Stims nyutnämnde vd Casper Bjørner har varit vd för Walt Disney i Norden där han arbetat med snabb digital omställning, licensiering och upphovsrätt. Under sin karriär har han lett organisationer på marknader där han utvecklat kundrelationer och knutit internationella partnerskap både inom och utanför mediesfären. 

Han kommenterar utnämningen med följande ord: 

–  Stim har ett enormt viktigt samhällsuppdrag och en helt central roll för att stärka det svenska musiklivet, med upphovsrätten och den kollektiva förvaltningsmodellen som grund. Stim kan bli en än mer samlande kraft i musikvärlden, och möta den globala transformation som kännetecknar branschen. Det finns en exceptionell efterfrågan på svensk musik och vi ska ge musikskaparna de allra bästa förutsättningarna att fortsätta skapa och nå ut. Jag känner mig hedrad att få genomföra detta tillsammans med dem, med Stims skickliga medarbetare och alla andra i vår omvärld som vi ska samarbeta med. 

– Vi är mycket glada att välkomna Casper Bjørner som vd för Stim. När Stim nu går in i ett nytt skede behövs ett ledarskap som är både affärsorienterat, värderingsdrivet och relationsskapande. Casper har arbetat med medier i ett stort antal former och har ett djupt engagemang för musikens värde. Han har också en gedigen erfarenhet av stora förändrings- och utvecklingsprocesser och med honom som vd står vi redo att möta utmaningarna i en snabbrörlig bransch, säger Carina Brorman, styrelseordförande för Stim.

Casper Bjørner tillträder den 1 oktober, och efterträder Karsten Dyhrberg Nielsen som avgick i maj 2021. 

Dokumentation av musikaliska verk är viktigt för att presentera verksamheter och konstnärskap och leder förhoppningsvis till fler nya beställningar och andra konstnärliga uppdrag. 

Om inspelningstödet
Föreningen har budgeterat för ett stort antal inspelningar i år, men vi kan dock inte garantera att alla kan bli av under 2022, ifall det inkommer många ansökningar. Målsättningen är att samtliga FST-medlemmar som önskar, ska kunna få minst ett verk inspelat över tid. Vi räknar med att detta projekt kan pågå i två-tre år och hoppas att det kan fortgå länge så att ännu fler inspelningar kan göras. De tonsättare vars musik av olika anledningar inte kan spelas in genom detta inspelningsbidrag, kommer istället att erbjudas möjlighet att få ett verk inspelat vid annat tillfälle.

Den som ansöker om inspelningsbidraget ansvarar för att klarera rättigheterna med inblandade parter. Vi har förberett avtalsmallar vilka reglerar rätten att få spela in musiken och hur den sedan får användas. FST kommer att marknadsföra verken på olika sätt, bl.a. genom FST:s nystartade YouTube-kanal och i andra plattformar och sammanhang.

Ansökningar behandlas löpande via webbformuläret Ansök om Inspelningsstöd och eventuella frågor skickas till FST:s projektledare Dina Liberg: dina.liberg@fst.se 

Ansökan ska innehålla följande information:
• ​Ange vilka verks som ska spelas in och i vilket sammanhang (ex. live eller i studio)
• ​Tilltänkta musiker
• ​Tilltänkt ljudtekniker (alt. om förmedling av ljudtekniker önskas)
• ​Grov budget för inspelningen där det tydligt fråmgår vad kostnaden för en ljudtekniker är.
• ​Ange gärna var resten av finansieringen kommer ifrån (ex. egen insats, insats från en konsertarrangör, andra stöd m.m.)

Dina Liberg svarar för alla frågor rörande inspelningsprojektet. Hon hjälper dig också att hitta en lämplig ljudtekniker. Om du själv har kunskaper i inspelning och vill sköta ditt eget inspelningsarbete kan du ange det i ansökan.

Om du är professionell ljudtekniker och vill arbeta med FST:s inspelningsprojekt och dylika uppdrag, anmäl dig gärna till vår projektledare Dina Liberg.

Kriterier och krav:
• Ett inspelningsstöd beviljas per tonsättare eftersom FST önskar skapa förutsättningar för att så många tonsättare som möjligt ska få sina verk inspelade. 

• Maxbeloppet för inspelningsbidraget är 5 000 kronor exkl. moms vid fakturering (alternativt 3 800 kronor som bruttolön).

• Bidraget kan endast användas för att täcka kostnader som exempelvis arvode till ljudtekniker, eller resekostnader för ljudtekniker. OBS! Stödet kan inte användas till kostnader för inköp av studioutrustning, musikutrustning eller musikerarvode. 

• Ljudtekniker står för egen utrustning och lokala resor. I det fall ingen lokal tekniker finns kan en del av bidraget användas för reseersättning till ljudtekniker.

• Musiker som framför verken ska vara professionella utövare.

• Kvaliteten på ljudinspelningarna ska vara lägst: Stereo, 24-bit/44.1 kHz. Wav- eller AIFF-fil.

• Alla rättigheter måste klareras genom skriftliga avtal mellan alla berörda parter; tonsättare, musiker och ljudtekniker. I avtalen framgår att såväl tonsättare och medverkande musiker som FST äger rätt att tillgängliggöra inspelningen för promotionsyfte i sina egna kanaler, dock ej för kommersiellt syfte. FST:s avtalsmallar ska användas och de tillhandahålls efter ansökans bifall.

• Vid liveinspelningar av flera verk (ev. av flera tonsättare) beviljas ett inspelningsstöd per konserttillfälle. Flera verk av en och samma tonsättare kan alltså bli aktuella för inspelning inom stödets ramar, men tonsättaren själv kan endast ansöka om stödet vid ett tillfälle.

• Bidraget är anpassat till ljudande inspelningar men kan givetvis också nyttjas för medföljande inspelning av rörlig bild om projektet inbegriper detta.

• Redovisning och uppladdning av ljudfil och dokumentation ska göras i efterhand.

• ​Stödet betalas ut efter att samtliga kriterier och krav är uppfyllda samt dokumentationen är inlämnad.

• ​Inspelningen skall äga rum inom 6 månader från att ansökan är beviljad såvida ingenting annat är avtalat. 

• ​Ansökningar som är beviljade men där inspelningar är inte genomförda inom tidsramen kan behöva söka å nytt. 

Stödet kommer att utvärderas löpande.

Bidraget söks genom att fylla i ansökningsformuläret här:
Ansökningsformulär: Ansök om inspelningsstöd 

Alla Stimanslutna upphovspersoner är varmt välkomna att söka Stimstipendium. Stipendiet ansöks online via ett webbformulär på Stims "Mina sidor" och är tillgängligt under ansökningsperioden som 2021 infaller mellan 12 augusti och 12 september. För att ansökan ska godkännas måste minst 15 minuter musik bifogas. Besked ges i november till alla som har ansökt om stipendium.

Regler och urvalsförfarande
Beslut om stipendier fattas av Stims styrelse efter förslag från en stipendiekommitté som består av ämnesexperter som alla är professionellt verksamma inom olika delar av musikområdet. Uppdraget från Stim styrelse är att utse stipendiater som visar hög konstnärlig kvalitet och därigenom inspirerar till nytt skapande. 

Stims styrelse ålägger stipendiekommittén att beakta följande faktorer när de bedömer inkomna ansökningar:

* Stims stipendier ska främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett genre.
* Stims stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer.
* Tilldelning av stipendier som så långt som möjligt strävar efter musikalisk mångfald, är balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och har en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.
* Ingen hänsyn ska tas till ansökande personers ekonomiska situation.
* Man måste bifoga minst 15 minuter musik. Det är obligatoriskt. 

