Vid stämman utnämndes FSTs vice ordförande Dror Feiler samt Elisabeth Widlund (Musikförläggarna) till nya suppleanter i styrelsen, och Martin Jonsson Tibblin till ordinarie ledamot. Vidare utnämndes två nya externa styrelseledamöter, Hanna Gullander och Hans Fahlin. Man tackade även Mattias Svensson Sandell, Nutta Hultman, Kristina Rennerstedt och Leif Pagrotsky för deras viktiga arbete i styrelsen under många år.

Stims styrelsesammansättning är numera sålunda

• Kjell-Åke Hamrén, ordförande
• Martin Q Larsson, 2e vice ordförande (FST)
• Martin Jonsson Tibblin, ordinarie (FST)
• Marie Samuelsson, suppleant (FST)
• Dror Feiler, suppleant (FST)
• Monica Ekmark, ordinarie (Musikförläggarna)
• Erik Hasselqvist, ordinarie (Musikförläggarna)
• Elisabeth Widlund, suppleant (Musikförläggarna)
• Lars Karlsson, suppleant (Musikförläggarna)
• Alfons Karabuda, 1e vice ordförande (SKAP)
• Douglas Carr, ordinarie (SKAP)
• Elise Einarsdotter, suppleant (SKAP)
• Anders Wållbäck, suppleant (SKAP)
• Hanna Gullander, ordinarie
• Hans Fahlin, ordinarie

2016 års vinnare är:

• Bästa Ungdomsinititativ: Pointed Tongues av musikstuderanden Elias Lang, Ockelbo
• Enaståede Pedagogisk Gärning: körpedagogen Daniela Nyström, Örnsköldsvik
• Nyskapande Innovativt Projekt: musikgruppen Sallyswag

– En av Föreningen Svenska Tonsättares främsta uppgifter är att främja den svenska musikkulturen och den musikaliska mångfalden, och genom vårt deltagande i Framtidens Musikpris vill vi tillförsäkra oss om den framtida återväxten för musiklivet, säger Martin Q Larsson, ordförande för FST. Föreningen har i detta syfte under många år drivit Stenhammarprojektet, där svenska tonsättare arbetar kreativt med ungdomar i gymnasiet. Under 2016 planerar vi att utvidga projektet till att omfatta fler åldersgrupper och aktiviteter. Parallellt med detta arbetar vi för att införa komposition som ordinarie ämne vid svenska kulturskolor, och ett pilotprojekt förväntas inledas 2017.

Syftet med Framtidens Musikpris är att lyfta fram behovet av satsningar på musikskapande för barn och unga. Pristagarna har valts ut genom en riksomfattande nomineringsprocess i kombination med ett juryarbete med representanter från prisets samtliga samarbetsorganisationer, FST har representerats av tonsättaren och pedagogen Christopher Elgh. Vinnarna erhåller 20 000 kronor var vid en ceremoni den 23 augusti på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Framtidens Musikpris arrangeras av Riksförbundet Unga Musikanter, i samarbete med FST, Kulturskolerådet, Swedish Music Hall of Fame, SKAP, Musikförläggarna, Musikverket, SYMF, Svensk Scenkonst, Lärarförbundet och Stims promotionnämnd.

Läs mer på www.framtidensmusikpris.se

Prismotiveringar Framtidens Musikpris 2016

Bästa Ungdomsinitiativ

ELIAS LANG med Pointed Tongues, Ockelbo
Pointed Tongues är en musikal vars initiativ helt bygger på ungas eget musikaliska skapande. Musikstuderande Elias Lang har utifrån en idé skrivit och komponerat musik, skrivit text och arrangerat, repeterat samt satt samman ensemble för musikalen. Tillsammans med ett 30-tal unga från högstadiet och gymnasiet har musikalen sedan framförts vid mycket uppskattade föreställningar på skolor. Gärningen äger än större aktualitet och betydelse då handlingen byggs upp runt HBTQ-frågor. Med en stor förmåga att ta till vara på musikens inneboende kraft har Elias Lang tagit ett initiativ som skänker respekt och glädje.

Enastående Pedagogisk Gärning

DANIELA NYSTRÖM, körpedagog, Örnsköldsvik 
Daniela Nyström är musiklärare och körpedagog som under mer än 20 år byggt upp en körverksamhet som genom hennes gärning fått en hel bygd att sjunga. Hennes pedagogiska arbete med ungas gemensamma sjungande sträcker sig från fyraåringar upp till gymnasiet. Där tas gemensamt ansvar för en helhet i körens utveckling och genom att låta yngre och mindre erfarna sångare musicera tillsammans med de äldre skapas personliga och musikaliska möten. Barnkammarkören, Femenalen, Killkören samt Barnkören Sånglust har rönt stor uppskattning såväl i Sverige som internationellt. Med handlingskraft tar hon sig an de som saknar självförtroende genom att starta upp “Jag kan inte sjunga-kören” – som efter några repetitioner byter namn till “Jag kan visst sjunga-kören”.

Från uppväxten i storstadens Berlin till Höga kustens natur har Daniela på sin livsresa fört med sig bred kunskap och erfarenhet. Hon har med stor energi och uthållighet, år efter år byggt upp en sånglig gemenskap som förmedlar känslan av att alla kan och allt är möjligt – tillsammans med musik.

Nyskapande Innovativt Projekt

SALLYSWAG, Sverige
Sallyswag är ett band med nio musiker där medlemmarnas har rötter i allt från dancehall, hiphop, jazz, oriental till afro och svensk folkmusik. Med stor musikalisk integritet och kvalitet vågar de kreativt att bryta upp gamla barriärer korsa genrer och med stor vitalitet sitt livsbejakande förhållningssätt söka sig till nya uttryck. 

