingande kulturarv förtjänar.
2. Revisionen av den äldre musiken – musikserie A – är bara påbörjad, och det som hittills gjorts har inte skett med tillräcklig hänsyn till musikvetenskaplig fackkunskap och konstnärlig sensibilitet.
3. KHF 2016 öppnar visserligen för fritt musikval till stadfästa texter, men hanteringen av musikserierna B-E visar att brukarperspektivet inte getts den nödvändiga stimulans från konstnärligt håll som kunde gjort serierna både användarvänligare och kompositoriskt intressantare.

Arbetsprocess och transparens

De tjänstemän som drivit arbetet med KHF 2016 har uppenbarligen inte tagit till sig de synpunkter som framförts mot byråkratistyre och bristande insyn. De musikexperter som på olika sätt knutits till arbetet har fått ett mycket begränsat inflytande över resultatet, och de krav som ställts på tydliga riktlinjer och kvalitetssäkring har uppenbarligen ignorerats. Detta arbetssätt kritiserades från många håll under 2014, och av biskopsmötet (jmf 2014 §132) utlovades bot och bättring inför det fortsatta arbetet med handboken. Något vi ännu inte kunnat se frukten av.

Vi kan konstatera att inget av de löften som gavs de fem musikorganisationerna 2014 har infriats. Inget musikråd har skapats i Svenska kyrkans ledning, ingen ny musik beställdes av svenska tonsättare; ytterst lite är i praktiken förändrat i KHF 2016. De förändringar som skett har i flera fall varit till det sämre, särskilt när det gäller flera nya ackompanjemangssatser och ambitionen att förse all musik med ackordanalys. Att exempelvis ackordsätta den tidiga musiken är både onödigt och okänsligt. Kyrkohandboksförslaget 2016 uppvisar i lika hög grad som KHF 2012 brister som beror på att kommittén i all hast bett dem man haft närmast att göra jobbet, och det utan att gemensamma principer för arbetet först tagits fram.

Vård av den kyrkliga musiktraditionen

Det är av yttersta vikt att förvaltandet av den traditionella liturgiska musiken, från gregorianik och framåt, sker med hänsyn till såväl aktuell forskning som konstnärlig förförståelse och omsorg. Den nödvändiga vitaliseringen av det äldre musikarvet kräver att översynen görs utan tidspress och med hjälp av all tillgänglig expertis. Kravet på att Musikserie A omarbetas kvarstår.

Musikaliskt nyskapande

Till handboksförslaget 2012 beställdes två nya serier musik, utan att någon form av upphandling skett. Endast två komponister blev (i sent skede) tillfrågade att bidra med nyskrivet. En allmän uppmaning till insändande av arbetsprover utifrån givna principer, hade definitivt varit att föredra. FST finner det anmärkningsvärt att inte fler professionella tonsättare – också med gedigen kompositorisk erfarenhet från andra konstnärliga fält än den inomkyrkliga – fått bidra till nyskapandet i KHF 2016. De enstaka upphovsmän som anlitats har dessutom i stor utsträckning själva getts uppdraget att revidera sina alster, istället för att i dialog med erfarna komponister utveckla musiken vad avser texttolkning, energidisposition, intensitetskurvor, harmonisk rytm etc.

I samtliga musikserier tycks utgångspunkten har varit det dur/moll-tonala paradigm som historiskt framförallt präglade tiden 1650-1900, medan exempelvis modalitet, fritonalitet och andra alternativa organisationsmodeller för melodi och harmonik lyser med sin frånvaro. Bland svenska tonsättare finns en djup insikt i hur melodik, rytmik, harmonik och övriga musikaliska parametrar kan ges en pregnant gestalt utifrån text, undertext och liturgiskt sammanhang. Originalitet och konstfärdighet står inte per se i motsats till användarvänlighet och omedelbarhet, och bred kompositorisk erfarenhet kan öppna nya vägar till kombinationer av igenkänning och unicitet. Denna resurs måste mycket bättre utnyttjas i det fortsatta arbetet med en kyrkohandbok.