Nytt för i år är att de som erhållit ett ettårigt arbetsstipendium från Konstnärsnämnden kan söka. Har man fått ett flerårigt arbetsstipendium från Konstnärsnämnden samma år är det inte möjligt att söka Stimstipendiet. Vidare är de som fått Stimstipendium två år i rad blockerade från att söka för ett tredje år, vilket hänger ihop med att Skatteverket inte tillåter skattefria stipendier mer än två år i rad från samma källa. Det finns utöver dessa krav inga hinder för att få Stimstipendium flera gånger i sin karriär.

I början av bedömningen anonymiseras alla bidrag. Det går till så att medlemarna i stipendiekomittén inte kan se namnet på den som söker under den första individuella sorteringen av bidragen. Det är först i den andra sorteringen, när kommittén sitter tillsammans och gör bedömningen av de ansökningar som finns kvar som de har tillgång till all information. Ännu en nyher är att inlämnade partitur ska vara anonymiserade. 
Läs mer här om hur urvalsförfarandeprocessen går till.

Det är Stims dotterbolag Svensk Musik som har Stims styrelses uppdrag att administrera stipendierna under hela ansöknings- och bedömningsprocessen. Svensk Musiks verksamhetschef är tillika Stimstipendiekommitténs ordförande och till sin hjälp har hen ett stipendieteam och en stipendiekommitté, som består av ledamöter med förtroendeuppdrag från FST, Musikförläggarna och SKAP.  Den aktuella stipendiekommittén består av Pär Lindgren (2020–2022) och Mattias Rodrick (2021) som representerar FST, Michaela Lundin (2021–2023) som representerar Musikförläggarna, samt tre upphovspersoner från Skap, Alina Devecerski (2019-2021), Frida Hyvönen (2020–2022) och Lisa Grotherus (2021–2023). 

Tidplan
Alla Stimanslutna upphovspersoner är välkomna att söka Stimstipendium 2021 mellan 12 augusti och 12 september. Efter den 12 september klockan 15.00 är det inte längre möjligt att skicka in sin ansökan för årets Stimstipendium. 

Allmäna råd! 
* Var ute i god tid! Vänta inte till den 12 september! 
* Sökt inte med verk du tidigare erhållit Stimstipendium för! 
* För att ansökan ska godkännas måste minst 15 minuter musik bifogas. Vissa sökande i katergori Konstmusik (s.k. självklara stipendiater) har fallit på  tidsstrecket. De har bifogat enbart 6-7 minuter musik fast det kanske finns en professionell inspelning. En onödig miss, som tyvärr återkommer varje år.
* För sökande till film/dataspel/scenmusik. När du väljer denna genre ska du bifoga visuellt material via länk. Länka direkt till det specifika avsnitt du vill att kommittén ska bedöma.

Vi återkommer om fler handfasta tips, men redan nu kan man börja se över sina arbetsprover. 

Ansökan
Ansökan görs individuellt och online via ett ansökningsformulär på Stims Mina sidor.

Vidare information och kontakt
För mer information, se Stims sida här. För eventuella frågor, tips och funderingar, vänligen kontakta stipendium@stim.se.
Stims växel har telefonnummer +46 (0)8 783 88 00, vänligen ange Stimstipendium som ärende. 
 

Vi hälsar tre tonsättare hjärtligt välkomna som nya medlemmar i FST; Erik Valdemar Sköld, David Tudén och Joshua Wat invaldes i föreningen som aktiva medlemmar vid styrelsemötet den 15 juni 2021. Alla är födda på 90-talet vilket visar på intresset bland den yngre generationen att verka inom den nutida konstmusiken.

Erik Valdemar Sköld motiverar sitt inval i föreningen med följande ord: ”Jag vill ansluta mig till FST för att kunna genomföra mina konstnärliga visioner som tonsättare och för att kunna fortsätta bygga upp ett nätverk inom det svenska musiklivet. Mitt mål är att med ett personligt tonspråk baserat på klanger och texturer skapa musik som reflekterar samtiden och den dissonans som pågår mellan mänskligheten och naturen.” Vid sidan om sina pågående studier är Sköld även ordförande i den ideella föreningen Tongeneration. För mer information om vår nye medlem med hemvist i Skåne, se här.

David Tudén är tonsättare men ägnar sig även åt visuell konst och ingår gärna i samarbeten med musiker, tonsättare och kulturutövare inom andra discipliner. "Mitt musikskrivande präglas av ett intresse för utommusikaliska förlagor, vilka ofta förekommer som ingång i komponerandet för mig. Jag arbetar ofta utifrån en sorts öppen konceptualitet där jag låter det utommusikaliska ställa upp ramar för musiken och försöker genom komponerandet föra en dialog mellan musiken och dess utommusikaliska förlagor”, kommenterar den nya medlemmen David Tudén, som också tilldelats Stiftelsen Alvar Krafts minnes stipendium 2017 och Kungliga Musikaliska Akademiens stipendium 2018.

Joshua Wat som ursprungligen kommer från Hong Kong har under sitt masterprogram vid Högskolan för Scen och Musik/Göteborgs Universitet studerat och experimenterat med hur han kan kombinera känslouttryck från den kantonesiska kulturen med ramarna för den västerländska konstmusiken. Han har också bra erfarenheter av att arbeta med musikerna i Sverige, som enligt honom själv ”är lätta att kommunicera med och har starka konstnärliga idéer”. Wat tillägger: On top of that, Sweden has an interesting relationship between contemporary art music and folk elements, such as choral singing, kulning and the nyckelharpa. These could inform my own efforts in implementing Hong Kongese elements and being here also gives me clarity of my own culture by virtue of the distance”. Han tilldelades Stenastiftelsens kulturstipendium 2019 och i fjol även ett stipendium ur Otto och Charlotte Mannheimers fond. Joshua Wat är bosatt i Mölndal.

Nya medlemmar tas in två gånger per år. Deadline är senast den 1 april respektive den 1 oktober. Mer information om att söka medlemskap i FST hittar du här.

Vi vill göra det möjligt för fler tonsättare att prova på att själva anordna konserter i mindre format. Ambitionen är fortfarande att under enklare former kunna skapa konsertprogram på fler och nya platser och nå en bredare och kanske delvis ny publik. 

Första gången FST utlyste konsertarrangörsstöd var 2017-2018, inför och under FST:s 100-årsjubileum. Det resulterade i över 100 konserter runt om i landet vilka uppskattades av både tonsättare, musiker och publik. Projektet fortsatte under 2019, men har, under förklarliga skäl, satts på paus under 2020 och våren 2021. Nu vill vi att fler tonsättare ska ta chansen att arrangera konsertverksamhet igen. Syftet att också att öka antalet framföranden av EAM-verk men också framföra svensk konstmusik utanför storstäderna. 

I denna omgång tilldelar vi nya (20 st) stöd à 5 000 kronor exkl. moms per tonsättare och under perioden 15 juli – 31 december 2021. Konserter ska genomföras under kalenderår 2021. Ansökningar behandlas löpande. Besked ges snarast möjligt.

