Kulturskoleutredningen föreslår en ny infrastruktur som tar sin utgångspunkt i nationella mål för kulturskolan och ett antal åtgärder i syfte att barn och unga i hela landet oavsett bakgrund och uppväxtmiljö ska få ökad tillgång till en inkluderande kulturskola.

Läs utredningen här:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201669/

Innan regeringen tar ställning till ett förslag skickas det på remiss till myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter för att få ta del av vad de som berörs tycker och vilket stöd som förslaget har. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.

Föreningen Svenska Tonsättare ser det som viktigt att värna om musikens mångfald, att musikaliska uttryck ska ges möjlighet att växa och utvecklas – och komma lyssnare till del. Det är även viktigt för oss att relevanta åtgärder sker för att trygga återväxten för svenskt musikliv genom pedagogiska insatser på musikområdet. Vi ser därför mycket positivt på utredningens syfte att skapa förutsättningar för en välfungerande kulturskoleverksamhet i Sverige. Våra synpunkter på utredningen kan sammanfattas med följande punkter:

• Ordet ”skapa” borde självklart finnas med i de nationella målen.
• Ett nyinrättat utvecklingsbidrag till kulturskolorna bör gå inte endast till breddning utan även till fördjupning av konstområdena. Vi anser även att ett bidrag till spetskompetens bör kunna komma alla kulturskolor till del, som ett komplement till särskilda lokala satsningar.
• Instrumentundervisning måste erbjudas individuellt från början för alla barn, och det är viktigt att inte blanda ihop begreppen ”instrumentundervisning” och ”samspelsundervisning”.
• Det nationella målet ”bedrivas på barns och ungas fritid” kommer att slå hårt mot de yngsta barnen, varför vi anser att undervisning bör ske under dagtid.

Läs hela FSTs remissvar här:

– Det har varit ett otroligt lärorikt, utvecklande och spännande arbete att sitta som ordförande för FST, med stora medgångar men också med stora utmaningar genom åren. Jag är otroligt stolt över det arbete vi i styrelsen tillsammans lyckats åstadkomma. FST har just nu en styrelse med mycket hög kompetens, så det känns som ett bra läge att lämna över till en ny ordförande.

Martin Q Larsson har under sina sju år som ordförande haft som högsta prioritet att driva FST som en modern intresseorganisation och relevant aktör inom svenskt musikliv och svensk kulturpolitik, ett arbete hans föregångare inledde, med främsta uppgift att främja tonsättarnas intresseområden inom det konstmusikaliska området. Under hans tid har bland annat debatten om jämställdhet inom musiklivet förts upp på den nationella agendan, inte minst genom den repertoarstatistik över nationalitet, ålder och jämställdhet hos svenska konsert- och operainstitutioner som FST tog fram i samarbete med KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare) 2015. Föreningen har även tagit fram arvodesrekommendationer för beställningsverk som vunnit allmänt gillande, en överlevnadshandbok för tonsättare och genomfört en lång rad publika och professionellt inriktade aktiviteter.

Martin Q har därtill representerat FST i ett antal andra organisationer och plattformar, såväl nationellt som internationellt. Han har arbetat aktivt i Stims styrelse där han varit en nyckelperson i många processer, han har suttit i KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) arbetsutskott, styrelsen för ECSA (European Composer & Songwriter Alliance) samt regeringens Råd för kulturella och kreativa näringar och även varit ordförande för Nordisk Komponistråd.

Under 2017 kommer Martin Q att fortsätta arbeta med några av FSTs projekt men avser också att få tid till egna projekt och sitt eget komponerande. Den 16 mars har han ett uruppförande på Flagey i Bryssel inom ramen för MUSMA, Music Masters on Air, som arbetar för att lyfta fram och promota innovativa komponister, i ett samarbete mellan konstmusikfestivaler och radiokanaler från en rad länder.

– Jag har tusen idéer för framtiden, och kommer att fortsätta arbeta för att främja svenska komponister inom det konstmusikaliska området, i samma anda, på ett eller annat sätt. Jag ser också fram emot att få tid till att komponera musik – och spela mer trumpet!

FSTs valberedning kommer att presentera förslag till ny ordförande i samband med kallelsen till FSTs årsstämma den 31 mars på World Trade Center i Stockholm.

Stipendierna tilldelas tonsättarna Tebogo Monnakgotla och Bo Hansson och utdelningen sker i samband med Musikföreningens Årssammankomst fredagen den 19 maj 2017.

Tebogo Monnakgotla, Stockholm, tilldelas stipendiet med motiveringen:
"En tonsättare med sällsynt rik klangpoesi som vidgar den svenska körlyrikens gränser."

Bo Hansson, Stockholm, tilldelas stipendiet med motiveringen:
"För ett stadigt flöde av verk som vårdar och berikar den svenska körtraditionen."

Tebogo Monnakgotla är född och uppvuxen i Uppsala där hon som tioåring började spela cello i musikskolan. Efter att ha gått på musiklinjen på Södra Latin studerade hon från 1994 cello och komposition (för Jan Sandström) vid Musikhögskolan i Piteå, samt från 1999 komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har skrivit musik för ett flertal ensembler, däribland Kammarensemblen, Musica Vitae, Avanti!, Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören. I sitt musikskapande använder hon sig gärna av poesi och har samarbetat med ett flertal poeter som Li Li, Göran Malmqvist, Oliveira Silveira och Ann Jäderlund. 2007–08 var Tebogo Monnakgotla Sveriges Radios särskilda interna tonsättare, ett uppdrag som enligt SR går till "de absolut främsta unga tonsättarna". Hon invaldes som medlem i Föreningen svenska tonsättare 2007. Länk till Tebogo Monnakgotlas hemsida: http://www.monnakgotla.com/

Bo Hansson är född 1950 i Kalmar. Han studerade gitarr vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och tog sin examen 1978. Hans musik framförs både i Sverige och utomlands och ett stort antal av hans kompositioner är förlagda och dokumenterade på skiv- och radioinspelningar. Under 2005 kom CD:n Differences med musik komponerad mellan 1996 och 2005. 2012 släppte Hyperion Records CD:n Endless border med Bo Hanssons musik för kör a capella samt verk för kör och orgel, t.ex. verket Missa brevis. Medverkande kör är en av Englands bästa, the Royal Holloway Choir. Skivan har fått mycket positiva recensioner i internationell press. Bo Hansson har tillsammans med dirigenten Gary Graden gjort flera kompositionsprojekt tillsammans med barn. Länk till Bo Hanssons hemsida: http://www.bohansson.com/

Musikföreningen i Stockholm grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till ca 60 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. År 2016 gick stipendierna till Victoria Borisova-Ollas och Daniel Börtz och året innan till Catharina Palmér och Anders Hultqvist.