Övriga synpunkter

• Enligt Upphovsrättslagen har den som komponerat musik eller skrivit text rätt att bli angiven i samband med tillgängliggörandet. FST har även i sitt förra remissvar påpekat att upphovspersoner bör namnges i direkt anslutning till publicerandet av upphovsrättsskyddad musik, vanligtvis i övre högra hörnet av noterna. I det publicerade förslaget finns inga sådana noteringar, utan man måste bläddra till slutet av boken för att finna dem. Detta avviker starkt från praxis för hur man publicerar noter i allmänhet, och kan bara tjäna till att förringa upphovsmannens musikaliska insats. Föreningen Svenska Tonsättare rekommenderar att man istället i samband med varje verk tillkännager upphovsmannen, eller om denne inte är känd, som brukligt ursprungsland och århundrade.
• Barnperspektivet – som tyvärr är tämligen frånvarande i KHF 2016 – är särskilt viktigt för FST, då musik för det uppväxande släktet måste ägnas väl så stor omsorg som musik för vuxna.
• Kyrkomusikernas roll bör uppvärderas i gudstjänstarbetet, och för introduktion av ny musik kan mycket väl professionella kyrkosångare anlitas, enligt dansk modell. FST medverkar gärna till framtagandet av musikutgåvor och pedagogiskt material som kan stimulera såväl körarbete som församlingssång.
• Ett centralt musikråd bör snarast tillsättas i Svenska kyrkan, ett forum där FST gärna ställer sin sakkunskap till förfogande. Överhuvudtaget vill de svenska tonsättarna skapa nya plattformar för kontinuerlig dialog mellan musikutövare och kreatörer av kyrklig musik.

Sammanfattning

Föreningen Svenska Tonsättare föreslår

• att KHF 2016 i sin helhet återremitteras till en ny handboksgrupp där representanter för landets samlade musikaliska och musikvetenskapliga kompetens bereds plats.
• att inget slutdatum sätts för arbetet.
• att revisionen av Musikserie A sker med hjälp av kunniga forskare och komponister med särskild inblick i historisk musik.
• att Musikserierna B-E överhuvudtaget inte beslutas ingå i en framtida handbok utan att formerna för nyskapandet tillåts ta nya vägar. Musik som i en framtid ska införlivas i handboken bör ha genomlysts av en eller flera grupper av tonsättare och kyrkomusiker – till exempel ett centralt musikråd – och därefter ha visat sig livskraftig i praktiskt bruk.

Föreningen Svenska Tonsättare har sedan en tid lanserat Swedish Composers App, ett sökverktyg som gör det enkelt att finna musik av levande svenska tonsättare.

– Strömmande musiktjänster är ett fantastiskt sätt att bredda sitt musiklyssnande och utnyttja den rika musikaliska mångfald som finns i Sverige och världen, konstaterar Martin Q Larsson, FST:s ordförande. Men att hitta den svenska konstmusiken har hittills varit svårt, eftersom musiken är sorterad efter artist och inte upphovsperson. Endast den som vet vilken ensemble som spelat in en specifik tonsättares verk har kunnat orientera sig i den konstmusikaliska Spotifydjungeln.

Swedish Composers App är länken mellan Spotifys bristfälliga sorteringssystem och lyssnarens möjlighet att både hitta sina svenska favorittonsättare och upptäcka nya. Varje gång appen öppnas visas åtta slumpmässigt valda skivor. Det går även att söka efter specifika tonsättare samt bläddra genom arkivet i bokstavsordning. I inledningsskedet omfattar appen omkring hundra verk, men ambitionen är att det i rask takt ska bli fler.
Under våren kommer FST att följa upp hur många som använder sig av appen. Parallellt med den svenska lanseringen marknadsförs också den nya tjänsten internationellt, framför allt via sociala medier.

– Swedish Composers App är ett utmärkt komplement till podradiokanalen Composer’s Radio, som har ungefär 10 000 lyssningar om året, säger Martin Q Larsson.

Appen är programmerad av Fredrik Fahlman, för designen står Anders Rinman och tjänsten är utvecklad av FST med stöd av  Stims promotionsnämnd.

Anna Hedelius

Läs artikeln i sin helhet i Tonsättaren 1.2016

På den positiva sidan är det tydligt att en av avsikterna med modellen – att sätta fokus på regionala konstnärer av olika slag – har lyckats. Tack vare Kulturrådets krav på återrapportering av dialogen med kulturskapare i regionen, har regionerna i samarbete med KLYS ökat medvetenheten om det lokala kulturlivet i landet. Däremot ser man också en tydlig tendens att regionerna lägger alltmer pengar på kulturverksamhet, medan den statliga insatsen i stort sett har är oförändrad. Det är också främst institutionskulturen som involveras i modellen, av frilansande konstnärer syns sällan röken i regionala kulturplaner.