Krav och redovisningskriterier

• Endast STIM-anslutna tonsättare kan ansöka.
• Musiken som framförs ska vara inom det konstmusikaliska området.
• Stödet kan inte ges till annan konsertarrangör, utan endast direkt till tonsättaren.
• Förtur till tonsättare som arrangerar konserter utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Förtur till tonsättare/ljudkonstnärer som arrangerar EAM-verk utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Konserten ska genomföras under perioden 2021-07-15 och 2021-12-31.
• Konserten ska i första hand ske inför publik i lokal som är tillgänglig för allmänheten.
• Konserterna måste genomföras enligt FHM:s rekommendationer, med tillräckliga avstånd för alla, såväl för pubilk som musiker. Du som arrangör ansvarar för att detta efterföljs.
• Verk av minst två STIM-anslutna tonsättare ska framföras på konserten.
• Samarbeten med andra tonsättare välkomnas för att dela på kostnader för musiker etc., dock ska i dessa fall en ansökan per tonsättare göras.
• Det ska framgå i kommunikation/programblad vilka verk som framförs samt att konserten sker genom stöd från Föreningen Svenska Tonsättare.
• Inträde till konserten kan tas ut (valfritt).
• Konserten och de framförda verken ska STIM-anmälas och ev. avgift till STIM betalas.
• Arrangörsstödet uppgår till 5 000 kronor (exkl. moms) och kan användas för kostnader såsom arvode till tonsättaren för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring, STIM-licenser och dylikt. 

Utbetalning av stödet sker i efterhand mot redovisning:

• En kort rapport om konserten (en halv A4 räcker)
• Kopia av programblad/digital länk till programmet
• Redovisning av kostnader och intäkter i sammanställning samt kopior av kvitton/fakturor.
• När redovisning är godkänd sker utbetalning till konto eller genom faktura från ditt företag. (Tänk på att FST måste belasta ev. arvodesbelopp med lagstadgade sociala avgifter vid utbetalning av arvode som bruttolön. Om du har företag kan stödet faktureras med upp till 5 000 kr exkl. ev. moms).

Gör så här för att ansöka

• Bestäm dig för vilka verk du vill ha med på konserten och hur du kan disponera stödet. Gör en kostnadsbudget där du beräknar samtliga kostnader (t.ex. arvode till dig för arbetet med att arrangera konserten, för lokalhyra, hyra av teknisk utrustning, musikergage, transporter, marknadsföring, STIM-licenser och dylikt. 
• Knyt kontakt med lokalinnehavare/ställe där du vill anordna konserten och kom överens om kostnad, datum och tid.
• Knyt kontakt med musiker som kan framföra verken och kom överens om program och kostnader.
• När du förankrat ovan punkter mailar du din ansökan till Ida-Lee Brandel och anger följande information:

1. Ditt STIM-medlemsnummer (RHV-nummer)
2. Vilka verk som ska framföras på konserten
3. Var och när konserten ska hålla
4. ​Vilka musiker som kommer framföra verken

Kontaktuppgifter
Du är självfallet välkommen att kontakta FST:s koordinator Ida-Lee Brandel för ytterligare frågor om konsertarrangörsstödet. Ida-Lee Brandel nås via e-post idalee.brandel@fst.se och/eller telefon 073-205 07 85. 

Ansökningar behandlas löpande. Besked ges snarast möjligt.

I och med att anslutningen till vaccinationsprogrammet fortsätter att vara hög och Norden gradvis återöppnar är vi glada att kunna meddela att festivalen Nordic Music Days äntligen kommer att äga rum, för första gången någonsin, i Tórshavn på Färöarna, den 1-4 september 2021.

Bakom årets Nordiska musikdagar står Association of Faroese Composers och Dansk Komponistförening i samarbete med Nordens hus på Färöarna. De presenterar tillsammans ett omfattande program med samtida nordisk musik, film, debatt, fotboll(!) och dans; allt från ljudinstallationer i köpcentrum, vackra klockspel i stadsrummet och elektronisk musik i katedralen, till en operadokumentär i Nordens hus och ljud- och konsertvandringar i Tórshavn och Kirkjubour.

Årets program
Festivalens huvudteman är "Roots", "Meet yourself through the other" och "The local and the global" och visionen är att skapa starka musikupplevelser för alla. Genom möten mellan publiken och olika konsertformat vill festivalens konstnärliga ledning presentera Färöarnas unika musiktraditioner och de deltagande artisternas egna djupa musikrötter. Programmet för Nordic Music Days 2021 har curerats av kompositörerna Tine Louise Kortermand (DK), Gunnar Karel Másson (IS), Sunleif Rasmussen (FO) och publikcurator Anne Boukris (DK).

Åtta svenska tonsättare och ljudkonstnärer kommer att presentera sina verk vid NMD 2021: Kajsa Antonsson, Alexandra Hallén, Jenny Hettne, Vanessa Massera, Alexandra Nilsson, Fabian Svensson, Kristofer Svensson och Marcus Wrangö. 

Ta del av årets program här. 

Musik, ljud och event överallt
En festvalnyhet som presenteras är en serie huskonserter i privata hem som genomförs i fyra olika distrikt i Tórshavn. Lokalbefolkningen förvandlar sina hem till konsertlokaler där publiken erbjuds en intim konsertupplevelse med ny nordisk musik, mat och dryck.

Nordic Music Days är en festival som presenterar nordisk samtida musik och ljud. Festivalen har arangerats sedan 1888 och är en av de äldsta festivalerna för samtida konstmusik i världen. Festivalen är unik i den meningen att den organiseras av kompositörerna själva. Varje år anordnar de nationella tonsättarsällskapen festivalen i turordning och på uppdrag av The Council of the Nordic Composers. Årets festival arrangeras av Felagið Føroysk Tónaskøld och Danish Composers' Society i samarbete med Nordens Hus på Färöarna.

För mer information om Nordic Music Days 2021 Faroe Islands, se här. 

Bonusmedel från FST fördelas årligen till upphovspersoner av anmälda och av FST godkända verk, i enlighet med beslut av FST:s stämma. Denna fördelning avser inkasserade medel 2020. Om du har verk som förlagts 2020 och inte redan registrerat dem i Bonusdatabasen, se till att göra detta senast den 30 juni. 

I årets fördelning beaktas alltså verk som förlagts 2020 eller tidigare. Om ditt verk har blivit förlagt i år (2021) kommer det istället med i nästa års fördelning. Alla registrerade verk ligger alltid kvar och beaktas vid varje fördelning, så länge de uppfyller kriterierna. Utbetalning beräknas kunna ske till berörda upphovspersoners konton i slutet av juli.

För mer information, gå in till Medlemssidorna och Bonusdatabasen (obs! inloggning krävs). 

Vid eventuella frågor om Bonusdatabasen, registrering, inloggning m.m., kontakta bonus@fst.se.

Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn Erik Järnåker, delar varje år ut ett antal Järnåkerstipendier varav ett tonsättarstipendium för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare under de senaste tio åren. Stipendiebeloppet är 100 000 kr vilket gör det till det största i Sverige i sin kategori. Stiftelsen Saltö administreras av Kungl. Musikaliska akademien och Föreningen Svenska Tonsättare.

För kriterier och möjlighet att nominera ett verk till Stiftelsen Saltös Järnåkerstipendium 2021, se vidare här i formuläret. 
OBS! Nominera senast den 15 september 2021!

Vinnaren kontaktas i november-december. Offentliggörande och utdelning sker den 5 januari 2022, traditionsenligt i samband med Erik Jänråker-konserten på Musikaliska i Stockholm. 