Sallyswag är så mycket mer än en musikalisk urkraft! De har en drivkraft som uppmuntrar till förändring, inte bara inom musik, utan samhället i stort. Ett kollektiv med fantastiska musiker och starka individer som genom sina konserter, workshops och existens inspirerar och stärker ungdomen idag, inte minst unga tjejer. Med musiken som ett verktyg för att bryta normer och sprida sitt feministiska budskap kommer Sallyswag vara en stor bidragande faktor i arbetet för en jämställd musikscen.

Föreningen Svenska Tonsättare har beretts möjlighet att yttra sig över det reviderade förslaget till ny kyrkohandbok (Svenska kyrkans utredningar 2016:1). Föreningen organiserar landets professionella tonsättare inom hela konstmusikområdet och tar mycket aktiv del i hur kyrkans musikliv utvecklas, bland annat genom sin särskilt tillsatta ”tontankesmedja”.

Många av föreningens medlemmar är själva på olika sätt delaktiga i kyrkans musikliv, det liturgiska såväl som det konsertanta. Det faktum att andra kulturer än den svenska är rikt representerad i tonsättarföreningen gör dessutom FST till en viktig resurs för en nationell kyrka i en alltmer multikulturell och interkulturell kontext. Vi utgår från att musikens unika betydelse i kyrkans liv, och förmåga att öppna för meditation och närhet till det gudomliga, gör alla synpunkter och reaktioner från oss och andra instanser i musiklivet särskilt betydelsefulla för utformandet av ny kyrkohandbok.

FST var av obegriplig anledning inte angiven som ordinarie remissinstans vid förra remissomgången (Svenska kyrkans utredningar 2012:2), men inkom då med en spontanremiss där utredningen avfärdades som illa genomtänkt, hastigt hopkommen och dåligt förankrad. KHF 2016 har nu tillsänts oss, men med en remisstid som är så uppseendeväckande kort att vi misstänker att många remissvar inte blir frukten av ett tillräckligt grundligt prövande.

Föreningen Svenska Tonsättares primära utgångspunkt för detta svar är vårt grundläggande intresse för musikalisk kvalitet, traditionsbevarande och nyskapande i hela det svenska musiksamhället, och vi fokuserar därför på musikdelen i kyrkohandboksförslaget. Vi har dock även reagerat på teologiska och stilistiska tveksamheter i det nya förslaget, och finner att dessa tveklöst också påverkar möjligheterna att skapa ny kvalitativ musik. Stadfästa texter måste ha en litterär nivå som också kan inspirera till goda tonsättningar.

Vår kritik kan sammanfattas i följande punkter

1. Landets musikaliska kompetens har inte tillvaratagits i framtagandet av förslaget, och trots den massiva kritiken från såväl vetenskapligt som konstnärligt och praktiskt-musikaliskt håll är det reviderade förslaget i allt väsentligt oförändrat från KHF 2012. Arbetet har dessutom utförts utan tydliga och vägledande riktlinjer, utan den kvalitetssäkring som bland andra ärkebiskopen efterfrågat och utan den nödvändiga transparens som ett framtida klingande kulturarv förtjänar.
2. Revisionen av den äldre musiken – musikserie A – är bara påbörjad, och det som hittills gjorts har inte skett med tillräcklig hänsyn till musikvetenskaplig fackkunskap och konstnärlig sensibilitet.
3. KHF 2016 öppnar visserligen för fritt musikval till stadfästa texter, men hanteringen av musikserierna B-E visar att brukarperspektivet inte getts den nödvändiga stimulans från konstnärligt håll som kunde gjort serierna både användarvänligare och kompositoriskt intressantare.

Arbetsprocess och transparens

De tjänstemän som drivit arbetet med KHF 2016 har uppenbarligen inte tagit till sig de synpunkter som framförts mot byråkratistyre och bristande insyn. De musikexperter som på olika sätt knutits till arbetet har fått ett mycket begränsat inflytande över resultatet, och de krav som ställts på tydliga riktlinjer och kvalitetssäkring har uppenbarligen ignorerats. Detta arbetssätt kritiserades från många håll under 2014, och av biskopsmötet (jmf 2014 §132) utlovades bot och bättring inför det fortsatta arbetet med handboken. Något vi ännu inte kunnat se frukten av.

Vi kan konstatera att inget av de löften som gavs de fem musikorganisationerna 2014 har infriats. Inget musikråd har skapats i Svenska kyrkans ledning, ingen ny musik beställdes av svenska tonsättare; ytterst lite är i praktiken förändrat i KHF 2016. De förändringar som skett har i flera fall varit till det sämre, särskilt när det gäller flera nya ackompanjemangssatser och ambitionen att förse all musik med ackordanalys. Att exempelvis ackordsätta den tidiga musiken är både onödigt och okänsligt. Kyrkohandboksförslaget 2016 uppvisar i lika hög grad som KHF 2012 brister som beror på att kommittén i all hast bett dem man haft närmast att göra jobbet, och det utan att gemensamma principer för arbetet först tagits fram.

Vård av den kyrkliga musiktraditionen

Det är av yttersta vikt att förvaltandet av den traditionella liturgiska musiken, från gregorianik och framåt, sker med hänsyn till såväl aktuell forskning som konstnärlig förförståelse och omsorg. Den nödvändiga vitaliseringen av det äldre musikarvet kräver att översynen görs utan tidspress och med hjälp av all tillgänglig expertis. Kravet på att Musikserie A omarbetas kvarstår.

Musikaliskt nyskapande

Till handboksförslaget 2012 beställdes två nya serier musik, utan att någon form av upphandling skett. Endast två komponister blev (i sent skede) tillfrågade att bidra med nyskrivet. En allmän uppmaning till insändande av arbetsprover utifrån givna principer, hade definitivt varit att föredra. FST finner det anmärkningsvärt att inte fler professionella tonsättare – också med gedigen kompositorisk erfarenhet från andra konstnärliga fält än den inomkyrkliga – fått bidra till nyskapandet i KHF 2016. De enstaka upphovsmän som anlitats har dessutom i stor utsträckning själva getts uppdraget att revidera sina alster, istället för att i dialog med erfarna komponister utveckla musiken vad avser texttolkning, energidisposition, intensitetskurvor, harmonisk rytm etc.