För fjärde året i rad arrangerar Föreningen Svenska Tonsättare en presentationsdag för ny svensk orkestermusik i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien och Svensk Musik. I år står Smålands Musik & Teater som värdar. Den 27 april framför Jönköpings Sinfonietta, under ledning av chefsdirigenten Christian von Gehren, 8-10 kortare verk i syfte att utöka och bredda den svenska orkesterrepertoaren.

Till presentationsdagen inbjuds representanter för programråd och ansvariga från svenska orkestrar, svenska dirigenter och medverkande tonsättare. Presentation av medverkande tonsättare och partitur av framförda stycken kommer att finnas tillgängliga på plats, tillsammans med andra verk av tonsättarna.

Partitur av medverkande stycken, samt andra verk av tonsättarna kommer att finnas tillgängliga på plats. Utvalda tonsättare presenteras i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och berika den svenska orkesterrepertoaren.

Utlysning

Tonsättare som önskar delta (eller deras förlag) anmäler här in ett verk, eller utsnitt av ett verk, om maximalt 5-7 minuter, som inte är äldre än 10 år. Komplett material (partitur+stämmor) skall vara deponerat hos Svensk Musik eller utgivet av förlag. Maximalt ett verk per tonsättare. Anmälan senast den 12 februari via fomulär (se länk nedan). Maximal instrumentbesättning är Stråk: 44321, Blås: 2222-2211, Slagverk Piano. Verk utöver maxbesättning eller med specialinstrument, solister, elektronik eller liknande kommer inte att kunna tas med. Mer information om Jönköpings sinfonietta finns på Smålands Musik och Teaters hemsida

Anmälan av verk

Anmälan görs endast genom detta Anmälningsformulär, senast 12 februari 2018. Komplett material (partitur+stämmor) måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FSTs kansli).

En fristående kommitté väljer ut de 10 verk som kommer att framföras den 27 april. Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resa och övernattning för tillresande tonsättare. 

Frågor

Lisa Hansson, lisa.hansson@fst.se

20-26 mars mars återkommer den efterlängtade festivalen med full kraft. Förra årets lyckade festival i mindre skala, men med stort engagemang från både publik, utövare och arrangörer, visade vägen efter att ha legat i träda i mer än 20 år. I år bjuds det på inte mindre än ett 20-tal konserter och föreläsningar på ett flertal scener. Här skapas möten mellan musiker, tonsättare och publik, där nutida svensk konstmusik får stå i centrum. Sammanlagt över 60 svenska verk presenteras med fokus på nu levande tonsättare, men även med historiska återblickar. Festivalen genomförs i ett kreativt samarbete med mellan det fria musiklivet och ett antal betydelsfulla musikinstitutioner och organisationer - bl.a. Kungl. Operan, Konserthuset, Folkoperan, Fylkingen, Berwaldhallen, Sveriges Radio, Svenska kyrkan, Kungl. Musikhögskolan, Kulturrådet, Kungl. Musikaliska akademien, FST, STIM och Musikalliansen, samt med Musikverket som huvudsponsor.

Genom att Svensk Musikvår samarbetar med konsertarrangörer från olika delar av Sverige får publiken möjlighet att ta del av vad som händer på den nutida musikscenen runt om i landet. Även internationella utblickar med ensembler som framför svensk musik blir aktuella.

Medverkande artister är bl.a. KammarensembleN, Elever från Kungl. Musikhögskolan och Södra Latin, Norrbotten Neo, Stockholms Saxofonkvartett, Barriärorkestern, Stockholms Kammarkör, Aniarakvartetten, Folkoperans orkester, The Great Learning Orchestra, Konstmusiksystrar, Ensemble Son, Either/Or (USA), Mimitabu, Sonanza, Duo Gelland, Alpaca Ensemble (Norge), Royal Wind Quintet. Vidare presenteras konstnärliga samarbeten med Norrköpingsljud, Samtida Musik, Schhh Production, Klusterfestivalen och Levande Musik.

Svensk Musikvår drivs av ett nätverk av musiker och tonsättare. Välkommen till en av årets stora kraftsamlingar för vår tids musik!

För mer information och program se svenskmusikvar.se

[[{"fid":"2969","view_mode":"fst_page_image","fields":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":"bild: Jenny Soep "},"type":"media","field_deltas":{"1":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":"bild: Jenny Soep "}},"link_text":null,"attributes":{"height":896,"width":715,"class":"media-element file-fst-page-image","data-delta":"1"}}]]

Kent Olofsson (1962) är en svensk tonsättare, ofta förknippad med kammarmusik i kombination med elektronik, och utarbetad i nära samarbete med musikerna. Men Kent Olofsson har även skrivit orkestermusik, solokonserter, vokalmusik, elektroakustisk musik, rockmusik, samt musikdramatiska verk. 1999 mottog han första pris i kompositionstävlingen för elektroakustisk musik i Bourges, Frankrike. The Illuminated Dream Aflame framfördes 2001 vid Guggenheimmuseet i Bilbao i Spanien och sågs av över 7000 besökare.
Kent Olofsson är även verksam som lärare vid Musikhögskolan i Malmö.

Stiftelsen Saltö är en svensk stiftelse som skapades av musikmecenaten Erik Järnåker. Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare, och förvaltar numera en fond, vars avkastning används till stipendier, Järnåkerstipendierna, dels till elever vid svenska musikhögskolor, dels till tonsättare av kammarmusikverk. Stipendiet delas ut den 5 januari 2017 vid den årliga konserten till Erik Järnåkers minne i Kungl. Musikaliska akademiens Stora sal på Nybrokajen 11. Vid samma tillfälle får även två unga stråkmusiker motta var sitt stipendium om 75 000 kr: Agata Kawa Cajler, violin och Antonio Hallongren, violoncello.