Tidigare tonsättarstipendiater
2020  Djuro Zivkovic, Citadel of Love
2019  Karin Rehnqvist, Blodhov
2018  Jenny Hettne, A swarm came in from the dark
2017  Ylva Lund Bergner, Achenar
2016  Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015  Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014  Jesper Nordin, Pendants
2013  Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012  Leilei Tan, In our image, in our likeness
2011  Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010  Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009  Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008  Mikael Edlund, Solo
 

Om Stiftelsen Saltö
Stiftelsen Saltö bildades år 1967 av den musikintresserade industrimannen Erik Järnåker (1904-1992). Fram till 2009 bedrevs verksamheten genom att ge personer inom svenskt musikliv tillfälle till vistelser på Saltögården. Då gick Saltögården inte längre gick att driva på ett ekonomiskt hållbart sätt, och Stiftelsen Saltö omvandlades år 2009, enligt donatorns vilja, till en ren stipendiestiftelse med uppgift att dela ut stipendier till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor. Medlen från försäljningen av Saltögården förvaltas så att avkastningen ska kunna användas till stipendier. Stiftelsen administreras av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans. Saltögårdens drivs vidare av de nya ägarna med en breddad affärsverksamhet; musiken har alltjämt en central plats i den verksamheten saltogarden.se 

Nominera verk här! 

Som tidigare utlovat anordnar FST en tvådagarskurs i Dorico (heldagar och online via zoom) innan sommaren. 

Datum: 16/6 och 18/6 
Klockslag: 9.00-16.00 (inkl. lunchpaus) 
​Plats: Online via Zoom
Kurslärare: Henrik Strindberg
Kursen vänder sig till verksamma upphovspersoner inom konstmusik. 
Anmälan: Görs mejlledes till Ida-Lee Brandel, idalee.brandel@fst.se

I och med att det är kort varsel så är det först till kvarn som gäller!
Det behövs 6 deltagare för att kursen ska bli av.

Att skriva in noter i Dorico skiljer sig från hur man arbetar i Sibelius och Finale.
Läraren och tonsättaren Henrik Strindberg kommer bland annat att gå igenom följande: 

* Skapa en ensemble 
* Skapa ett verk i flera satser/en samling visor
* Mata in noter, dynamik, artikulation, text, m.m.
* Arbeta med layout
* Skriv ut
* Hitta hjälp i Doricos manualer och på Youtube

Krav
Programmet Dorico installerat på egen dator. Bra om man hunnit bekanta sig med Dorico. 

Prova Dorico i 30 dagar

Köp Dorico
Dorico finns i två versioner:
Dorico Pro (5.701 kr) (Education: 3.457 kr, Crossgrade; 1621 kr)
Dorico Elements (1.019 kr), upp till 12 instrument (Education: 683 kr)

Om det är så att du gärna vill gå kursen, men att datumen inte passar på grund av kort varsel, hör av dig aovsett, så försöker vi ordna kursen vid en senare tidpunkt.

Lars-Gunnar Bodin avled den 10 maj i sitt hem i Gnesta. Han blev 85 år.

Han är mest känd som en pionjär inom text-ljud komposition, ett paraplybegrepp som han myntade tillsammans med poeten, tonsättaren och vännen Bengt Emil Johnson 1967. Text-ljud komposition i Lars-Gunnars tappning smälte samman de tre beståndsdelarna. Hans mål var att ”komponera med ord” genom okonventionella, experimentella metoder. Den elektroakustiska musikstudions teknologi och dess möjlighet att klangligt transformera språket spelade dessutom en viktig roll och blev ett kännetecken för Lars-Gunnars stil.

På sin hemsida beskrev Lars-Gunnar sig själv som en intermedial konstnär. Bland hans många gränsöverskridande verk återfinns det storslagna Clouds (1976), som integrerade elektroakustisk och vokal musik, bildprojektioner på flera dukar och dans. Ett annat exempel är samarbetet med koreografen Margaretha Åsberg. Dessutom var bildkonst ett återkommande intresse och på senare år arbetade han med digitala medier. I alla sina verk strävade Lars-Gunnar mot en konsekvent struktur, samtidigt stram och detaljrik.

Utöver sin konstnärliga verksamhet arbetade Lars-Gunnar i ett antal nyckelpositioner inom den svenska musiklivet och spår av hans gärning finns rotade i många av dagens institutioner. Under sin tid som Fylkingens ordförande blomstrade Text-Ljud Festivalen och ombyggnaden av biografen Facklan på Östgötagatan 33 försåg föreningen med en permanent scen för ny musik och intermediakonst. Adressen blev känd även inom internationella kretsar.

Under Lars-Gunnars ledarskap som chef för Elektronmusikstudion (1979–89) påbörjades en transformation av de historiska radiolokalerna på Kungsgatan 8 till en state-of-the-art facilitet. Analoga Studio A1, som blev flaggskeppet, utrustades med en 24-kanals bandspelare och tillhörande mixer, vilket vanligtvis associerades med studios för populär musik. Dessa tekniska möjligheter lade en grogrund för en expansiv, kreativ period inom svensk elektroakustisk musik. Även en upprustning av den digitala sidan initierades i och med införskaffandet av en ny centraldator för syntes och komposition. År 1983 ledde Lars-Gunnar uppbyggandet av ett nytt studiokomplex i Münchenbryggeriet, där EMS finns än idag som ett vitalt center för elektroakustisk musik och ljudkonst, både i Sverige och internationellt.

Som medlem i Kungliga Musikaliska Akademien agerade han som ordförande i Nämnden för Elektroakustisk Musik (1989–95), vilket var en framgång för konstformen. Lars-Gunnar blev den första läraren i elektroakustisk musik vid Kungliga Musikhögskolan 1972. Senare på EMS fortsatte detta pedagogiska engagemang genom kvällskurser i elektroakustisk musikkomposition, Dessa blev så populära att en extra kväll lades till. Kurserna finns än idag vid EMS.

Under många år reste Lars-Gunnar världen runt som en ambassadör för svensk elektroakustisk musik. Förutom hans långvariga engagemang i den årliga festivalen i Bourges, där han representerade EMS och Sverige, var han en inbjuden gästlärare i USA bl.a. på Mills College i San Francisco och Dartmouth College i Hanover, NH.

Med anledning av Lars-Gunnars åttioårsdag 2015 samlades svenska och internationella tonsättare och forskare för LGB_80, ett tvådagars symposium och en porträttkonsert för att fira hans livsgärning. Lars-Gunnar deltog själv med ett nytt verk för saxofon och förinspelade ljud framfört av Jörgen Pettersson samt med en live performance av en ny text-ljudkomposition.

För någon som uppnått så mycket kan det tyckas tillräckligt att peka på ovanstående milstolpar. Men då skulle Lars-Gunnars karaktär och personlighet göras en stor otjänst. Framförallt utstrålade Lars-Gunnar vänlighet, ödmjukhet och entusiasm. Han genererade en ständig ström av energi, nyfikenhet och framåtriktat engagemang.

Till sist, en kort personlig kommentar: Som en 21-årig student vid Dartmouth College träffade jag Lars-Gunnar 1974. Trots att min uppgift var att assistera honom i studion med den nya Dartmouth Digital Synthesizer (prototypen för Synclavier), började jag nästan i smyg att studera hans arbetsprocess, estetiska hållning, med mera. Det blev många givande och roliga samtal, som utvidgade mina perspektiv. 

Senare, under 1975–77 studerade jag med Lars-Gunnar som gäststudent på Kungliga Musikhögskolan. Han introducerade mig bl.a. till Fylkingen, EMS och ett flertal ”ea-personligheter.” Jag fick dessutom chansen att assistera vid mixningen av Clouds i en radiostudio, vilket kändes mycket exotiskt och viktigt. Genom åren agerade Lars-Gunnar som mentor. Han gav mig ibland uppdrag i studion för att hjälpa utländska tonsättare på EMS och vi blev goda vänner.