I samtliga musikserier tycks utgångspunkten har varit det dur/moll-tonala paradigm som historiskt framförallt präglade tiden 1650-1900, medan exempelvis modalitet, fritonalitet och andra alternativa organisationsmodeller för melodi och harmonik lyser med sin frånvaro. Bland svenska tonsättare finns en djup insikt i hur melodik, rytmik, harmonik och övriga musikaliska parametrar kan ges en pregnant gestalt utifrån text, undertext och liturgiskt sammanhang. Originalitet och konstfärdighet står inte per se i motsats till användarvänlighet och omedelbarhet, och bred kompositorisk erfarenhet kan öppna nya vägar till kombinationer av igenkänning och unicitet. Denna resurs måste mycket bättre utnyttjas i det fortsatta arbetet med en kyrkohandbok.

Övriga synpunkter

• Enligt Upphovsrättslagen har den som komponerat musik eller skrivit text rätt att bli angiven i samband med tillgängliggörandet. FST har även i sitt förra remissvar påpekat att upphovspersoner bör namnges i direkt anslutning till publicerandet av upphovsrättsskyddad musik, vanligtvis i övre högra hörnet av noterna. I det publicerade förslaget finns inga sådana noteringar, utan man måste bläddra till slutet av boken för att finna dem. Detta avviker starkt från praxis för hur man publicerar noter i allmänhet, och kan bara tjäna till att förringa upphovsmannens musikaliska insats. Föreningen Svenska Tonsättare rekommenderar att man istället i samband med varje verk tillkännager upphovsmannen, eller om denne inte är känd, som brukligt ursprungsland och århundrade.
• Barnperspektivet – som tyvärr är tämligen frånvarande i KHF 2016 – är särskilt viktigt för FST, då musik för det uppväxande släktet måste ägnas väl så stor omsorg som musik för vuxna.
• Kyrkomusikernas roll bör uppvärderas i gudstjänstarbetet, och för introduktion av ny musik kan mycket väl professionella kyrkosångare anlitas, enligt dansk modell. FST medverkar gärna till framtagandet av musikutgåvor och pedagogiskt material som kan stimulera såväl körarbete som församlingssång.
• Ett centralt musikråd bör snarast tillsättas i Svenska kyrkan, ett forum där FST gärna ställer sin sakkunskap till förfogande. Överhuvudtaget vill de svenska tonsättarna skapa nya plattformar för kontinuerlig dialog mellan musikutövare och kreatörer av kyrklig musik.

Sammanfattning

Föreningen Svenska Tonsättare föreslår

• att KHF 2016 i sin helhet återremitteras till en ny handboksgrupp där representanter för landets samlade musikaliska och musikvetenskapliga kompetens bereds plats.
• att inget slutdatum sätts för arbetet.
• att revisionen av Musikserie A sker med hjälp av kunniga forskare och komponister med särskild inblick i historisk musik.
• att Musikserierna B-E överhuvudtaget inte beslutas ingå i en framtida handbok utan att formerna för nyskapandet tillåts ta nya vägar. Musik som i en framtid ska införlivas i handboken bör ha genomlysts av en eller flera grupper av tonsättare och kyrkomusiker – till exempel ett centralt musikråd – och därefter ha visat sig livskraftig i praktiskt bruk.

Föreningen Svenska Tonsättare har sedan en tid lanserat Swedish Composers App, ett sökverktyg som gör det enkelt att finna musik av levande svenska tonsättare.

– Strömmande musiktjänster är ett fantastiskt sätt att bredda sitt musiklyssnande och utnyttja den rika musikaliska mångfald som finns i Sverige och världen, konstaterar Martin Q Larsson, FST:s ordförande. Men att hitta den svenska konstmusiken har hittills varit svårt, eftersom musiken är sorterad efter artist och inte upphovsperson. Endast den som vet vilken ensemble som spelat in en specifik tonsättares verk har kunnat orientera sig i den konstmusikaliska Spotifydjungeln.

Swedish Composers App är länken mellan Spotifys bristfälliga sorteringssystem och lyssnarens möjlighet att både hitta sina svenska favorittonsättare och upptäcka nya. Varje gång appen öppnas visas åtta slumpmässigt valda skivor. Det går även att söka efter specifika tonsättare samt bläddra genom arkivet i bokstavsordning. I inledningsskedet omfattar appen omkring hundra verk, men ambitionen är att det i rask takt ska bli fler.
Under våren kommer FST att följa upp hur många som använder sig av appen. Parallellt med den svenska lanseringen marknadsförs också den nya tjänsten internationellt, framför allt via sociala medier.

– Swedish Composers App är ett utmärkt komplement till podradiokanalen Composer’s Radio, som har ungefär 10 000 lyssningar om året, säger Martin Q Larsson.

Appen är programmerad av Fredrik Fahlman, för designen står Anders Rinman och tjänsten är utvecklad av FST med stöd av  Stims promotionsnämnd.

Anna Hedelius

Läs artikeln i sin helhet i Tonsättaren 1.2016

På den positiva sidan är det tydligt att en av avsikterna med modellen – att sätta fokus på regionala konstnärer av olika slag – har lyckats. Tack vare Kulturrådets krav på återrapportering av dialogen med kulturskapare i regionen, har regionerna i samarbete med KLYS ökat medvetenheten om det lokala kulturlivet i landet. Däremot ser man också en tydlig tendens att regionerna lägger alltmer pengar på kulturverksamhet, medan den statliga insatsen i stort sett har är oförändrad. Det är också främst institutionskulturen som involveras i modellen, av frilansande konstnärer syns sällan röken i regionala kulturplaner.