Juryns motivering

2016 års Järnåkerstipendium tilldelas tonsättaren Kent Olofsson för hans stort upplagda kammarmusikverk Champs d’etoiles för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Med utgångspunkt i ett antal intensiva och religiöst färgade texter av Rimbaud, Rilke och Hammarskjöld, samt ytterligare tre anonyma betraktelser, vilka beskriver extatiska uppenbarelser, har Kent Olofsson skapat en svit om 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring. Texternas fascination över himlavalvet och tillvaron i stort blir till en bild av vår inre världs rikedom och möjligheter. Genom Kent Olofssons suggestiva och idiomatiska bruk av äldre instrument, i en för barocken typisk generalbasbesättning, beledsagas sången och texterna av ett variationsrikt kammarmusikspel som ständigt driver musiken framåt. Anmärkningsvärt är hur den musikaliska formen tar upp stildrag från senrenässansens madrigaler och den tidiga barockkantaten likväl som epokens instrumentella sviter. Härigenom skapas ett dialogiskt valv som spänner över flera århundraden. Det genomgående subtila användandet av mikrotonalitet och den avslutande presentationen av elektroakustiskt material i svitens coda, ett slags ex deus machina, förenar, som genom ett trollslag, den tidiga musikens experimenterande med vår tids angelägenheter till ett tillstånd av ett gemensamt nu bortom tid och rum. Nicola Vicentino (1511 – 1575) ler säkert lättat i sin himmel över att hans teoretiska visioner slutligen hittat hem och vi som lyssnare kan bara tacka och förundras över ett kammarmusikverk som saknar motstycke inom svensk kammarmusik.

Det bör också tilläggas att ett verk som Champs d’etoiles knappast vore tänkbart utan den kombination av hängivenhet och kunskap som musikerna visar rakt igenom verkets vidsträckta förgreningar. Det är därför tillbörligt och inte mer än rättvist att också Ensemble Liparella, genom ett lysande framförande, får sin beskärda del av verkets framgång.

Magnus Andersson (för Järnåkerstipendiets jury)

Enskede 2016-11-09

”Vi måste ge oss i kast med uppgiften att bereda konstens skapare och utövare bättre villkor inte i dirigerande syfte, men i hjälpande och stödjande avsikter. Konstnärernas skapelser kan inte och får inte betraktas som enbart marknadsprodukter, för vilka en tillfällig ström av efterfrågan sätter in eller uteblir. Detta tillstånd leder till en uppenbar misshushållning med begåvningar och talanger. Får detta tillstånd fortsätta, löper vi den allvarliga risken att se de i eminent mening kulturbärande och kulturskapande människorna mista sitt fotfäste i samhället.”

Ragnar Edenman, 1959

17 november i år tillsatte Kulturdepartementet en utredning om konstnärernas[*] villkor, den första på många år som fokuserar på de skapande och utövande yrkespersonernas roll i kulturpolitiken, och statliga insatsers betydelse för hur dessa kan verka professionellt.

I svallvågorna efter 1973 års regeringsform började 1974-76 en samlad statlig kulturpolitik ta form – politiken ska ”skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete”. Idén är att tillförsäkra samhällets medborgare om nyskapad kultur av hög mångfald och kvalitet, genom att professionella yrkesutövare ges möjlighet att skapa den, på samma sätt som professionella läkare och lärare ger oss läkande och lärdom. Sedan dess har en lång rad konstnärspolitiska utredningar genomförts med i stort sett samma direktiv, och med liknande resultat. Frågorna verkar antingen mycket svåra att lösa, alternativt är viljan att lösa dem liten.

Vad flera utredningar kunnat konstatera, är att det inte egentligen är lagar och regler det är fel på, det är tillämpningen av dem som åstadkommer problem för såväl konstnärer som myndigheter. Fortfarande utgår samhällets stödfunktioner i praktiken från att alla medborgare är fast anställda hela livet hos en enda arbetsgivare, och de som inte är det – tex merparten av alla konstnärer – får skylla sig själva och skaffa sig ett riktigt jobb. I själva verket arbetar idag nästan en tredjedel av landets arbetsföra befolkning som vikarier, visstidsanställda eller egna företagare, med eller mot sin vilja. Det som ursprungligen var ett konstnärsproblem, utvidgar sig gradvis till hela samhället.

Förra regeringen gav oss Kultursamverkansmodellen, som på ett genomgripande sätt förändrade hur kulturverksamhet finansieras, men inte särskilt mycket hjälpte (eller stjälpte) de individuella konstnärernas möjligheter. Låt oss därför hoppas att denna utredning lyckas i sitt uppsåt att ”föreslå eventuella förändringar för att förbättra möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet”. Samt att ansvariga politiker dessutom ser till att genomföra föreslagna förändringar den här gången, för att fortsatt tillförsäkra oss om ett långsiktigt hållbart blomstrande musikliv i Sverige.

Utredningen om Konstnärernas villkor förväntas vara klar i slutet av februari 2018, precis lagom till Föreningen Svenska Tonsättares hundraårsjubileum.

Tills dess det ber jag få tillönska ett utomordentligt 2017!

Martin Q Larsson
ordförande

[*] ”Begreppet konstnär innefattar upphovspersoner och kulturutövare inom samtliga konstområden. Professionell konstnär är samtidigt ett begrepp under ständig omprövning.”

PS. Strax innan jul släppte Konstnärsnämnden en ny undersökning om konstnärernas inkomster, som visar att konstnärerna i Sverige:

• släpar efter i inkomstutvecklingen
• får allt mindre bidrag
• är allt mer välutbildade
• ofta kommer från välutbildade hem
• bor i och flyttar till storstadsregionerna

– Siffrorna visar att konstnärernas inkomstutveckling under de senaste tio åren ligger långt under befolkningen i stort, säger Konstnärsnämndens direktör Ann Larsson.

Rapporten kan laddas ner i sin helhet här.

Dessa tonsättare representerar ett brett spektrum av konstmusik, allt från elektronisk musik och audiovisuell konst till noterad musik för såväl ensembler som symfoniorkestrar. ”Mötet med andra musikskapare och konstnärer är det mest spännande i mitt musikskapande. Att musiken blir till i en gemensam process. Men jag behöver också skapa egna rum i form av ljud- och ljusinstallationer. Musiken jag skriver är framförallt elektronisk, ofta i kombination med instrumental musik, och den är fokuserad på långsamma processer” säger nya medlemmen Marta Forsberg, också verksam i nätverket Konstmusiksystrar.