Lars-Gunnar efterlämnar ett stort tomrum.  För att citera från hans text-ljud dikt Nästan är det numera ”tyst i kupolen.”

William Brunson
Tonsättare och professor i elektroakustisk musik

__________________
 

Vi minns Lars-Gunnar Bodin 
Här kan du lyssna till Sveriges Radios program från en konsert den 5 november 2015 i Kulturhuset i Stockholm i samband med Lars-Gunnar Bodins 80-årsdag. Programledaren Per Lindqvist samtalar också med kollegor som kände Lars-Gunnar väl; Mats Lindström, chef för Elektronmusikstudion i Stockholm, och Bill Brunson, professor i elektroakustisk musik. 

Årets Open call innehåller två delar. Fyra verk väljs ut från vardera land via Call for works och tre ansökningar väljs ut via Call for artists-in-residence för att skapa nya verk som som uruppförs under festivalen. Residenset äger rum i mars 2022 i Reykjavik, Island. Alla musiker och konstskapare uppmuntras att söka till residenset som riktar sig specifikt till konstskapare som jobbar kollaborativt, platsspecifikt, och/eller multidisciplinärt. Residenset är öppet för både individer och små grupper. Båda behandlas som enskilda ansökningar. Sökande kan ansöka till både Call for works och Call for artists-in-residence. 

UNM är en festival för samtida konstmusik och ljudkonst, som de nordiska länderna turas om att arrangera. Festivalen presenterar verk av tonsättare och ljudkonstnärer, under 30 år gamla, som är från, eller baserade i, Norden. Festivalen samlar nordiska musikskapare, musiker och besökare, och ger en bred inblick i den nordiska konstmusikscenen.

Sista ansökningsdag är 15 juni 2021 kl 23:59 svensk tid (CET).

För mer information och anmälan, se UNM:s nya hemsida här. 

Tre snabba frågor och svar: 

FST: Hej Ylva Fred, du har suttit i KVAST:s styrelse och sitter nu i Samtida Musik. Välkommen även till FST:s styrelse! 

YF: Tack tusen! FST är en fantastisk organisation med mycket klokskap och bred kompetens, så det känns väldigt hedrande att ha fått detta förtroende av medlemmarna. Jag hoppas kunna fördjupa mina kunskaper inom upphovsrätt och tonsättarnas villkor, och bidra med mina erfarenheter från föreningslivet och mitt tidigare arbete inom andra konstnärliga områden. 

FST: Vilka frågor brinner du för?

YF: En fråga som intresserar mig särskilt är till exempel hur vi kan skapa möjligheter för konstmusiken att nå ut till forum utanför det traditionella konsertformatet. Det handlar dels om digitalisering som är lika oundviklig som möjlighetsskapande, dels om tvärkonstnärliga partnerskap. Jag kan tyckta att det är lite synd att vi sitter på den här skatten som är svensk nutida konstmusik där många verk låses till något enstaka uppförande, och inte får chansen att flyga så fritt som de faktiskt har potential till. Det innebär till exempel att arbeta med ökad repertoarkännedom och kompetens hos makthavare och att själva ha lite bättre fantasi kring konstmusikens användningsområden. 

Jag har tidigare inom FST engagerat mig i kulturpolitiska frågor som essentiellt handlar om konstnärlig frihet – och konstnärens frihet att kunna vara i kontroll över ens eget arbetsliv – och dessa ser jag som väldigt viktiga att fortsätta arbeta med. 

FST: Vad gör du just nu? 

YF: För närvarande håller jag på att färdigställa ett stycke för den danska pianokvartetten Rudersdal Kammersolister – ett projekt i samarbete med konstnären och performancepiloten Simone Aaberg Kærn som utvecklat termen “aerofeminism”. Konserter på Ærø och i Köpenhamn i sommar och höst, om, ni vet... Omlott komponerar jag även ett stycke för en annan dansk ensemble, Den Danske Messingkvintet, inför OpenDays på Alborg. Sedan bär det av till Arktis, kanske blir det något orkestralt! 

FST: Stort tack och lycka till med all din verksamhet! 

Vill du veta mer om Ylva Fred och hennes verk, se här.

Årsmötet skedde i form av en videokonferens genom e-mötesverktyget Zoom och omröstningsverktyget VoteIT. ​"Stämman gick bra, men självklart blir det avslaget med digitala årsmöten. Att tala in i en skärm utan dynamik och respons från en fysisk åhörarskara är märkligt och svårt att vänja sig vid. Låt oss hoppas att nästa stämma blir 'som vanligt' igen, konstaterade FST:s ordförande, Martin Jonsson Tibblin, som omvaldes som ordförande för en period om två år. 

Styrelseledamöterna Marie Samuelsson och Dror Feiler omvaldes för en period om två år, enligt valberedningens förslag. Maria Lithell Flyg hade förklarat sig ej stå till förfogande för omval och stämman biföll valberedningens förslag till en ny ledamot, Ylva Fred. 

FST:s styrelse består nu i sin helhet av (mandattid i parentes):            

Martin Jonsson Tibblin, ordförande (2023)
Johan Blixt (2022)
Dror Feiler, vice ordförande (2023)
Ylva Fred (nyval, 2023)
Jenny Hettne (2022)
Marie Samuelsson (2023)
Johan Svensson (2022)
Marcus Wrange (2022)

Till medlemsrevisorer omvaldes för en period om ett år Kent Tankred, ordinarie och Peter Bjuhr, suppleant. Till auktoriserade revisorer omvaldes för en period om ett år Håkan Olsson Reising (KPMG), ordinarie, och Lena Krause (KPMG) valdes som suppleant.

Stämman valde följande medlemmar att ingå i FST:s valberedning för en period av ett år: Ulrika Emanuelsson (nyval), Esaias Järnegard (omval) och Ylva Skog (omval).

Gitarristen Mårten Falk, violinisten, pedagogen och förläggaren Kjell-Åke Hamrén, dirigenten Christian Karlsen och blockflöjtisten Anna Petrini invaldes som FST:s hedersmedlemmar. 

FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin, konstaterade i samband med föredragande av årsredovisningen:

–  Vi lägger ett annorlunda år bakom oss. Ett år präglat av oro, prövningar, stora omställningar och krishantering. Ett år som få av oss tidigare upplevt. Sedan i mars 2020 då pandemin var ett faktum drabbades vårt samhälle med förödande konsekvenser för verksamheter, familjer och individer. Fastän året präglades av ovisshet och ensamhet, har det möljiggjort nya, konstruktiva, flexibla och strategiska arbetssätt. 

Många delar av vår utåtriktade verksamhet har snabbt ställts om; aktiviteter som innebar fysiska möten har skjutits upp eller genomförts i nya digitala forum. Men framförallt har vi ägnat oss åt analys och påverkansarbete gentemot politiker och myndigheter. Vi har agerat kraftfullt. Otaliga är de dialogmöten vi haft med beslutsfattare för att förklara vår situation och konsekvenserna av ett nedstängt kulturliv, nu och framåt. Politiken har lyssnat och tagit snabba beslut med mer eller mindre träffsäkra resultat för oss tonsättare och kulturlivet i stort. Under året har FST samverkat med många aktörer i musiklivet, stärkt befintliga relationer och byggt nya allianser. År 2020 lärde oss att samarbete, solidaritet och sammanhållning är de enda sätten att åstadkomma kraftfulla och varaktiga förändringar. 