En annan brist i kultursamverkansmodellen är att det – namnet till trots – inte finns några som helst incitament till yttre samverkan i modellen, varken mellan regioner eller mellan regionen och utlandet. Detta har särskild bäring på musikområdet, eftersom turnéer och gemensamma nationella och internationella insatser underlättas om de regionala aktörerna ser varandra som samarbetspartners och inte som konkurrenter. Eftersom Sverige saknar en internationell kulturpolitik medför det att satsningar på att lansera exempelvis svenska tonsättare i Europa blir mer splittrade och mindre verkningsfulla än de skulle kunna bli om modellen kunde utnyttjas i sin fulla potential. Kulturminister Bah Kuhnke utlovade vid KLYS kulturkonferens i Gävle i februari en Kultursamverkansmodellen 2.0, förhoppningsvis redan under innevarande mandatperiod. Vi tror det när vi ser det.

Vad finns det då för plats för tonsättare i kultursamverkansmodellen? Med stöd av Kulturbryggan tog FST 2015 fram en modell för hur regioner kan arbeta med Stadstonsättare. En Stadstonsättare fungerar som en kreativ konstnärsresurs för en ort och har som uppgift att utveckla platsen utifrån ett ljudande perspektiv. Med utgångspunkt från de som bor och arbetar på orten blir stadstonsättarens verksamhet en plattform för att se nya möjligheter att arbeta med utmaningar och visioner i samhället. Projektet innebär en korsbefruktning av kultur, näringsliv, skola och samhälle i syfte att generera långsiktigt positiva effekter för kommuners självbild och för samhället i stort. Under våren 2016 för FST en dialog med regionala tjänstemän och politiker för att testa Stadstonsättarprojektet i full skala i en eller flera regioner.

Martin Q Larsson
ordförande

Intresset för presentationsdagen har varit stort från såväl tonsättare som orkesterinstitutioner, och bland 58 inskickade verk har en kommitté bestående av två tonsättare och två dirigenter valt nedanstående.

• Anders Emilsson (f 1963) A ride into the wood
• Kim Hedås (f 1965) RE:CAI:O
• Daniel Hjorth (f 1973) SYMPHONY no 1 – ”Time Changes”
• Reine Jönsson (f 1960) Den sorgsna vargen
• Maria Lithell Flyg (f 1965) In and Out
• Anna-Lena Laurin (f 1962) Persephone. Version II. For symphony orchestra
• David Lennartsson (f 1973) Waves - a beautiful noise / wafted across
• Jim O’Leary (f 1971) Sixty-three
• Matthew Peterson (f 1984) And all the trees of the field will clap their hands
• Jonas Valfridsson (f 1980) Temples of Kamakura – sats I. Engaku-ji

De utvalda verken är komponerade mellan 2006 och 2015, och kommer att antingen framföras i sin helhet eller i utsnitt om 5-7 minuter, under ledning av dirigenten Andreas Hanson. Målsättningen med projektet är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till programråden vid svenska konsertinstitutioner, och på så vis bibringa svenska medborgare en större musikalisk mångfald.

Urvalskommittén 2016 har bestått av:

• Michael Bartosch, dirigent
• Katarina Leyman, tonsättare
• Rolf Martinsson, tonsättare
• Marit Strindlund, dirigent

Arrangörerna vill tacka Svensk Musik och Gehrmans Musikförlag för partitur och stämmaterial till medverkande stycken. Dessutom är vi extra glada att i år få välkomna Svenska Dirigentföreningen till Presentationsdagen!

Till nya styrelsemedlemmar för en period om två år valdes Ulrika Emanuelsson, Jenny Hettne och Sten Sandell.

Vid stämman utmämnde föreningen även två nya hedersmedlemmar och två nya passiva medlemmar. Till hedersmedlemmar i FST valdes Anna Lindal, violinist och dekan vid Operahögskolan, och Gunnar Eriksson, legendarisk kördirigent. Båda var sedan tidigare passiva medlemmar i FST.

Till nya passiva medlemmar valdes Karin Starre och Fredrik Malmberg. Karin Starre är VD vid Audiorama, ett akustiskt specialbyggt rum där publiken omges av 21 högtalare från tak till golv, och ett centrum för ny elektronmusik. Hon har även arbetat med andra projekt inom samtida konstmusik, senast Min granne Tonsättaren. Fredrik Malmberg är en av de yngre kördirigenter som fört fram samtida konstmusik till en större allmänhet. Malmberg är idag chefsdirigent för Eric Ericsons Kammarkör och professor i kördirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

I samband med stämman hölls konstituerande styrelsemöte, vilket omvalde Dror Feiler till vice ordförande. Efter stämman åt medlemmarna gemensam middag, och avtackade bland annat Mattias Svensson Sandell och Paula af Malmborg Ward, vilka avgick som styrelseledamöter efter sex år, samt Andrea Tarrodi som avtackades i sin frånvaro (hon hade uruppförande i Radiohuset samtidigt).

Stämman var mycket välbesökt, med ett hundratal deltagande medlemmar.

Spatial Opera Company - Jens Hedman, Åsa Nordgren, Ruta Vitkauskaite - tilldelades Golden Stage Cross för sin opera Confessions tisdag 29 mars under en tv-sänd gala på operahuset i Vilnius, Litauen. 

Confessions är deras första opera som fokuserar på rörelse och rymd i ljud genom ljud. Medverkar i verket gör:
Åsa Nordgren, soprano and responsible for libretto, resident in Gothenburg, Sweden
Ruta Vitkauskaite, composer from Vilnius, Lithuania, resident in London.
Jens Hedman, composer resident in Sandviken, Sweden.

Operan har arbetats fram i tätt samarbete genom workshops över temat de sju dödssynderna och Jens, Rutas och Åsas gemensamma intress för rymt och rörelse genom ljud. I operan utforskar Jens, Åsa och Ruta hur de kan uttrycka intryck och fantasier genom elektroniska ljud kombinerade med akustiska ljud. De experimenterar också med att trigga publikens sinnen genom element som doft och känsel.Åsas röst ackompanjerad av Rutas violin och Jens akustiska objekt guidar publiken jämte förinspelad elektronik och röst. Operan framförs i mörker, för att skapa en imaginär scenografi genom ljudbilden. Alla deltagare erbjuds att bära ögonmask för att kunna få en djupare upplevelse av föreställningen.