En annan brist i kultursamverkansmodellen är att det – namnet till trots – inte finns några som helst incitament till yttre samverkan i modellen, varken mellan regioner eller mellan regionen och utlandet. Detta har särskild bäring på musikområdet, eftersom turnéer och gemensamma nationella och internationella insatser underlättas om de regionala aktörerna ser varandra som samarbetspartners och inte som konkurrenter. Eftersom Sverige saknar en internationell kulturpolitik medför det att satsningar på att lansera exempelvis svenska tonsättare i Europa blir mer splittrade och mindre verkningsfulla än de skulle kunna bli om modellen kunde utnyttjas i sin fulla potential. Kulturminister Bah Kuhnke utlovade vid KLYS kulturkonferens i Gävle i februari en Kultursamverkansmodellen 2.0, förhoppningsvis redan under innevarande mandatperiod. Vi tror det när vi ser det.

Vad finns det då för plats för tonsättare i kultursamverkansmodellen? Med stöd av Kulturbryggan tog FST 2015 fram en modell för hur regioner kan arbeta med Stadstonsättare. En Stadstonsättare fungerar som en kreativ konstnärsresurs för en ort och har som uppgift att utveckla platsen utifrån ett ljudande perspektiv. Med utgångspunkt från de som bor och arbetar på orten blir stadstonsättarens verksamhet en plattform för att se nya möjligheter att arbeta med utmaningar och visioner i samhället. Projektet innebär en korsbefruktning av kultur, näringsliv, skola och samhälle i syfte att generera långsiktigt positiva effekter för kommuners självbild och för samhället i stort. Under våren 2016 för FST en dialog med regionala tjänstemän och politiker för att testa Stadstonsättarprojektet i full skala i en eller flera regioner.

Martin Q Larsson
ordförande

Intresset för presentationsdagen har varit stort från såväl tonsättare som orkesterinstitutioner, och bland 58 inskickade verk har en kommitté bestående av två tonsättare och två dirigenter valt nedanstående.

• Anders Emilsson (f 1963) A ride into the wood
• Kim Hedås (f 1965) RE:CAI:O
• Daniel Hjorth (f 1973) SYMPHONY no 1 – ”Time Changes”
• Reine Jönsson (f 1960) Den sorgsna vargen
• Maria Lithell Flyg (f 1965) In and Out
• Anna-Lena Laurin (f 1962) Persephone. Version II. For symphony orchestra
• David Lennartsson (f 1973) Waves - a beautiful noise / wafted across
• Jim O’Leary (f 1971) Sixty-three
• Matthew Peterson (f 1984) And all the trees of the field will clap their hands
• Jonas Valfridsson (f 1980) Temples of Kamakura – sats I. Engaku-ji

De utvalda verken är komponerade mellan 2006 och 2015, och kommer att antingen framföras i sin helhet eller i utsnitt om 5-7 minuter, under ledning av dirigenten Andreas Hanson. Målsättningen med projektet är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till programråden vid svenska konsertinstitutioner, och på så vis bibringa svenska medborgare en större musikalisk mångfald.

Urvalskommittén 2016 har bestått av:

• Michael Bartosch, dirigent
• Katarina Leyman, tonsättare
• Rolf Martinsson, tonsättare
• Marit Strindlund, dirigent

Arrangörerna vill tacka Svensk Musik och Gehrmans Musikförlag för partitur och stämmaterial till medverkande stycken. Dessutom är vi extra glada att i år få välkomna Svenska Dirigentföreningen till Presentationsdagen!

Till nya styrelsemedlemmar för en period om två år valdes Ulrika Emanuelsson, Jenny Hettne och Sten Sandell.

Vid stämman utmämnde föreningen även två nya hedersmedlemmar och två nya passiva medlemmar. Till hedersmedlemmar i FST valdes Anna Lindal, violinist och dekan vid Operahögskolan, och Gunnar Eriksson, legendarisk kördirigent. Båda var sedan tidigare passiva medlemmar i FST.