Slutligen är jag glad och stolt över att vi kunde genomföra beställningen av ett kollektivt kompositionsprojekt: de 107 svenska tonsättarnas musikaliska stafett Mosaic Tales I-III framfördes på Konserthuset Stockholm den 1 december och direktsändes i Konserthuset Play. Tillsammans skapade vi ett bestående konstnärligt tidsdokument – en reflektion av den speciella tillvaron. 

Martin Jonsson Tibblin tackar för fortsatt förtroende och ser fram emot ytterligare två händelserika och utmanande år i rollen som ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare. 

Ta del av FST:s årsredovisning här nedan.

Motiveringen lyder:

2020 års Rosenbergspris går till Paula af Malmborg Ward för hennes framstående och mångfacetterade tonsättargärning. Som operatonsättare går hon med säker kurs i bräschen för den svenska scenkonsten. Med sin gedigna erfarenhet på många musikaliska plan – som tonsättare, arrangör, repetitör, pianist och sångerska – förenar hon hantverk med hög konstnärlig skärpa.

–  Jag är ödmjukt tacksam och djupt hedrad över att få mottaga Rosenbergpriset. En fantastisk känsla som också är lite overklig. Jag liksom mina kolleger strävar ju på, uppburna av hoppet om att göra någon skillnad, för någon. Ett par gånger har jag vacklat till vid erbjudanden om ledningsjobb i musikens tjänst, men min inre röst har talat tydligt: komponera, sjung, spela, dirigera. Och det har jag gjort. Ut och in, fram och bak, stort och smått, för slott och koja. Med åren har jag successivt vågat släppa fram mitt hela musikjag, och fått bruk för det i möjliga och snudd på omöjliga sammanhang. För det mångfacetterade är min mylla och just detta prisas jag nu för. Ingen bekräftelse kunde vara större. Tack!, kommenterar Paula af Malmborg Ward, årets mottagare av Rosenbergpriset.

Paula af Malmborg Ward, född 1962 i Stockholm och göteborgare sedan drygt 25 år. Hon är utbildad i arrangering och komposition vid Kungliga Musikhögskolorna i Stockholm och Malmö och är verksam som tonsättare, pianist, sångerska, dirigent och musikalisk mångsysslare med förkärlek för musikdramatik. Tajming och kontext är två ledord för af Malmborg Ward, vars skapande omfattar allt från operor och orkesterverk till kör och kammarmusik.

Här följer några milstolpar i karriären: Operan Bombpartyt (1998), Göteborgsoperan, orkesterverket Sambal Dente (2002) som uruppfördes av Göteborgs Symfoniker under ledning av Neeme Järvi, musiken till SVT:s julkalender En decemberdröm (2005), Sveriges radios beställningsverk radiooperan Hittekvinnan (2006) som tilldelades 1:a pris i Prix Italia,  Composer in Residence vid Göteborgs Symfoniker (GSO Puls) 2011-2013 och vid Helsingborgs Symfoniorkester 2006-2009, till vars 100-årsjubileum hon komponerade verket För att skälva. Hon har samarbetat med dirigenter som Gustavo Dudamel, Neeme Järvi, Kent Nagano, Mats Rondin, Tobias Ringborg och Andrew Manze och komponerade på uppdrag av Kungl. Musikaliska Akademien körstycket Criança till H.M. Drottning Silvias 70-årsdag (2013). Aktuell under senare år med körverken Äggen är slut (2017) och Hjässan är kal (2019), operan Kärlekskriget för Vattnäs Konsertlada (2017) samt Göteborgsoperans beställningsverk Mytomania som skulle haft världspremiär under våren 2021, i samband med Göteborgs 400-årsjubileum. Planerad premiär hösten 2023.

Sedan 2008 är Paula af Malmborg Ward ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien. Hon är även ledamot i FST (sedan 1999), SKAP, KVAST, föreningen Kalvfestivalen, Levande Musik, Frontside kammarmusikförening m.fl. 

För mer information om Paula af Malmborg Ward, se här.

Tidigare Rosenbergpristagare 
Anders Nilsson (2019), Madeleine Isaksson (2018), Kent Olofsson (2017), Thomas Jennefelt (2016), Jan Sandström (2015), Lise-Lotte Norelius (2014), Miklós Maros (2013), Klas Torstensson (2012), Hanna Hartman (2011) Folke Rabe (2010), Guds söner: Kent Tankred och Leif Elggren (2010 ), Victoria Borisova-Ollas (2009), Henrik Strindberg (2008), Rolf Martinsson (2007), Karin Rehnqvist (2006), Anders Hillborg (2005), Pär Lindgren (2004), Dror Feiler (2003), André Chini (2002), Rolf Enström (2001), Hans Gefors (2000), Mikael Edlund (1999), Sven-David Sandström (1998), Åke Parmerud (1997), Daniel Börtz (1996), Bengt Hambræus 1995), Lars Edlund (1993), Akós Rozman (1992), Arne Mellnäs (1991), Lars Johan Werle (1990), Sven-Eric Johansson (1989), Sven Erik Bäck (1988), Anders Eliasson (1987), Åke Hermanson (1986), Jan W Morthenson (1985), Lars-Gunnar Bodin (1984), Hans Holewa (1983) och Ingvar Lidholm (1982).

För mer information och pristagarintervjuer, kontakta:
Anna Cokorilo, kommunikationsansvarig FST, 070-602 51 15, anna.cokorilo@fst.se

FST är initiativtagare till projektet Musik ❤ Film som, i syftet att främja upphovsrätten och stärka upphovspersoners förutsättningar, verkar för långsiktigt kunskapsutbyte och en dialog mellan aktörer inom musik och aktörer inom film, TV och reklam som använder sig av musik. Det långsiktiga resultatet blir förhoppningsvis insikter i varandras yrkesroller och processer för att skapa förutsättningar till bra samarbeten.

Det första webbinariet Att använda musik i film, tv och reklam arrangeras i samarbete med Musikförläggarna. Programmet är kostnadsfritt och sker digitalt via verktyget Zoom.

Datum: Tisdagen den 27 april kl. 14.00 - 15.30. 
Avgift: Kostnadsfritt
Anmälan: https://musikfilm.typeform.com/to/zPCqBl1R

Musik i film, tv och reklam är ett område där två kreativa branscher möts och där goda samarbeten är viktiga. Vi vill därför belysa de olika områden av musik som används i film – score, produktionsmusik, licensiering av pre-existerande musik – samt de olika rollerna som möts i ett ”musik till rörlig bild”-projekt, exempelvis filmproducent, regissör, klippare, kompositör, music supervisor, förlag, produktionsmusikbolag osv. Vilka förutsättningar behövs för de bästa samarbetena?

Medverkande
• Patrik Andersson, producent & head of development på B-Reel Films
• Rebekka Karijord, filmkompositör
• Jonas Björkbacka, co-director of sync på Sony Music Publishing
• Sanna Hähnel, music supervisor på Universal Production Music

Moderator: Jonas Pedersen Hardebrant, distributions- och utvecklingsansvarig på DocLounge och med lång erfarenhet inom filmbranchen. 

För mer information, kontakta FST:s projektkoordinator Ida-Lee Brandel. 

Landets främsta belöningar för tonsättare – Christ Johnson-prisen – har utdelats sedan 1958. Utlysningen är nu öppen till 15 april 2021.