Text: Anna Hedelius

Allt började en kväll på Fylkingen i höstas. Där stod saxofonisten Jörgen Pettersson tillsammans med klarinettisten Robert Ek samt tonsättarna Sten-Olof Hellström och Ann Rosén, småsnackade efter en konsert och konstaterade som flera gånger förr att det saknas samlingsplatser för den nya svenska musiken.

– Den där kvällen var speciell, för plötsligt bestämde vi oss. På stående fot bokade vi Fylkingen en helg i mars.

Kvällen på Fylkingen var startskottet för det som nu tar form som en slags Svensk Musikvår 2.0. FST klev genast i båten med ett startkapital. Medarrangörer är också EMS, Fylkingen, Kungliga Musikaliska Akademien, Södra Latin, Konstakademien, Musikalliansen, Stockholms stad och Stims promotionsnämnd.

På bara några månader har idén växt till färdig produkt med fyra konsertlokaler under lika många dagar, över 200 medverkande musiker och närmare 50 svenska verk av nästan lika många tonsättare. Utgångspunkten vid programläggningen har varit en bred festival där svensk nutida musik exponeras både med uruppföranden och historiska återblickar till 1900-talet.

Fyra dagar, fyra konsertlokaler
Mångfald kommer att prägla musiken under Svensk Musikvår. Torsdagens program på Fylkingen bjuder på elektroakustisk musik. Under fredagskvällen framträder Stockholms Kammarkör under ledning av den prisade dirigenten Florian Benfer, Great Learning Orchestra samt pianoduon Mats Persson och Kristine Scholz i Konstakademiens makalösa lokaler.

Under lördagen spelar Kammarensemblen, Stockholms Saxofonkvartett och Norrbotten Neo på Musikaliska.

Festivalen avslutas på söndagen på Södra Latin, där skolans symfoniorkester samt kammarkör under ledning av Jan Risberg framträder med musik av Anders Hillborg och Karl Birger Blomdahl. Även Jan Risbergs ensemble Sonanza medverkar.

Musikprogrammet varvas med spännande seminarier. Ambitionen är att Svensk Musikvår ska fylla också en social funktion. I caféer och serveringar hoppas Jörgen Pettersson på givande möten mellan publik, tonsättare och musiker.

Läs artikeln i sin helhet i Tonsättaren 1.2016 som finns här

Program Svensk Musikvår 17-20 mars

Torsdag på EMS/Fylkingen
16.00 Mats Lindström föreläser kring temat Diffusör/Diffusion.
19.00 Invigningstal av FST:s ordförande Martin Q Larsson
Invigningsakt i baren: Lars Bröndum: ”Ignition” (uruppf), Ann Rosén: ”Resilience SM”, Leo Nilsson: ”Skorpionen”, Iréne Sahlin: ”Valsverk Around731”, Rolf Enström: ”Wellen I” (uruppf), Sol Andersson: ”Monolog: In Memoriam”, Lise-Lotte Norelius: ”Sky”, Fredrik Gran: ”An Hour and a Half”, Paulina Sundin: ”Med lekande kval”, David Granström: ”Aurora”

Fredag på Konstakademien
19.00 Stockholms Kammarkör, dir Florian Benfer:
Kristin Boussard: ”Min Eallin”, Thomas Jennefelt: ”Claviante Brilioso”, Magnus Bunnskog: ”Lecture on Something”
20.15 Mats Persson & Kristine Scholz
Viking Dahl: Ur ”Maison de Fous”, Peter Hansen: ”Un objet trouvé”, Olle Bonniér: ”Plingeling”, Ellen Arkbro: ”KALI”,  Mats Persson: ”Fiesta”, Dror Feiler: ”Barrikad”
21.15 The Great Learning Orchestra (GLO) framför några utvalda instruktionsstycken och grafiska partitur från svenskt 60-70-tal.

Lördag på Musikaliska
Kammarensemblen, dirigent Michael Bartosch
Bo Nilsson: ”Szene 1”, Bengt Hambreus: ”Nocturnals, Incantation - Figures fugitives – Choros”, Jan W Morthenson:” Contra”, Bo Nilsson: ”Szene III”
15.00 Klingande akademi (Clara Schumann)
18.00 Stockholms Saxofonkvartett
Christer Lindwall: ”Cut Up”, Lars-Gunnar Bodin: ”Utsaga nr 1 för saxofonkvartett och recitatör” (uruppf), Peter Lindroth: ”SX Q II”( uruppf), Paulina Sundin/Monty Adkins: ”Rondures”, Catharina Backman: ”Kinderlied V”
19.00 Tamas Ungvary Celebration Orchestra, dir Tamas Ungvary
Tamas Ungvary: ”soNOtanz för ensemble” (uruppf)
20.00 - Norrbotten Neo
Kim Hedås: ”Silent Plan”, Anders Eliasson, ”Trio”, Kent Olofsson: ”Chiral V”, Karin Rehnqvist: ”Wings”, André Chini: ”Trafficking”

Söndag i Södra Latins Aula
14.00 Södra Latins Symfoniorkester samt kammarkör med solister
David Lennartsson: ”Larm för kör och dator”, Malin Bång: ”Avbrott för violin och dator”, Kaija Saariaho: delar ur ”Lohn”. Karl-Birger Blomdahl: ”Danssvit No. 1 för flöjt, stråktrio och slagverk”, Karen Tanaka: ”Night Bird för altsaxofon och dator”, Anders Hillborg: ”King Tide”
18.00 Kammarensemblen Sonanza, dirigent Jan Risberg
Pär Frid: uruppförande, Torbjörn Nilsson: ”Fyra sånger”,sångare: Linus Börjesson, Mattias Lysell: ”Gilded Splinters”, Henrik Strindberg: ”Bilder”