Samtliga invalda är födda på 80- resp 90-talet. Det visar på intresset bland unga att verka inom konstmusiken.
För Jacob Mühlrad var yrkesvalet en självklarhet. Varför just konstmusik?
Ett huvudsakligt intresse ligger i att implementera judisk liturgisk musik i en konstmusikalisk kontext i form av instrumentalverk men jag skriver även avant-gardistisk hiphop för tex Silvana Imam. Jacob sökte sig till FST för att utvecklas som konstnär. ”Det är viktigt att ha kontakt med kollegor - att träffas, diskutera, vara ense och oense. Verken förhåller sig till varandra genom att vi verkar i en gemensam kontext, på så sätt skapar något tillsammans. Det är också viktigt för mig att FST verkar för oss tonsättare som upphovspersoner i olika sammanhang.”

Nya medlemmar tas in två gånger per år. Deadline är 1 april respektive 1 oktober. Mer info om att söka medlemskap i FST hittar du här.

Marie Samuelsson tilldelas 2016 års Ingvar Lidholm-pris med motiveringen:
”Hon är en stark personlig röst i den nya svenska musiken. Hennes verk uppvisar en oavbrutet fängslande klangfantasi, stor tematisk bredd och en djup inlevelse i människans villkor”.

Ingvar Lidholm-priset instiftades av Kungliga Musikaliska akademien till Ingvar Lidholms 90-årsdag och tilldelas en svensk tonsättare eller annan musikperson som i Ingvar Lidholms anda på ett utmärkande sätt verkat för den nya musiken. Priset är på 50 000 kronor och delas ut vid Musikaliska akademiens högtidssammankomst den 28 november.

Marie Samuelsson har under det senaste året uppmärksammats för sin Kärlekstrilogi, tre orkesterverk som belyser kärleken ur olika synvinklar: Afrodite - Fragment av Sapfo för sopran och orkester, Ett nytt barn av oändlighet - till mina två söner, för klarinett och orkester och Eroseffekt och Solidaritet för kammarorkester. Verken har under året framförts av Sveriges Radios Symfoniorkester, Malmö Symfoniorkester och Nordiska Kammarorkestern.

Länk till filmklipp om Kärlekstrilogin på Youtube.

Länk till Gehrmans pressmeddelande. Mer information om Ingvar Lidholm-priset på Musikaliska akademiens hemsida.
 

Landets främsta belöningar för tonsättare – Christ Johnson-prisen – har utdelats sedan 1958.

Det stora priset ges till ett orkesterverk komponerat under senare år efter förslag från en särskild priskommitté. Verket kan vara en solokonsert eller innehålla vokala och/eller elektroakustiska inslag. Det mindre priset skall ges till en yngre löftesrik tonsättare (icke studerande) för en komposition som motsvarar samma kriterier som för det stora priset.

Det stora Christ Johnson-priset 2016 tilldelas FST-medlemmen Rolf Martinsson för hans Orchestral Songs med motiveringen: ”Genom sitt mästerliga musikaliska språk skapar han med utgångspunkt i Emily Dickinsons texter ett gemensamt uttryck av stor klanglig lyskraft”.

Rolf Martinsson är en av Sveriges internationellt mest framförda tonsättare. Han samarbetar regelbundet med en rad ledande dirigenter, solister och orkestrar både i Sverige och utomlands. Hans verk har framförts av bland annat Boston Symphony Orchestra, Cleveland Orchestra, Philharmonia Orchestra, BBC Symphony Orchestra, Kungl. Filharmonikerna och Göteborgssymfonikerna. Hans rika produktion omfattar såväl orkesterverk, solokonserter och kör som kammarmusik och soloverk. Rolf Martinsson är även professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö.

Trots sin relativt unga ålder har Ensemble mise-en redan etablerat sig som en viktig grupp för nutida musik i USA. Möjligen är det kombinationen nyfikenhet och kompetens som gör det. Konstnärlige ledaren Moon Young Ha är själv tonsättare och passionerat intresserad av ny musik.

– Visst finns det mycket intressant i äldre musik, men ny musik ger mig något helt annat.  Den inspirerar mig på ett annat sätt.

Ensemblen, som är baserad i den mångkulturella smältdegeln New York, ser det som fullkomligt naturligt att ta sig an musik från olika länder och kulturer. Inom projektet Connections har de tidigare spelat musik av österrikiska och danska tonsättare. Nu har turen kommit till Sverige. Musik av fem svenska tonsättare framförs under oktober och november vid konserter i Scandinavia House i New York, House of Sweden i Washington samt på Kulturhuset under festivalen Sound of Stockholm.
– Moon Young Ha hörde av sig till oss med denna idé i maj 2015, och då de verkar vara en seriös och etablerad grupp nappade vi på deras förslag om samarbete, berättar Martin Q Larsson, ordförande för FST, som tillsammans med STIMs promotionsnämnd stöttar satsningen.

Inledningsvis utlyste FST en call for sketches, till vilken ett trettiotal av föreningens medlemmar skickade in förslag. Ensemblen valde sedan själva ut sex verk att arbeta vidare med.
– Det var ett mycket kollektivt arbete i ensemblen, förklarar Moon Young Ha. Vi gick igenom skisserna tillsammans och valde ut de vi fann mest spännande. Sedan försökte vi hitta en bra mix mellan olika stilar och musikaliska språk.

Givande workshop i Stockholm

Första träffen i Sverige ägde rum i oktober förra året.
– De höll en konsert samt träffade de utvalda tonsättarna och testspelade lite, berättar Martin Q Larsson.

Mauro Godoy Villalobos är en av de tonsättare som medverkar i projektet.
– Vid det första mötet var mitt verk ”Imagen Sin Tiempo” en skiss, visserligen en ganska detaljerad sådan men långt ifrån ett färdigt stycke. Formen och idéerna fanns men var inte utvecklade i den utsträckning jag önskade, berättar han.

Under våren komponerade han och de andra tonsättarna färdigt sina verk.
– Jag har behållit formen och och strukturen, men utvecklat och förlängt varje del. Ensemblen har inte velat påverka utformningen, men jag har ändrat vissa tekniska delar av stycket då det inte riktigt fungerade vid workshopen förra hösten.

Förhoppningen från FST:s sida är att projektet ska göra att det musikaliska samarbetet mellan Sverige och USA kan öka. Till konserterna i USA bjuds amerikanska tonsättare, musiker och tonsättarorganisationer in.
– Vi vill uppmuntra fler amerikanska ensembler att spela svensk musik. Samarbetet med Ensemble mise-en skapar goda förutsättningar för det, då de håller mycket workshops och residens samt turnerar mycket.
Moon Young Ha är själv förtjust i det svenska samarbetet och hoppas kunna behålla de nya verken på repertoaren.
– I USA är svensk musik fortfarande lite mystisk. Det spelas knappt någon svensk musik alls här. Det vill vi ändra på, så jag hoppas att vi får tillfälle att framföra den svenska musiken även efter höstens tre konserter.