Stora Christ Johnson-priset 
Priset utdelas till tonsättare, bosatt och verksam i Sverige med permanent uppehållstillstånd eller svensk medborgare, för ett orkesterverk komponerat under de senaste fem åren, av stort format och hög konstnärlig halt. Verkets längd bör inte understiga 15 minuter. Det ska vara instrumenterat för minst 25 instrument. Priset kan också ges för en solokonsert eller verk med vokala och/eller elektroakustiska inslag. Den som en gång erhållit det Stora Christ Johnson-priset kan inte på nytt tilldelas detta. Prissumman är 180 000 kronor. 

Lilla Christ Johnson-priset 
Priset utdelas till yngre, högst 45 år, löftesrik tonsättare (ej studerande), bosatt och verksam i Sverige med permanent uppehållstillstånd eller svensk medborgare, för ett orkesterverk komponerat under senare år (fem år), motsvarande kriterierna för det större priset. Den som tidigare tilldelats det Lilla Christ Johnson-priset kan inte på nytt tilldelas detta, men kan komma ifråga för det Stora Christ Jonson-priset. Prissumman är 60 000 kronor. 

Utlysningsregler 
Förslag/ansökan kan inlämnas av ledamöter av akademien, av företrädare för svenska musikinstitutioner och organisationer, av tonsättare eller annan enskild person.

Verket ska ha uppförts/uruppförts live, både partitur och liveinspelning bifogas, ej MIDI eller syntinspelningar. Ljudfilen ska vara i ett format som går att spela upp i en vanlig mediaspelare. Är ljudfilen större än 10MB kan du ladda upp den via WeTransfer eller liknande och bifoga länken i mailet. Inlämnande av enbart ljudprov godtas inte. Insänt partitur och ljudprov återsänds ej.

Priset tillkännages och utdelas i samband med Akademiens högtidssammankomst den 29 november 2021.
Mer information om Utlysning 2021 (pdf) hittar du här.
Ta del av Kungl. Musikaliska Akademiens etiska policy här.

Ansökan
Förslag/ansökan ska vara insänt via Ansökningsformulär 2021 (pdf) som du hittar nedan. Ansökan ska åtföljas av ett partitur i pdf-format som e-postas tillsammans med ljudinspelning till christjohnsonpriset@musikaliskaakademien.se.
Sista ansökningsdag är 15 april 2021. 
 

För frågor och information
Välkommen att kontakta Anna Cronström, ständige sekreterarens assistent, Kungl. Musikaliska Akademien, 
E-post: anna.cronstrom@musikaliskaakademien.se, telefon 08-407 18 02. 
För mer information om Christ-Johnson-priser, se Kungl. Musikaliska Akademien. För tidigare pristagare, se här. 

Foto: Britta Byström tilldelades 2020-års Stora Christ Johnson-pris för dubbelkonserten Infinite Rooms. Malin Bång fick ta emot det Lilla Christ Johnson-priset för sitt verk Splinters of Ebullient Rebellion.

Tonsättaren Tommy Zwedberg avled den 19 januari i år, efter en längre tids sjukdom. Ändå förstörde den aldrig hans optimism, hans kärlek till livet, musiken, havet och till hans närmaste.

Innan han blev tonsättare, lärde sig Tommy att spela trumpet, ett instrument där klangen inte är färdigställt, som på ett piano eller en orgel. Att söka efter en egen klang, först på sin trumpet och senare i sina kompositioner, elektroniska som instrumentala, blev Tommys livsgärning. Och som Picasso sa, han letade inte – han fann! 

Tommy fann en oerhört personlig, rik och poetisk klangvärld som kunde uttrycka och väcka en oändlig och nyanserad palett av känslor hos lyssnaren; från det dramatiska till det naiva, från näst intill romantiska linjer till klara och brutala rytmer.

Inspirerad av franska ”musique concrète” i början, med förebilder som Pierre Schaeffer och Pierre Henry, förblev hans musik mer eller mindre förankrad i denna estetik; små korta instrumentala snuttar, i ”Hanging” till exempel, som där är grunden till en 16 minuter lång komposition. Eller leksaksbåtens envisa tutande som tillsammans med en gitarrstämma blev grunden till ”Gir”.

Men i motsats till många EAM-tonsättare, var Tommy inte bara intresserad av klang, utan också noga med att strukturera sina verk. Subtila utvecklingar, förändringar, variationer istället för banala upprepningar knyter samman till stora klassiker.

Dessutom en tusenkonstnär, han var en duktig seglare och enastående tecknare! Han lyckades associera musik till bild, i en viss protest mot auktoritarismen och imperialismen i filmen As Mother, as Child, en sorts tecknade film i vilken han skapade både bilder och musik. Som matros och med egen båt har Tommy seglat i alla hav och oceaner och många av hans verk bär spår och stänk av vågspel.

Farväl käre Tommy… Ett av dina verk som berörde mig mest är ”Respit” för saxofonkvartett och elektronik. Hos mig har detta stycke alltid väckt associationer med Gauguins tavlan med titeln ”D’ou venons nous? Que sommes nous? Où allons nous?” Efter denna respit önskar jag att Euterpe och Neptun förenar sig för att blåsa förliga vindar dit du skall; kanske till Paradiset för humanister, seglare, musiker och konstnärer.

André Chini 
Tonsättare

__________________

Tommy Zwedberg hade flera förtroendeuppdrag, bland annat som ordförande i Fylkingen på 80-talet och som styrelseledamot i STIM, Föreningen Svenska Tonsättare och Svensk musik. Genom åren mottog han ett stort antal priser och utmärkelser bland annat Atterbergpriset och The VICC Alpha Award.

Under januari och februari 2021 anordnar Föreningen Svenska Tonsättare vid olika tillfällen kurser i Logic Pro X. Kurserna kommer att ske online och utgår delvis från de kunskaper som redan finns samt önskemål från deltagarna. Samtliga kurser leds av Eric Vo från Studiohuset och arrangeras för ett mindre antal personer för att uppnå bästa möjliga inlärning.

Logic Pro X – Basics
Endagskurs
Onsdag 13 januari (heldag)
En grundläggande kurs i långsammare takt som passar bra för dig som kanske aldrig arbetat med Logic eller motsvarande program (s.k. DAW).
Vi tar allt från grunden, även saker runt datorn som ljudkort och midiklaviatur. Målet är att kunna komma igång och spela in och göra enklare editeringar i Logic.

Logic Pro X – Nybörjare/Medel
Tvådagarskurs, vid två tillfällen
Onsdag-torsdag 27-28 januari – grupp 1 (heldagar) 
Onsdag-torsdag 10-11 februari – grupp 2 (heldagar) 
En bred kurs i Logic som passar dig som antingen jobbat i ett liknande program tidigare eller som haft programmet i något/några år. Är du nybörjare men vill ha en mycket gedigen genomgång passar även denna kursen. Vi går igenom programmet från grunden och kollar på viktiga inställningar i programmet. Vi går igenom inspelning och editering och tar oss vidare in på mer avancerade funktioner som bussar, aux, kompressor, automation, flex m.m. Stort fokus ligger på arbetsflöde och de funktioner och hjälpmedel som förenklar arbetet oavsett genre.

Logic Pro X – Fortsättningskurs
Endagskurs, vid två tillfällen
Onsdag 24 februari – grupp 1 (heldag)
Torsdag 25 februari – grupp 2 (heldag)
Kurs med fokus på användbara hjälpmedel som många Logic-användare inte känner till eller har bekantat sig med. En stor del av kursen går ut på att bygga upp en mall i programmet som kraftigt underlättar vid varje nytt projekt. Kursen är en direkt fortsättning på Nybörjar-/Medelkursen men passar även den som har ganska stor erfarenhet av programmet. Kursens innehåll baseras delvis på önskemål som ni kan maila till kursledaren i förväg.
 