Pressbilder:
Stockholms saxofonkvartett:
http://www.saxofonkvartetten.se/aapublikview.asp?key=522&meny=157&topp=0

KammarensembleN (gå in under flik ”Bilder”):
http://hem.kammarensemblen.com

Great Learning Orchestra – (finns bilder under flik ”Sound/photo”)
http://www.thegreatlearningorchestra.se

Mats Persson/Kristine Scholz:
http://www.pianoduo.se/en/press_images.php

Norrbotten Neo:
http://www.newdirections.se/wp-content/uploads/2015/02/ensemble-chini.jpg

foto: Moa Lundqvist

Andrea Tarrodi är född 1981, och har under det senaste decenniet etablerat sig som en av sin generations mest anlitade tonsättare. Hennes imponerande verklista spänner över soloverk, elektroakustiska verk, kammarmusik, körmusik, solokonserter sceniska verk och orkesterverk av varierande storlek och besättning. Inspirationen från naturen – både dess regelbundenhet och dess nyckfullhet, är påtaglig i Andrea Tarrodis musik. Flyhänt, lyhört och med stor varsamhet komponerar hon fram sin egen inre ton där klang, formspråk och kolorit bildar en dynamisk helhet

Konserten presenterades av tonsättaren Paula af Malmborg Ward, och inleddes med att Dalasinfoniettan, under ledning av David Björkman, framförde Revival av Carin Malmlöf-Forssling, Därefter följde en högtidlig prisceremoni, samt Andrea Tarrodis eget verk Camelopardalis.

Mer musik av Carin Malmlöf-Forssling finns att höra här och här.

Victoria Borisova-Ollas, Stockholm, får stipendiet med motiveringen:

En stor modern tonsättare som med sin musikaliska bredd inte minst berikar repertoaren för kör och orkester.

Daniel Börtz, Kungsängen, får stipendiet med motiveringen:

För en lång och rik tonsättargärning där verk för röster och orkester har en betydande och framträdande plats.

Victoria Borisova-Ollas (f 1969) är född i Vladivostok, Ryssland, men bor sedan 1992 i Stockholm. Hennes musik framförs regelbundet av stora orkestrar över hela världen. 2013 tillägnades hon en tonsättarweekend vid Konserthuset i Stockholm.

Daniel Börtz (f 1943) har komponerat otaliga verk för symfoniorkester, solokonserter och inte minst operor. I januari i ur fick hans opera Medea urpremiär på Kungliga Operan i Stockholm.

Musikföreningen i Stockholm grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. 2015 gick stipendierna till Catharina Palmér och Anders Hultqvist.

Därför lanserar nu FST det digitala sökverktyget Swedish Composers App, där du enkelt kan finna musik av svenska tonsättare. Åtta skivor visas slumpmässigt varje gång du går in på appen, och det går även att söka efter tonsättare, eller bläddra igenom i bokstavsordning. Swedish Composers App består till att börja med av ett hundratal produktioner, och uppdateras kontinuerligt med ny musik.

Vi kan också rekommendera podradiokanalen Composer’s Radio, där du kan finna noggrannt utvald och presenterad musik av nu levande svenska tonsättare.

www.swedishcomposers.se

Programmering: Fredrik Fahlman

Design: Anders Rinman

Swedish Composers App är producerad av Föreningen Svenska Tonsättare, med stöd av Stims Promotionnämnd.

Bröndum och Fallout erhöll priset med motiveringen

Analoga och elektriska syntar
Ljud från hela världen
Faller ut incirklade
i en vertikal struktur

Lars Bröndum är 55 år och arbetar huvudsakligen med live-elektronik i olika former. Han arbetar ofta med interaktion mellan akustiska och elektroniska instrument och hans musik utforskar gränslandet mellan noterad musik och improvisation, och spelar i flera ensembler, bla ReSurge, ExSurge, SpiralCycle, mfl. Förutom komponerandet driver Bröndum det oberoende skivbolaget Antennae Media och är lektor i musik vid institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. 

Manifestgalan är Sveriges enda oberoende musikgala där pris delas ut för verk skapade det senaste året. Galan har arrangeras årligen sedan 2003 av Svenska Oberoende Musikproducenter, tillsammans med samarbetspartners.

Övriga nominerade var
Jeff Stonehouse – On Returning (The Sublunar Society)
Düsseldorf by Night – Images for Tape (Lamour records)
Oskar Hanska – OH!MMXIV (SwingKids)

Fallout finns att lyssna på här.

Svenska Teaterkritikers Förenings Barn- och ungdomsteaterpris 2015 tilldelas uppsättningen MIN MAMMA ÄR EN DRAKE (musik Thomas Lindahl) på Göteborgsoperan/Kungliga Operan, för att den med lika delar humor och melankoli fångar stora frågor för små operabesökare. Pija Lindenbaums bilderbok om Åke och hans stressade mamma ges en scenisk skrud som andas magisk vardagsrealism, helig modersvrede och villkorslös kärlek. Att ta hissen upp i Åkes hyreshus är början på ett musikaliskt äventyr där de höga operatonerna blandas med boogie woogie och jazziga melodier som stannar kvar länge

Priset består förutom äran av litografin ”Utroparen”, en kostymskiss från Peter Weiss ”Marat/Sade” signerad Gunilla Palmstierna-Weiss.

Svenska Teaterkritikers Förenings medlemmar har röstat om Barn-och ungdomsteaterpriset utifrån tidigare tillkännagivna nomineringar. Övriga nominerade till Svenska Teaterkritikers förenings Barn- och ungdomsteaterpris för 2015 var uppsättningarna Peka trumma dansa på Teater Tre och Kentaur på Göteborgs dramatiska teater.