Musik är global i vårt århundrade

Att det skulle finnas något särskilt svenskt tonspråk kan, den ursprungligen sydkoreanske tonsättaren/musikern dock inte påstå.
– Varje tonsättare har sin egen röst och tonspråk. I vårt århundrade är det omöjligt att skilja olika länders tonsättarspråk. I Tyskland använder många tonsättare noise liksom Helmut Lachenmann, men många skriver också traditionell musik. I New York är det populärt med postminimalistisk musik, men många arbetar också med spektrummusik och new complexity.

Moon Young Ha ser fram emot konserterna och upplever arbetet med de svenska tonsättarna som mycket stimulerande.
– I synnerhet var det väldigt lyxigt att få träffa dem under workshopen i Stockholm.

Hur kommer det sig att det inte finns någon kvinna bland de svenska tonsättarna?
– Vi valde ut ett verk av en kvinnlig tonsättare, men tyvärr slutförde hon inte projektet. Vi brydde oss faktiskt inte om kön i urvalsprocessen, utan letade, som alltid, efter den mest intressanta musiken. Vår ensemble består av nästan lika många kvinnor som män och vi har tidigare arbetat med flera kvinnliga tonsättarorganisationer. Att det blev så här denna gång var helt och hållet ett sammanträffande.

Text: Anna Hedelius. Artikeln kan även läsas i Tonsättaren 3/2016

Connections: Svensk nutida musik

Scandinavia House, Manhattan, 24 oktober 

House of Sweden, Washington, 25 oktober

Sound of Stockholm, Kulturhuset, 10 november

Verk av Lars Bröndum. Amanda Feery. Mauro Godoy-Villalobos, Sungju Hong, Fabian Svensson, Frances White, Henrik Denerin, Eunyoung Lee och Kristofer Svensson.

Musiker: Kelley Barnett, flöjt, Tony Park, klarinett, Yumi Suehiro, piano, Maya Bennardo, violin, Evan Runyon, kontrabas, Moon Young Ha, tonsättare/dirigent

Connections arrangeras av Föreningen Svenska Tonsättare, i samarbete med Scandinavia House, Svenska Ambassaden och Sound of Stockholm, med stöd av Stims Promotionnämnd, Svensk Musik och Konstnärsnämnden.

Musikförläggarnas Pris delas årligen ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Priset instiftades år 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna. Det syftar till att uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare. Inom konstmusik har dessa åtta tonsättare nominerats med följande verk:

Nominerade till årets konstmusikpris LITEN ENSEMBLE/KAMMARMUSIK
Anna-Lena Laurin [Manus] – Concerto for Guitar
Daniel Börtz [Gehrmans Musikförlag] – I mörkret av röster
Sofia Jernberg [Manus] – Lek
Sven-David Sandström [Gehrmans Musikförlag] – Tre dikter

Nominerade till årets konstmusikpris STOR ENSEMBLE/OPERA
Albert Schnelzer [Gehrmans Musikförlag] – But Your Angel’s On Holiday, klarinettkonsert
Rolf Martinsson [Gehrmans Musikförlag] – In i evigheten
Tobias Broström [Gehrmans Musikförlag] – Theatron, konsert för två slagverkare & orkester
Victoria Borisova-Ollas [Universal Edition] – Vinden som ingenting minns

Här är citat från några av de nominerade tonsättarna:

Anna-Lena Laurin:
- Det känns verkligen väldigt roligt och hedrande att bli nominerad till Musikförläggarnas Pris. Jag har varit nominerad en gång förut men denna gång är lite speciell för mig. Att skriva Concerto for guitar med Göran Söllscher som solist och till min husorkester Camerata Nordica - var nämligen något av det mest krävande jag komponerat, jag spelar ju inte själv gitarr och det tog mig själv en vecka att spela igenom det 30 minuter långa verket och lämnade mig med många blåsor på mina fingrar. Sen var jag nöjd och kunde överlämna mitt verk till musikerna. Och då är det ju fantastiskt roligt att det fallit så himla väl ut. Sedan premiären har jag fått flera förfrågningar för just gitarr och alla tar jag emot med samma skräckblandade förtjusning!

Albert Schnelzer:
- Först och främst skulle jag vilja tacka Staffan Mårtensson som uruppförde min Klarinettkonsert But Your Angel's On Holiday tillsammans med dirigenten Anna-Maria Helsing och Norrköpings Symfoniorkester. Det är mycket hedrande att bli nominerad till det här priset och förhoppningsvis hjälper detta evenemang till med att öka medvetenheten om konstmusiken, även bland dem som normalt sett inte lyssnar på den här genren. Titeln till mitt verk är ett citat ur låten On The Death Of The Waters med gruppen Shearwater, från albumet Rook (2008).

Daniel Börtz:
- I mörkret av röster, för kör á cappella (text: Göran Sonnevi) är komponerad i direkt följd efter min opera Medea. Har med den gemensamt våldsamt starka kontraster vad gäller dynamik, känslouttryck, tempi och stark exponering av kontrasten mellan solostämmor och tutti (massan). Verket är skrivet för och uruppfört av Eric Ericsons Kammarkör (dir. Fredrik Malmberg), Stockholms Konserthus hösten 2015.

Victoria Borisova-Ollas:
- Vinden som ingenting minns för orkester och kör är skrivet år 2015 på beställning av Örebro Konserthus för invigningen av den nya konsertsalen. Stycket fick sitt uruppförande i december 2015 med Örebro Kammarorkester och Radiokören under ledning av Thomas Dausgaard.
Titel är en citat från Pär Lagerkvists diktsamling Aftonland (1953), vars texter i urval verket bygger på.  Att skriva Vinden som ingenting minns var en inspirerande upplevelse. Hans texter blir musik så lätt att man inte tror sina egna öron. Eller sin egen hjärna. Eller kalla det vad ni vill....
Att få bli nominerad till Musikförläggarnas Pris i Konstmusik är lika roligt varje gång. Hittils har tre av mina större verk varit nominerade: Open Ground, The Ground Beneath Her Feet och Golden Dances of Pharaohs. The Ground Beneath Her Feet för symfoniorkester, berättare och sångsolister fick priset året 2008 och klarinettkonserten Golden Dances of Pharaohs året 2010.