Viktig information om Logic Pro X versioner
Från och med version 10.5 av Logic Pro X har en del större förändringar skett i programmet. Då många fortfarande är kvar på tidigare versioner kommer kursen lägga mycket lite fokus på nyheter från just 10.5 eller senare. Så länge du har någon version av Logic Pro X så kommer det mesta fungera och se väldigt likadant ut. Vissa mindre funktioner finns inte i äldre versioner men det kommer inte vara några problem att deltaga även om du har en äldre version.

Anmälan
Läs mer och anmäl dig till kurserna här.

Stiftelsen Saltö, inrättad av donatorn Erik Järnåker, har sedan 2009 premierat betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare. 2020 års Järnåkerstipendium tilldelas tonsättaren Djuro Zivkovic för verket Citadel of Love (2019/2020). Sveriges största kammarmusikstipendium om 100 000 kronor offentliggörs traditionsenligt den 5 januari för att hedra Erik Järnåkers storartade insatser för musiklivet. 

Juryns motivering lyder:

Citadel of Love är ett djupt personligt verk som skapar en unik och intim atmosfär. Pianots berättande röst tillsammans med de andra sex instrumenten, som subtilt adderar vokalröst såväl som slagverksinstrument, för lyssnaren genom ett inre drama av intensitet och fullhet.  

Verket uruppfördes i Konserthuset Stockholm den 9 mars 2020 av Norrbotten NEO under ledning av Petter Sundkvist. Camilla Lundberg skrev i Dagens Nyheter:

Med eterofoniska vokaliser i rätta händer transporteras lyssnaren till ett sagoland, här in i Zivkovics bysantinska klangkatedral. Hans tonspråk, format och färgat av mysticism och rituell liturgi, är ett välkommet tillskott till modern konstmusik i Sverige. Det är yppigt och uttrycksfullt i ett hänryckande möte mellan andlighet och fantasy. 

Sedan han tilldelades världens största tonsättarpris The Grawemeyer Award 2014, är Djuro Zivkovic en av Sveriges mest spelade tonsättare internationellt. Han är framförd av orkestrar som Royal Concertgebouw Orchestra, Sydney Symphony, New York Philharmonic, Chicago Symphony Orchestra såväl som ensembler som Klangforum Wien och Ensemble Modern.

Även om Zivkovic alltid haft en stark koppling till den centraleuropeiska ljudvärlden, har hans främsta inspiration och konstnärliga incitament alltid sprungit ur hans tro och den bysantinska musiken han upplevde i sin barndoms Serbien. Baserad på mystikern St. Symeon Den Nya Teologens Uppenbarelser skrev han operan Bogoluchie 2018 för munkarna från klostret i Kovilj, norska BIT20 ensemblen och dirigenten Christian Karlsen.

Just nu skriver han ett nytt orkesterverk för Bielefelder Philharmoniker. För mer information, se https://www.zivkovic.eu/.

I år ställdes den årliga kammarkonserten till Erik Järnåkers minne på Musikaliska i Stockholm på Trettondagsafton in och Stiftelsen Saltö valde att presentera stipendiaterna i varsin live-inspelad video. Årets tre stipendiater framträder och samtalar med Saltöstiftelsens ordförande Anna Lindal utan publik i Kungl. Musikaliska akademiens ledamotssal.

Kristina Winiarski framför sats 2 ur Gabriel Faurés cellosonat nr 2, vid pianot Peter Friis Johansson.

Johannes Schantz framför sats 1 ur Ottorino Respighis violinsonat i h-moll, vid pianot Gustav Schantz.

Tonsättaren Djuro Zivkovic berättar om sitt verk Citadel of Love för kammarensemble och delar av verket presenteras i en video med Norrbotten NEO under ledning av Petter Sundkvist. Se här. 

Programmet med stråkstipendiater finns att ses på Kungl. Musikaliska akademiens webbsida och årets kammarmusikstipendiat presenteras här. 

Stiftelsen Saltös Järnåkerstipendium är Sveriges största kammarmusikstipendium. Sedan 2009 har Saltöstiftelsen, inrättad av industrimannen och musikälskaren Erik Järnåker, delat ut Järnåkerstipendier för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare. Varje år tilldelas en tonsättare 100 000 kr i stipendiesumma för ett kammarmusikverk komponerat under de senaste 10 åren. Tonsättarstipendiet syftar till att spänna över kammarmusikområdets hela bredd. Årets jury har bestått av Madeleine Isaksson, Aaron Holloway-Nahum och Jennah Vainio som valt bland anonymiserade nomineringar och ansökningar. Saltöstiftelsen administreras av Kungl. Musikaliska akademien och Föreningen Svenska Tonsättare.

Tidigare tonsättarstipendiater
2019 Karin Rehnqvist, Blodhov
2018 Jenny Hettne, A swarm came in from the dark
2017 Ylva Lund Bergner, Achenar
2016 Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015 Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2011 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogo
2008 Mikael Edlund, Solo 

Stiftelsen Saltö bildades år 1967 av den musikintresserade industrimannen Erik Järnåker (1904-1992). Syftet var att ”bereda inom svenskt musikliv praktiskt, vetenskapligt och pedagogiskt verksamma människor tillfälle till rekreation eller sådant studiearbete eller skapande arbete, som de gynnsamma betingelserna kan stimulera till" (citat ur Stiftelseurkunden) och det skedde i det som kom att kallas Saltögården. Då Saltögården inte gick att driva på ett ekonomiskt hållbart sätt omvandlades Stiftelsen Saltö år 2009, enligt donatorns vilja, till en stipendiestiftelse med uppgift att dela ut stipendier till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor. Stiftelsen Saltö administreras av Kungl. Musikaliska akademien och Föreningen Svenska Tonsättare.

FST utdelar årligen FST-stipendium till yrkesverksamma Stimanslutna tonsättare inom det konstmusikaliska området vilket finansieras genom SKU-medel från Stim. Vid 2020-års stipendieutdelning får 34 upphovspersoner dela på 1 600 000 kronor. I de fall en stipendiat erhållit Stims extrastipendium om 10 000 kronor i år, har FST:s stipendiebelopp reducerats från 50 000 till 40 000 kronor enligt tidigare fastställda kriterier. 

År 2020-års pris- och stipendiekommitté bestod av Carin Bartosch Edström, Jonas Bohlin och Henrik Denerin (enligt styrelsebeslut).

Följande 34 tonsättare tilldelas FST-stipendium 2020:

Magnus Alexanderson
Tina Andersson
Ansgar Beste
Tony Blomdahl
Erik Bünger
André Chini
Jörgen Dafgård
Ulrika Emanuelsson
Marta Forsberg
Kristina Forsman
Hans Gurstad-Nilsson
Cecilia Franke
Magnus Granberg
Ragnar Grippe
Fredrik Hagstedt
Maria Horn
Leif Jordansson
Daniel M Karlsson
Adrian Knight
Lo Kristenson
Stefan Levin
Kajsa Magnarsson
Kjell Perder
Helena Persson
Mattias Risberg
Patric Simmerud
Fredrik Sixten
Susanne Skog
Carl  Unander-Scharin
Viktor Varela
Viktor Zeidner
Andreas Zhibaj
Djuro Zivkovic
Tommy Zwedberg

Besked om vilka som tilldelats FST-stipendium 2020 publiceras här på FST:s webbsida och på sociala medier.