För mer info se:
http://www.teaterkritiker.se/
http://www.thomaslindahl.com/

Målet med projektet Min Granne Tonsättaren mål är att bidra till skapandet, förmedlandet och lyssnandet på okonventionell musik och ljudkonst, att vill involvera många Stockholmare i det koncentrerade lyssnandet och i dialogen utifrån lyssnandet. Tillsammans med människor av olika bakgrund och ålder vill man samlas kring musik som är skapad av tonsättare och musiker som verkar här och berörs av livet och problematiken här.

Fredag 29 januari sammanfattas projektet med en konsert på Fria Teatern i Högdalen, med några av de verk som framförts under 2015. Samtidigt är kvällen en överlämning till deltagarna under 2016. Innan konserten anordnas ett panelsamtal om tonsättarens plats i samhället, modererat av Elisabeth Widlund.

Program

Kl 18.00 Panelsamtal där tonsättarens och musikens möjligheter står i centrum

Kl 19.00 Helkvällskonsert med Duo Gelland och de 10 tonsättare som ingått under 2015 års projekt, Min Granne Tonsättare.

Musik av och med: Jonas Asplund, Olov Franzén, Erika Förare, Peter Lindroth, Maria Lithell Flyg, Chatarina Palmér, Eva Sidén, Patric Simmerud, Gunnar Valkare och Leo Correia de Verdier. 

Mot slutet av kvällen presenteras 2016 års tonsättare i Min granne tonsättare tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett.

Kvällen är ett samarbete mellan Samtida Musik och FST - Föreningen Svenska Tonsättare, med stöd av Stims promotionnämnd.

Fri entré

– För FST är det viktigt att uppmärksamma hela kretsloppet inom konstmusiken – från de som komponerar musiken, via de som spelar och uttolkar musiken till de som ser till att musiken faktiskt framförs genom att producera konserter, föreställningar och festivaler – alla behövs för ett vitalt musikliv, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

Rosenbergpriset om 75 000 kr delas ut till en tonsättare med en betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig, och går till Jan Sandström. Tonsättaren och pedogen Jan Sandström (f 1954) är en av Sveriges internationellt mest ryktbara tonsättare, inte minst genom Motorcykelkonserten, som till dags dato framförts över 800 gånger över hela världen. Hans körstycke Det är en ros utsprungen – en vidarekomponering av 1500-talspsalmen – har också vunnit stor spridning såväl nationellt som internationellt. Jan Sandström utvecklade tidigt ett starkt intresse för musikdramatik och har komponerat flera operor, senast Fair Opera för Norrlandsoperan 2014, i samband med kulturhuvudstadsåret i Umeå. Därtill är Sandström sedan 1989 professor i komposition vid musikhögskolan i Piteå, och har utbildat flera generationer svenska tonsättare.

Interpretpriset om 50 000 kronor delas ut till musiker, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik, och går till violinisten Karin Hellqvist. Karin Hellqvist (f 1983) etablerade sig tidigt på den internationella konstmusikscenen som solist och kammarmusiker med utpräglad musikalisk personlighet och sin egen profilerade repertoar.

Hellqvist spelar kontinuerligt på festivaler och konserter över hela världen tillsammans med olika ensembler och konstellationer, inte minst svenska Curious Chamber Players, och har uruppfört ett stort antal svenska verk som hon tagit med sig på sina turnéer. Hon har mottagit flera priser och utmärkelser, senast norska kritikerpriset 2015 för sina insatser tillsammans med Oslo Sinfonietta.

Priset Musikens Möjliggörare delas ut till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik, och går till Martin Lindman, ordförande för Kalvfestivalen. Priset innebär att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 50 000 kronor.

Martin Lindman (f 1952) är uppväxt i Kalv på gränsen mellan Västergötland, Småland och Halland, i en utpräglad glesbygd. Till vardags arbetar Lindman som allmänläkare, men musiken har sedan tidiga år för honom varit ett fönster mot en större och djupare verklighet, och han spelar orgel och piano till husbehov och sjunger gärna i kör. När Kalvfestivalen startade 2004 var han inte familjär med de nya klangerna, men engagerade sig och föreslog innehåll i festivalen, tex den pilgrimsvandring med musik som nu blivit ett av Kalvfestivalens kännemärken.

Martin Lindman har genom åren starkt bidragit till en fördjupad diskussion om musik och existentiella frågor, och har bidragit till att Kalvfestivalen slagit in på en väg som i vår tid med de stora mänskliga problem som samhället kämpar med, kanske kan bidra med att föra in en större mänsklig och human känsla i musikkulturen. Detta är den unika kompott som blivit Kalvfestivalens grundton; att i den nyskapande och smala konstform som samtida konstmusik är, finna förbindelsen mellan natur, människa och konst.

Hans öppenhet, känslighet och konstruktiva uthållighet har varit helt avgörande för vad Kalvfestivalen är idag. Han ser sig själv som en ovanligt privilegierad och lycklig människa.

Bilder och mer information

www.jansandstrom.com/

www.karinhellqvist.com/

www.kalvfestival.se/

www.fst.se/pristagare

Under en heldag framför Malmö Symfoniorkester kortare verk, eller utsnitt av verk, av 10 svenska tonsättare. Till presentationsdagen inbjuds representanter för programråd eller motsvarande från svenska orkestrar, samt medverkande tonsättare. Samtliga framföranden spelas in, och tillgängliggörs för de inbjudna.

Partitur av medverkande stycken, samt andra verk av tonsättarna kommer även att finnas tillgängliga på plats. Utvalda tonsättare kommer även att presenteras i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och berika den svenska orkesterrepertoaren.