Tobias Broström:
- Theatron (2015) är ett speciellt stycke för mig inte minst eftersom det skrevs till två av mina allra bästa vänner - Johan Bridger och Patrick Raab. Verket har trots sin korta livstid framförts ett tiotal gånger om man räknar med kommande konserter under 2016 och förhoppningsvis så hjälper nomineringen till att sprida verket ytterligare. Nästa framförande av Theatron är med Sveriges Radios Symfoniorkester (18-19 november) bara några dagar efter att Musikförläggarnas pris delats ut. Må bästa(!) låt vinna! Theatron är beställt av Dresdner Philharmonie, Helsingborg, Gävle och NorrlandsOperans Symfoniorkestrer. Ett klipp från uruppförandet kan ses här på Youtube.

Läs mer om Musikförläggarnas Pris 2016 på musikforlaggarna.se.

The unique and inspiring environment that Southbank Center offers will serve as the artistic and social space for the festival. In addition to the concert halls, we will use the open, public areas of Southbank Centre in order to create an exciting space-exploring and accessible festival. Therefore, the call-for-works includes concert music as well as performances suitable, or composed, for open spaces or non-conventional venues.

Have a look and be inspired at:
www.southbankcentre.co.uk

The call-for-works includes the following combinations:

• Choir, SATB, 8 or 16 voices (without electronics)
• Children’s choir (without electronics)
• Brass quintet (or quartet, trio, duo and solo combinations, with or without electronics)
• Music for soprano, flute, percussion, piano and harpsichord (or quartet, trio, duo and solo combinations, with or without electronics)
• Live electronics (Composer/performer) for stereo live PA, with or without visuals.
• Electronic fixed media pieces (mono up to eight channels)

Submit your works at http://nmdsubmission.org

Last day for submissions is October 23rd 2016.

EU-kommissionen har nu presenterat sitt förslag till ny upphovsrättslagstiftning för Europa.

Den digitala miljön med internetplattformar och sociala medier har utvecklats starkt sedan de nu gällande reglerna antogs 2001. Syftet är därför att modernisera och säkra en upphovsrättslig relevans för framtiden.
 
Föreningen Svenska Tonsättare ser positivt på förslaget:

"EU-kommissionen lyfter tydligt fram kulturens betydelse för de kreativa näringarna i Europa. Det är oerhört glädjande. Den digitala värld vi lever i kräver rättvisare villkor för oss kreatörer, och detta kan bana väg för en sådan utveckling", säger Martin Q Larsson.

I europeiska medier omnämns förslaget som ”radikalt” och att EU-kommissionen ställt sig på upphovspersonernas sida i dragkampen med digitala storföretag om skäliga villkor.  

Nu väntar förhandlingar på regeringsnivå i EU och i Europaparlamentet innan de nya reglerna kan antas och införas i Sverige.

Läs lagförslaget i sin helhet som Pdf här nedan.

I slutet av 1900-talet hade Sverige ett arbetslöshetsproblem, vilket respektive regeringar valde att hantera på framför allt två sätt. Dels uppmanade man folk att bli egenföretagare, något som stora delar av konstnärsområdet svalde med hull och hår; inte för att man nödvändigtvis ville starta en egen firma, utan i de flesta fall för att man såg det som enda utvägen att överleva. Jag tillhör själv denna skara ofrivilligföretagare, på gott och ont.

Men framför allt såg man till att utbilda Sverige ur krisen; man tillsköt pengar till existerande universitet och högskolor, och startade ett antal nya. Satsningen var bred och inkluderade även konstnärliga utbildningar, vilket gradvis ledde till att de fick allt fler studenter. Något som i sin tur resulterat i att vi idag har en exponentiell tillväxt av högt utbildade – och i de flesta fall synnerligen begåvade – konstnärer av olika slag, inte minst tonsättare. I mitten av 70-talet studerade sammanlagt 4 elever på kompositionsutbildningen vid Kgl Musikhögskolan i Stockholm, på den tiden enda utbildningen i Sverige. Idag studerar ca 60 elever på ett antal undervisningsorter runtom i landet. Om ett par år är de alla ute i arbetslivet som nyutexaminerade tonsättare.

De flesta av dessa har ingen möjlighet att arbeta professionellt på marknadens villkor, utan är i behov av stöd av något slag, i dagsläget i allmänhet från stat, landsting eller kommuner. (Inget konstigt med det, även de flesta läkare, lärare, forskare och många andra yrkesgrupper lever uteslutande eller delvis på offentligt stöd.) Samtidigt har inte det offentliga stödet till konstområdet hängt med i dess utveckling. Sverige är det enda landet i EU som höjer sin kulturbudget inför 2012, men samtidigt som den går upp med några procent, ökar mottagarsidans antal med mångdubbelt fler procent. Vilket i sin tur antingen leder till att det blir mindre pengar till var och en, eller att enbart några få kommer i åtnjutande av offentliga medel.

Nu ska vi inte begå tankefelet att kulturpolitiken ämnar till att försörja ett antal fattiga konstnärer; svensk kulturpolitik har alltid syftat till att kunna erbjuda svenska medborgare kultur av hög kvalitet. Och just i dessa dagar är det precis vad de får. Aldrig någonsin tillförne har det framställts så mycket ord, bilder, teater och musik som idag, aldrig någonsin tidigare har det funnits en så bred palett av uttryck att välja från.

Tyvärr skapas en överväldigande del av dessa kulturyttringar av högt professionella yrkespersoner, under allt annat än professionella förhållanden, ofta med ringa ersättning – om någon över huvud taget. Svenska tonsättare skördar i detta nu internationella framgångar med musik som komponerats för långt under svensk minimilön, och repeterats in av några av landets främsta musiker, under rena hobbyförhållanden. Varför? För att vi tycker det är så roligt? Eller för att detta är enda möjligheten att kunna utöva vårt yrke, och i slutänden erbjuda svenska medborgare högkvalitativ musik?

Dagens tonsättare nöjer sig inte med att sitta och vänta på att bli upptäckta. Dagens tonsättare alstrar sina egna möjligheter, finner nya arenor, skapar nya samband. Dagens tonsättare satsar all sin tid och all sin ansenliga kreativitet på att skapa något relevant, på att vara närvarande i nutiden, på att skapa något tidlöst, på att nå ut med vår konst. Tur är inte något man har, det är något man skaffar sig.

