På nordiska musikdagar i Köpenhamn framförs bl.a. följande tonsättares verk:
Malin Bång: The Curios Collection, Mattias Petersson: There are no more four seasons, Mattias Lysell: Gilded Splinters, Kent Olofsson: Chladnis Bow, Patric Simmerud: To remember the unseen days, Albert Schnelzer: A Freak in Burbank, Per Mårtensson: Quartet samt Pär Lindgren: Soirée de Noël. Läs mer på www.nordicmusicdays2010.org

Författaren och tonsättaren Bengt-Emil Johnson avled 14 juli efter en tids sjukdom. Johnson föddes i Saxdalen 1936, debuterade som tonsättare på Fylkingen 1962 med Sonat för pianist, och var mycket aktiv i happening-rörelsen på Moderna Muséet i början av sextiotalet. Han var en av de första som började arbeta med text-ljud-kompositioner, en slags idiomatisk korsning av text och musik.
1963 debuterade Johnson som poet och blev genom Essäer om Bror Barsk och andra dikter följande år en av de ledande konkretistiska svenska poeterna (en term han dock själv tog avstånd från). 1966 började han vid Sveriges Radio där han huvudsakligen sysslade med nutida och elektronisk musik, blev 1979 chef för den seriösa musiken, och utnämndes 1984 till programdirektör. Eftersom han var en hängiven ornitolog var det bland annat han som introducerade P2-fågeln.
Han fortsatte även göra musik, och utvecklade tillsammans med mezzosopranen Kerstin Ståhl en avancerad form av recitation där performance möter poesi. I gruppen Bakom Bortom turnerade de under 2007 landet runt, tillsammans med tonsättaren Malin Bång och flöjtisten Sabine Vogel.
Dagens Nyheter rapporterade redan 2006 om Johnsons död, någon han själv kommenterade i en krönika några dagar senare. ”För mig är det viktigaste att man gör det man kan göra, det man känner att man måste göra, medan man lever.”
2003 valdes han till hedersledamot i Föreningen Svenska Tonsättare. Bengt-Emil Johnson blev 73 år.

På Axess hemsida skriver Camilla Lundberg (musikchef SVT) om sin syn på nutida musik i artikeln Svensk musik ut ur kylskåpet. Hon upplever att den modernistiska musiken blivit mer publiktillvänd idag jämfört med den ”sado-modernistiska” tonkonst som fick sitt uppsving i början av förra seklet. "Det är märkligt att en så pass publikfrånvänd tonkonst har kunnat prägla musiklivets strukturer under så lång tid" skriver hon. Läs mer och debattera själv Axess hemsida.

Stiftelsen Saltös tonsättarstipendium för kammarmusik (Järnåkerstipendiet) på 100 000 kr utlyses. Stipendiet är ett av de största i Sverige och tilldelas en tonsättare som komponerat ett betydande kammarmusikverk. Verket skall vara tillkommet under de senaste tio åren och skrivet för högst 12 exekutörer/musiker. Vem som helst äger rätt att nominera verk och tonsättare kan nominera egna verk. Dock kan varje person endast nominera ett verk. Läs alla detaljer här (Pdf) . För frågor vänligen kontakta Göran Malmgren goranomarja@telia.com, 070-642 20 93.

På Föreningen svenska tonsättares stämma den 23 april valdes Martin Q Larsson till ny ordförande. Han efterträder därmed Sten Melin som varit föreningens ordförande sedan år 2000. Martin har arbetat i FST:s styrelse sedan 2006 och grundade 2004 Tonsättarradion, numera Composer's Radio. Han har varit redaktör för tidskriften Tonsättaren och har de senaste åren varit föreningens representant i den europeiska filmmusikorganisationen FFACE. Kontaktuppgifter till Martin Q Larsson: e-post: martinqfst.se tel. 08-783 89 67 mob: 0708-755 944.