Till nya passiva medlemmar valdes Karin Starre och Fredrik Malmberg. Karin Starre är VD vid Audiorama, ett akustiskt specialbyggt rum där publiken omges av 21 högtalare från tak till golv, och ett centrum för ny elektronmusik. Hon har även arbetat med andra projekt inom samtida konstmusik, senast Min granne Tonsättaren. Fredrik Malmberg är en av de yngre kördirigenter som fört fram samtida konstmusik till en större allmänhet. Malmberg är idag chefsdirigent för Eric Ericsons Kammarkör och professor i kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

I samband med stämman hölls konstituerande styrelsemöte, vilket omvalde Dror Feiler till vice ordförande. Efter stämman åt medlemmarna gemensam middag, och avtackade bland annat Mattias Svensson Sandell och Paula af Malmborg Ward, vilka avgick som styrelseledamöter efter sex år, samt Andrea Tarrodi som avtackades i sin frånvaro (hon hade uruppförande i Radiohuset samtidigt).

Stämman var mycket välbesökt, med ett hundratal deltagande medlemmar.

Spatial Opera Company - Jens Hedman, Åsa Nordgren, Ruta Vitkauskaite - tilldelades Golden Stage Cross för sin opera Confessions tisdag 29 mars under en tv-sänd gala på operahuset i Vilnius, Litauen. 

Confessions är deras första opera som fokuserar på rörelse och rymd i ljud genom ljud. Medverkar i verket gör:
Åsa Nordgren, soprano and responsible for libretto, resident in Gothenburg, Sweden
Ruta Vitkauskaite, composer from Vilnius, Lithuania, resident in London.
Jens Hedman, composer resident in Sandviken, Sweden.

Operan har arbetats fram i tätt samarbete genom workshops över temat de sju dödssynderna och Jens, Rutas och Åsas gemensamma intress för rymt och rörelse genom ljud. I operan utforskar Jens, Åsa och Ruta hur de kan uttrycka intryck och fantasier genom elektroniska ljud kombinerade med akustiska ljud. De experimenterar också med att trigga publikens sinnen genom element som doft och känsel.Åsas röst ackompanjerad av Rutas violin och Jens akustiska objekt guidar publiken jämte förinspelad elektronik och röst. Operan framförs i mörker, för att skapa en imaginär scenografi genom ljudbilden. Alla deltagare erbjuds att bära ögonmask för att kunna få en djupare upplevelse av föreställningen.

Text: Anna Hedelius

Allt började en kväll på Fylkingen i höstas. Där stod saxofonisten Jörgen Pettersson tillsammans med klarinettisten Robert Ek samt tonsättarna Sten-Olof Hellström och Ann Rosén, småsnackade efter en konsert och konstaterade som flera gånger förr att det saknas samlingsplatser för den nya svenska musiken.

– Den där kvällen var speciell, för plötsligt bestämde vi oss. På stående fot bokade vi Fylkingen en helg i mars.

Kvällen på Fylkingen var startskottet för det som nu tar form som en slags Svensk Musikvår 2.0. FST klev genast i båten med ett startkapital. Medarrangörer är också EMS, Fylkingen, Kungliga Musikaliska Akademien, Södra Latin, Konstakademien, Musikalliansen, Stockholms stad och Stims promotionsnämnd.

På bara några månader har idén växt till färdig produkt med fyra konsertlokaler under lika många dagar, över 200 medverkande musiker och närmare 50 svenska verk av nästan lika många tonsättare. Utgångspunkten vid programläggningen har varit en bred festival där svensk nutida musik exponeras både med uruppföranden och historiska återblickar till 1900-talet.

Fyra dagar, fyra konsertlokaler
Mångfald kommer att prägla musiken under Svensk Musikvår. Torsdagens program på Fylkingen bjuder på elektroakustisk musik. Under fredagskvällen framträder Stockholms Kammarkör under ledning av den prisade dirigenten Florian Benfer, Great Learning Orchestra samt pianoduon Mats Persson och Kristine Scholz i Konstakademiens makalösa lokaler.

Under lördagen spelar Kammarensemblen, Stockholms Saxofonkvartett och Norrbotten Neo på Musikaliska.

Festivalen avslutas på söndagen på Södra Latin, där skolans symfoniorkester samt kammarkör under ledning av Jan Risberg framträder med musik av Anders Hillborg och Karl Birger Blomdahl. Även Jan Risbergs ensemble Sonanza medverkar.