Utlysning

Tonsättare som önskar delta ombedes anmäla in partitur av ett verk, eller utsnitt av ett verk, om maximalt 5-7 minuter, som inte är äldre än 10 år. Komplett material (partitur+stämmor) skall vara deponerat hos Svensk Musik eller utgivet av förlag. Anmälan görs på blankett nedan.
Maximal instrumentbesättning är: 3*3*3*3*, 4331, 1+3, harpa samt stråkar. Med tanke på de varierande orkesterstorlekarna i Sverige får verken gärna vara för en mindre sättning. Verk utöver maxbesättning eller med specialinstrument, solister, elektronik eller liknande kommer inte att kunna tas med. Mer information om Malmö Symfoniorkester finns på www.malmolive.se/mso

Anmälan

Anmälan görs endast elektroniskt genom denna Anmälningsblankett, senast 14 februari 2016. Komplett material (partitur+stämmor) måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FSTs kansli).

En fristående kommitté väljer ut de 10 verk som kommer att framföras den 2 juni. Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resa och övernattning för tillresande tonsättare. 

Frågor

Martin Q Larsson, martinq@fst.se

Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn Erik Järnåker, delar ut sina Järnåkerstipendier, ett tonsättarstipendium för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare och två stråkmusikerstipendier till unga stråkmusikstuderande. 

”Med en böljande, växelvis explosiv och eterisk berättande ton, kastar sig ...et lux in tenebris lucet av Staffan Storm för soloorgel över en med en ljudmassa man inte ofta upplever i kammarmusikaliska sammanhang. Staffan Storm har en blick för orgelns klangliga möjligheter och hans lek med tempot tar fram sidor hos instrumentet såsom rörlighet, grace och utvidgade dynamiska möjligheter. Och titeln som betyder att det krävs mörker för att man ska se ljuset, är något som märks i den kontrastrikedom som detta stycke bär.”

STAFFAN STORM föddes den 16 mars 1964 i Karlskrona. Mellan 1986–1992 studerade han komposition och musikteori vid Musikhögskolan i Malmö. Han har därtill deltagit i olika kompositionskurser av vilka framförallt bör nämnas de vid Centre Acanthes i Avignon, Frankrike samt Feriekurserna för ny musik i Darmstadt, Tyskland. Staffan Storm har undervisat i olika musikteoriämnen på både musiklärar- och musikerutbildningarna vid Musikhögskolan sedan 1993. För närvarande ligger fokus på ämnen som musik och samhälle, formlära och komposition (seminarier och enskild undervisning). 2006–2011 var han biträdande prefekt vid institutionen och därefter sedan 2011 prefekt. Från 2013 är han prodekan vid Konstnärliga fakulteten.

Vid samma tillfälle utdelas också två stråkstipendier om 75 000 kronor vardera till violinisten Elna Carr och cellisten Daniel Tengberg.

Tonsättarstipendiater 2008-2014
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008 Mikael Edlund, Solo

De senaste tjugo åren har en rad studier visat att barn som tränar musik klarar skolan bättre än andra barn, att barn som studerar matematik och musik parallellt lär sig bättre än barn som bara studerar matematik, och att aktivt musicerande stimulerar lärandeprocessen hos alla människor, oavsett ålder. Förra året kunde ett forskarlag vid KI, under ledning av hjärnforskaren Torkel Klingberg, visa att det beror på att musiklektioner tränar arbetsminnet. Arbetsminnet handlar om förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt; ju bättre arbetsminne barn har, desto enklare har de att lära sig läsa, räkna, memorera fakta, se mönster och förstå samband. Forskarlaget kunde bevisa att arbetsminnet utvecklades snabbare hos barn som tränade musik, och ju mer de tränade desto mer ökade utvecklingen. Med andra ord ett uppenbart orsakssamband mellan musikträning och inlärning. Forskarna kunde även föreslå varför; musik är en komplicerad ordning, och kräver att man håller många element i huvudet samtidigt.

Senare samma år kunde professor Nina Kraus vid Northwestern University i Chicago påvisa att musikträning ökar språkförmågan hos barn, och utvecklade ett sätt att mäta nervcellers reaktion på olika ljud. Hennes forskning visar att så skilda problem som åldrande, autism, läs- och skrivsvårigheter och fattigdom har visat sig vara associerade med förmågan att hantera språk och problem att uppfatta ljud. Dessutom har forskarna kunnat se exakt i vilka av dessa avseenden musikträningen har effekt. Effekterna gäller inte enbart barn och unga, även vuxna som musicerat måttligt hade väsentligt bättre hörsel än jämnåriga utan musikträning.

Musikens värde finns naturligtvis först och främst i den konstnärliga upplevelsen, i att musiken skapar mening och ger livet fler dimensioner. Men utan att förringa musikens egenvärde, kan vi också konstatera att den har positiva bieffekter som det vore direkt korkat att bortse från. PISA-testet – OECDs kunskapsutvärdering av femtonåringar i 65 länder – lämnar allt övrigt att önska vad gäller svenska skolelevers prestationer i internationellt perspektiv. Märkligt nog tycks ingen av alla skoldebattörer hört talas om de senaste tjugo årens landvinningar inom hjärnforskning, för då skulle de redan dragit slutsatsen vad svenska skolelever i själva verket är i behov av.

Något som verkligen skulle revolutionera svenska skolan vore att ge alla skolelever seriös undervisning i musikteori, komposition och aktivt musicerande, med samma självklara dignitet som matematikundervisningen.  Detta skulle icke blott ge avslutningskonserterna högre kvalitet, utan varje elevs arbetsminne skulle tränas på ett helt nytt sätt, med bevisat positiva effekter för ämnen som matematik, svenska och samhällskunskap.

Det ställer dock inte endast krav på schemaläggning och läroplanens balans mellan ämnen. Det kräver en helt ny musikdidaktik, där musiklärarna ges nya instrument att bibringa eleverna musikaliska kunskaper, som de kan använda även i andra ämnen. I gymnasiets läroplan GY2011 läser vi: ”Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.” Kanske uppstår till och med en ny didaktik för matematikundervisningen, som utnyttjar människans tre medfödda instinkter: matematik, språk och musik?

Martin Q Larsson
ordförande

Läs mer om musik och lärande

Läs mer i Tonsättaren 4 2015