Foto: Katarina Widell

Den 3 juni utdelade Nordiska rådet sitt musikråis till tonsättaren Lasse Thoresen för sitt Opus 42. Ett utdrag av juryns motivation lyder:
"Opus 42 är ett unikt verk, som representerar en förnyelse inte bara av den nordiska vokalmusiken, utan av vokalbaserad partiturmusik överlag. I Opus 42 finner vi en slående vacker musik som visar de gemensamma dragen mellan den helt gamla och den helt nya musiken – samtidigt som vi ser likheten mellan vår egen, skandinaviska folkmusik och den vi finner exempelvis i Mellanöstern eller Indien."
Temat för Nordiska rådets musikpris 2010 är "Ett nutidsverk inom vilket alla utövare bär sin egen röst". Sammanlagt 13 musikverk nominerades. De svenska tonsättare vars verk nominerades var Jan W. Morthensons verk Epilogos samt Jesper Nordins verk Pendants. Länk till Nordiska Rådets hemsida.

FST och SKAP har lämnat ett gemensamt remissvar på regeringens utredning SOU 2010:12 I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. FST instämmer till alla delar i KLYS remissvar. I vårt eget remissvar tar vi bl.a. upp att det behövs en förstärkning av anslaget till beställningsverk och vikten av att den nya myndigheten, inom ramen för internationell samverkan, prioriterar musikaliska uttryck där varken institutioner eller kommersiella aktörer erbjuder ett utbud som motsvarar musiklivets och arrangörernas efterfrågan. Vi stödjer utredningens förslag om ett Statens musikverk (SMV) och utredningens huvudförslag att för Statens Musiksamlingar (SMuS) ta fram ett nytt uppdrag som innebär att både främja framförandet av levande musik och att tillgängliggöra kulturarvet, med understryker att det är av avgörande betydelse att särskilja och jämställa de två verksamhetsdelarna - levande musik och kulturarv. Vi delar utredningens ambition att den nya myndigheten bör disponera resurser för att genomföra de samverkansprojekt på musikområdet som bedöms vara av nationellt intresse och stödjer idén om att upprätta ett särskilt anslag till samverkansprojekt inom musiklivet. Remissvaret i sin helhet finner du under Press.

I samband med konferensen Creators' Conference lanserades nätverket Kulturskaparna - ett unikt samarbete mellan kulturskapare med upphovsrätten i fokus. Tillgång till ett brett och rikt kulturutbud förutsätter en fungerande upphovsrätt, även på internet. Kulturskaparna består av 25 organisationer som tillsammans företräder över 50 000 kulturskapare. Läs Kulturskaparnas pressmeddelande här . En intressant rapport baserad på en Sifo-undersökning presenterades också, vilken visar svenska folkets inställning till att betala för kultur på nätet. Läs mer om Kulturskaparna på www.kulturskaparna.com. Läs till debattartikeln i SvD.

I en artikel i DN Kultur den 15 mars skriver Fredrik Österling (tonsättare och och chef för Stockholms blåsarsymfoniker) om svårigheterna för vår tids tonsättare att få sin musik uppförd. Den hittills största beställaren av konstmusik, Länsmusiken, har tagit bort sitt direktiv om att spela nyskriven musik. Det är så svårt att tonsättare känner sig tvingade att ge bort sina verk gratis. I en enkätundersökning som han gjort visar det sig att en femtedel av nyskrivna verk aldrig betalas av beställaren. Sten Melin (ordförande i Föreningen svenska tonsättare) påpekar att de avtalsenliga ersättningarna dessutom är väldigt låga.

Det framförs en försvinnande liten andel nyskriven musik i svenska konserthus - hela 80% av reportoaren är komponerad av döda tonsättare (se Tonsättaren Nr 3 2009 ). I Tonsättaren Nr 1 2010 iscensätter cineasten och filmvetaren Louise Lagerström hur det skulle kunna vara om det såg likadant ut på svenska biografer. Vad hade det inneburit för filmens utveckling om man hade valt en mer defensiv väg och klamrat sig fast vid tradition och säkra kort i stället för utveckling?

Under 2008 var endast 1,2 procent av de framförda verken på Sveriges konserthus skrivna av kvinnor. Karin Rehnqvist, ordförande i föreningen KVAST (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare) pekar på andelen kvinnliga tonsättare i FST som är 15%. Varför avspeglas inte detta i konserthusens repertoarer? Läs artiklarna i Svenska Dagbladet: KVAST samlar kvinnorna samt Män premieras i musikvärlden.