Vi är inte ute efter att staten skall ge eviga stipendier till alla svenska tonsättare, på det att vi kan göra vad det oss lyster. Vi vill bara ges möjligheten att kunna verka på samma premisser som övriga grupper i samhället, att komma i åtnjutande av välfärdssamhälleliga privilegier som sjukfrånvaro, föräldraledighet och pension. Att kunna planera sin egen ekonomi mer än tjugo minuter in i framtiden. Att ge utrymme åt fortbildning och personlig utveckling inom vårt eget fält. Att jag och mina kollegor ska kunna ägna ett halvår av vårt liv åt att skapa ett musikverk som skall skänka människor och medborgare frid eller revolution i de tider som skola komma.

Vi behöver inte världen serverad på ett silverfat, vi önskar bara att saker vore lite lättare. Med ett penndrag kan man underlätta skapandet av privata stiftelser för kulturändamål, ändra skatteregler eller bolagsformer för våra mikroskopiska företag, reglera användningen av de skattemiljarder som redan läggs på offentliga institutioner så att de tydligare efterlever budskapet i budgetpropositionen för område 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid – ”att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället”.

Martin Q Larsson
ordförande

"Vi tänker inte ge oss innan alla som kan och vill arbeta också ges möjlighet att få ett jobb." ur Alliansens jobbmanifest 2010

1933 lanserade Franklin D Roosevelt The New Deal, en serie reformprogram som lyfte upp USA ur den ekonomiska kris landet försatts i av börskraschen 1929. Ett av de bärande elementen i Roosevelts politik var Federal One, ett fyrfaldigt program inom bildkonst, musik, teater och litteratur, vilket syftade till att stödja de konstformer som inte överlevde på marknadens villkor, och betonade konstens roll som en omistlig del i samhällsmaskineriet. Federal One designades i samarbete med konstnärernas intresseorganisationer, löpte under sex år, och gav under tiden skjuts åt namn som Jackson Pollock, Mark Rothko och Orson Welles. 16 000 musiker gav varje vecka konserter för tre miljoner åhörare, och musikundervisning åt 132 000 barn och vuxna i 27 delstater.

Två av de problem nutidens svenska välfärdssamhälle har att brottas med är dels försörjningen för svenska konstnärer, dels ungdomsarbetslösheten. I sitt sommartal presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt sin egen lösning för det senare; att sänka restaurangmomsen till 6%, vilket beräknas kosta 5,4 miljarder kronor, och ge 4 000 nya jobb* (dvs 1 350 000 kr/st).

Inte alla ungdomar har intresse eller fallenhet att studera vidare vid högskolor och universitet, utan ställer sig istället till arbetsmarknadens förfogande. En första anställning, som i sin tur kan leda vidare till nästa, och på sikt en karriär, en yrkeskompetens, ett livsöde. Problemet är bara att det finns förtvivlat få tillgängliga jobb att söka inom denna kategori; lediga arbeten som inte kräver särskilda förkunskaper, men ger acceptabel lön och drägliga arbetsförhållanden.

Varför inte? Jo, för i stor utsträckning innehas dessa tjänster av svenska konstnärer, som är tvungna att besitta dem, eftersom det under rådande förhållanden inte går att försörja sig på sin konst. Ett okvalificerat jobb, som ger en fast halvgod lön, och inte kräver särdeles mycket kreativitet av arbetstagaren, är ett utmärkt komplement till den fantastiskt osäkra ekonomiska verklighet de allra allra flesta tonsättare, frilansmusiker, bildkonstärer, författare och andra konstskapare lever i.

Man arbetar sina timmar på posten, eller åldringsvården, eller kör buss, och vet att man kommer att ha råd att köpa både mat och betala hyra nästa månad också. Samtidigt har man tillräckligt mycket kreativ energi kvar efter arbetsdagen för att orka sysselsätta sig med sitt egentliga yrke; att skapa fantastisk konst av olika slag. Och man är inte intresserad av att avancera inom yrket för att sålunda lämna plats för nyanställningar; ett oambitiöst brödjobb fyller väl sitt syfte att ge just brödet för dagen.

Femtonde juni lanserade Konstnärsnämnden tredje delen av sin undersökning av svenska konstnärers inkomster. I den kan man bland annat få svart på vitt bevisat vad många redan trodde; konstnärer arbetar fler timmar per vecka än riksgenomsnittet, samtidigt som medianinkomsten är 15% lägre. Man har fler arbetsgivare och större andel projektanställningar och egenföretagare än resten av samhället. Men trots att så många som 25% av de tillfrågade varit arbetslösa någon gång under 2008, var det bara 4% som var arbetslösa mer än hälften av året. Konstnärer är med andra ord inte slöa typer som slår dank, dricker rödvin och väntar på inspiration, de är kreativa själar som på ett eller annat sätt ser till att trygga sin försörjning. Om de får möjligheter.

Studien visar vidare att svenska konstnärer i genomsnitt ägnar 73% av sin arbetstid (46 h/vecka) åt direkt konstnärligt arbete och administration av detta, och hämtar därigenom 61% av sin inkomst. Och lyssna noga nu, herr Statsminister (och alla ni andra också, förstås) om du orkat läsa så här långt, för nu kommer det, lösningen på dina problem. Skulle riksdagen istället lägga 5,4 miljarder på att se till att bildkonstnärer, författare och tonsättare som kan och vill arbeta ges möjlighet att få ett jobb, inom sitt yrke, skulle vi i gengäld – baserat på dessa siffror – kunna lösgöra sammanlagt cirka 9 000 heltidstjänster (eller i praktiken snarare 20 000 deltider). Som bonus skulle landets medborgare erbjudas mer teater, dans, musik, ord och bild av högre kvalitet än någonsin tillförne, och Sverige skulle ytterligare stärka sin ställning som ursprungsland för internationella succéer.

Dessutom skulle mellan tio och tjugo tusen ungdomar kunna erbjudas arbeten med hyfsade löner och arbetsförhållanden, en möjlighet att klara sig själva, en ingång i samhället. Kanske är det dags att Sverige blir ett föredöme för USA den här gången, och än en gång bevisar den gamla framgångsmaximen:

Ska man rädda ekonomin, då ska man satsa på kultur.

Martin Q Larsson

ordförande

*Grundförutsättningen för detta är att restaratören väljer att lägga de nyvunna nitton procenten antingen på menyprissänkningar eller nyanställningar, och inte alls i sin egen ficka. Skulle regeringen istället själva anställa alla fyra tusen, skulle de få en månadslön på 86 000 kr. 