Musikprogrammet varvas med spännande seminarier. Ambitionen är att Svensk Musikvår ska fylla också en social funktion. I caféer och serveringar hoppas Jörgen Pettersson på givande möten mellan publik, tonsättare och musiker.

Läs artikeln i sin helhet i Tonsättaren 1.2016 som finns här

Program Svensk Musikvår 17-20 mars

Torsdag på EMS/Fylkingen
16.00 Mats Lindström föreläser kring temat Diffusör/Diffusion.
19.00 Invigningstal av FST:s ordförande Martin Q Larsson
Invigningsakt i baren: Lars Bröndum: ”Ignition” (uruppf), Ann Rosén: ”Resilience SM”, Leo Nilsson: ”Skorpionen”, Iréne Sahlin: ”Valsverk Around731”, Rolf Enström: ”Wellen I” (uruppf), Sol Andersson: ”Monolog: In Memoriam”, Lise-Lotte Norelius: ”Sky”, Fredrik Gran: ”An Hour and a Half”, Paulina Sundin: ”Med lekande kval”, David Granström: ”Aurora”

Fredag på Konstakademien
19.00 Stockholms Kammarkör, dir Florian Benfer:
Kristin Boussard: ”Min Eallin”, Thomas Jennefelt: ”Claviante Brilioso”, Magnus Bunnskog: ”Lecture on Something”
20.15 Mats Persson & Kristine Scholz
Viking Dahl: Ur ”Maison de Fous”, Peter Hansen: ”Un objet trouvé”, Olle Bonniér: ”Plingeling”, Ellen Arkbro: ”KALI”,  Mats Persson: ”Fiesta”, Dror Feiler: ”Barrikad”
21.15 The Great Learning Orchestra (GLO) framför några utvalda instruktionsstycken och grafiska partitur från svenskt 60-70-tal.

Lördag på Musikaliska
Kammarensemblen, dirigent Michael Bartosch
Bo Nilsson: ”Szene 1”, Bengt Hambreus: ”Nocturnals, Incantation - Figures fugitives – Choros”, Jan W Morthenson:” Contra”, Bo Nilsson: ”Szene III”
15.00 Klingande akademi (Clara Schumann)
18.00 Stockholms Saxofonkvartett
Christer Lindwall: ”Cut Up”, Lars-Gunnar Bodin: ”Utsaga nr 1 för saxofonkvartett och recitatör” (uruppf), Peter Lindroth: ”SX Q II”( uruppf), Paulina Sundin/Monty Adkins: ”Rondures”, Catharina Backman: ”Kinderlied V”
19.00 Tamas Ungvary Celebration Orchestra, dir Tamas Ungvary
Tamas Ungvary: ”soNOtanz för ensemble” (uruppf)
20.00 - Norrbotten Neo
Kim Hedås: ”Silent Plan”, Anders Eliasson, ”Trio”, Kent Olofsson: ”Chiral V”, Karin Rehnqvist: ”Wings”, André Chini: ”Trafficking”

Söndag i Södra Latins Aula
14.00 Södra Latins Symfoniorkester samt kammarkör med solister
David Lennartsson: ”Larm för kör och dator”, Malin Bång: ”Avbrott för violin och dator”, Kaija Saariaho: delar ur ”Lohn”. Karl-Birger Blomdahl: ”Danssvit No. 1 för flöjt, stråktrio och slagverk”, Karen Tanaka: ”Night Bird för altsaxofon och dator”, Anders Hillborg: ”King Tide”
18.00 Kammarensemblen Sonanza, dirigent Jan Risberg
Pär Frid: uruppförande, Torbjörn Nilsson: ”Fyra sånger”,sångare: Linus Börjesson, Mattias Lysell: ”Gilded Splinters”, Henrik Strindberg: ”Bilder”

Pressbilder:
Stockholms saxofonkvartett:
http://www.saxofonkvartetten.se/aapublikview.asp?key=522&meny=157&topp=0

KammarensembleN (gå in under flik ”Bilder”):
http://hem.kammarensemblen.com

Great Learning Orchestra – (finns bilder under flik ”Sound/photo”)
http://www.thegreatlearningorchestra.se

Mats Persson/Kristine Scholz:
http://www.pianoduo.se/en/press_images.php

Norrbotten Neo:
http://www.newdirections.se/wp-content/uploads/2015/02/ensemble-chini.jpg

foto: Moa Lundqvist