Den 8-11 september går den tjugoförsta upplagan av Nordiskt kyrkomusiksymposium av stapeln i Göteborg. FST medverkar med ett seminarium om den nyskrivna musikens ställning i kyrkan. 

Programmet innehåller såväl konserter och gudstjänster som seminarier och mötesplatser. Evenemaget syftar till att vitalisera kyrkomusiken och skapa diskussioner om dess position i det svenska musik- och samhällslivet

"Alla är överens om att Svenska kyrkan är Sveriges största musikscen", säger FST:s ordförande Martin Q Larsson. "Samtidigt är denna institution helt frånvarande i kulturpolitiken."

FST deltar genom tontankesmedjan i en paneldiskussion på följande samhällsrelevanta teman: Hur församlingar kan samarbeta kring beställningar och stora uppsättningar? På vilket sätt kan mångfalden och jämställdheten inom kyrkomusiken stärkas? 

Läs mer om symposiet på denna sida. 

Tre fullmatade festivaldagar med konserter, installationer och föreläsningar i konserthuset Harpa!

Förutom konserter och ljudkonst blir det premiär för "The Nordic Music Days Pavilion". NMD Pavilion är tänkt som en plattform för experiment, forskning, kritiska diskussioner, föreläsningar, paneldiskussioner och workshops. Med INTEGRATION som nyckelord kommer paviljongen att ta upp ämnen som arkivering i experimentell musik, jämställdhet på den nutida musik-scenen, kulturpolitik inom de nordiska länderna etc.

Verk av bland annat följande svenska tonsättare kommer att framföras: 

Mirjam Tally
Ansgar Beste
Rei Munakata
Joakim Sandgren

Mer info finns på nordicmusicdays.org

[[{"fid":"2353","view_mode":"fst_original_image","fields":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"NMD 2017","field_file_image_title_text[und][0][value]":"","field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"alt":"NMD 2017","height":1201,"width":1500,"style":"width: 700px; height: 560px; float: left;","class":"media-element file-fst-original-image"}}]]

– Det är roligt att så många använder vår nya app, säger Martin Q Larsson, FST:s ordförande. Alla har inte hunnit hitta den än, men jag är säker på att många kommer att upptäcka vilken sannskyldig musikskatt denna resurs innebär.

En tredjedel av besökarna har besökt sidan flera gånger och majoriteten besöker sidan genom sin dator, en tredjedel genom sin smartphone och få genom sin läsplatta.

– Appen gör det lättare att orientera sig i den konstmusikaliska Spotifydjungeln, hittills har det varit svårt eftersom musiken är sorterad efter artist och inte upphovsperson, konstaterar Martin Q Larsson.

Statistiken för de första fyra månaderna visar att de mest populära artisterna är:

• Mirjam Tally, estnisk tonsättare bosatt i Sverige sedan 2006.
• Patric Simmerud, komponerar nutida konstmusik och skapar ljuddesign för film. På verklistan finns elektroakustiska verk, hörspel, kammarmusik och musik för full orkester.
• Per Samuelsson, komponerar elektronisk, elektroakustisk musik och interaktiv konst. Som musiker bygger Per sina egna musikinstrument huvudsakligen baserade på ny teknik som sensorer, övervakningskameror, gamepads, joysticks, och andra tekniska föremål.
• Roland Forsberg, uppmärksammad kyrkomusiker och tonsättare verksam i Stockholm.
• Ylva Skog, svensk tonsättare som skriver främst kammarmusik men även orkester-, kör- och elektroakustisk musik.

Varje gång appen öppnas visas åtta slumpmässigt valda skivor. Man kan söka efter specifika tonsättare, eller bläddra genom arkivet i bokstavsordning. Appen omfattar idag omkring hundra verk, men antalet kommer att utökas succesivt.

– Swedish Composers App är ett utmärkt komplement till podradiokanalen Composer’s Radio, som har ungefär 10 000 lyssningar om året, säger Martin Q Larsson.

Läs mer om Swedish Composers App

Lyssna direkt!

Föreningen Svenska Tonsättare (FST) och Sweden Festivals inledde 2013 ett samarbete med syfte att sprida musik av nu levande svenska tonsättare på sommarfestivalerna runtom i Sverige. Samarbetet, med namnet Ny svensk musik ut på festivalerna är ett publikutvecklingsprojekt skapat på ett gemensamt initiativ från de båda föreningarna. FST uppmuntrar festivalerna att i samband med konserterna även göra konsertintroduktioner eller seminarier med tonsättare.

I Sverige omfattar stödet i år 40 verk av 27 svenska tonsättare och kompositörer, varav 13 är beställningsverk. Den nya musiken som får stöd uppgår till 14 timmar och 25 minuter och den framförs på 12 festivaler från Haparanda i norr till Malmö i söder mellan 12 juni och 20 oktober 2016 av totalt 235 medverkande musiker och andra konstutövare.

– Från FSTs sida är idén att skapa ett incitament för varje festival att spela mer musik av våra nu levande tonsättare och mindre av utländska döda, säger Martin Q Larsson, själv tonsättare och ordförande i FST.

– Föreningen Svenska Tonsättare har musiken, festivalerna har utövarna och publiken. Vi är mycket glada över detta samarbete och ser fram emot sommarens upplevelser och begivenheter, säger Peter Eriksson, ordförande i Sweden Festivals.

Usedomer Musikfestival på ön Usedom utanför tyska Östersjökusten har 2016 tema Sverige, något Sweden Festivals och FST vill uppmuntra. Sammanlagt framförs ett tiotal svenska tonsättare under festivalen.

Samarbetet 2015 sträcker sig ända till i sommar

2015 startades därtill för första gången en internationell version av samarbetet, då Saxå Kammarmmusikfestival gick med i Music Master on Air (MusMA). Festivalen beställde ett nytt verk av Daniel Fjellström för cellokvartett. Verket kommer att uruppföras i sommar, tillsammans med 6 andra nyskrivna verk för cellokvartett, av en polsk ensemble på Klarafestivalen och Festival de Wallonie i Belgien, Wratislawa Cantans i Polen, Ankara Music Festival i Turkiet, Mittelfest i Italien och Lyckå Chamber Music Festival under 2016. På alla festivaler spelas konserterna in av nationell radio och bjuds ut till andra länder via EBU. Samarbetet mellan festivalerna i MusMA inbefattar även en workshop i mars 2016 där den polska cellokvartetten möter tonsättarna, radioproducenterna och festivalledarna, övar in alla verk och samtalar runt musiken.