Stockholms Saxofonkvartett, initiativtagare och huvudman för festivalen, öppnar Svensk Musikvår 2019 med FST:s jubileumsfanfar, samkomponerad av 38 av föreningens medlemmar och en spegling av såväl föreningens som hela Sveriges konstmusikaliska bredd.

Hej Jörgen Pettersson, festivalledare för Svensk Musikvår! Snart är det dags för den fjärde upplagan av Svensk Musikvår i Stockholm. Hur ser programmet ut? Bjuds det på några överraskningar?

Jörgen: Särskilt glada är vi att få välkomna våra internationella gäster i New European Ensemble. De är en av Europas främsta ensembler inom nutida konstmusik och med sina fyra framträdanden blir de årets självskrivna festivalensemble. De presenterar bland annat ett helsvenskt program med ett uruppförande av Miklós Maros och Jenny Hettnes verk som gjorde henne till årets Järnåkersprisvinnare.

I år presenterar vi dessutom tre viktiga tonsättarforum: den mångsidiga förberedande utbildningen på Tonsättarskolan Kapellsberg, KMH - Kungliga Musikhögskolans anrika tonsättarutbildning med ständig utveckling framåt samt Visby International Centre for Composers där yrkesverksamma tonsättare från hela världen får komma och jobba i en inspirerande och kreativ miljö. Genom ett samarbete med Konstnärsnämnden har verksamheten i Visby utvecklats ytterligare genom kunskapsutbyten mellan de inbjudna tonsättarna och svenska musiker.

Bjuder ni på några uruppföranden?

Jörgen: För att kunna medverka till att skapa en ny standardrepertoar måste musiken få framföras om och om igen. Att uruppföra verk under festivalen är därför inget självändamål. Ändå blir det runt 25 uruppföranden vilket visar hur angelägen festivalen är och vilket behov det finns av en festival som Svensk Musikvår.

Stockholms Saxofonkvartett, där du själv ingår, kommer att framföra FST:s jubileumsfanfar, som framfördes vid FST:s 100-års jubileet förra året. Hur är den att spela?

Jörgen: Det en utmaning. Stycket består av 38 korta delar komponerade av lika många tonsättare. Det gäller att blixtsnabbt hitta karaktären i varje del. Här har vi en enorm nytta av att vi tidigare framfört så mycket musik av svenska tonsättare. Framför allt är det Erik Peters genomarbetade och snillrika arrangemang av alla korta fanfarer som gör att stycket på ett naturligt sätt flödar fram. Här får vi som musiker och inte minst publiken ta del av den hantverksskicklighet, humor, idérikedom och skaparglädje som finns hos FST:s medlemmar.

Hur fick ni idén till festivalen egentligen?

Jörgen: Vi startade festivalen helt enkelt för att vi inte kunde låta bli. Vår verksamhet är viktig och vi är stolta över vad vi tillsammans åstadkommer. Genom festivalen har vi skapat ett forum där vi kan synliggöra vår konstform. Genom att samverka med institutionerna får vi även tillgång till några av våra viktigaste musikscener och professionella samarbetspartners vilket gör att festivalen blir ett ypperligt tillfälle att visa vilka möjligheter och vilken bredd som finns inom den nutida konstmusikens område.
Svensk Musikvår 2019 hålls i Stockholm mellan den 14 och 19 mars.

Hela programmet finns presenterat här.

#svenskmusikvår

På årets Manifestgala hyllades den bästa musiken utgiven på oberoende skivboalg det gångna året. På plats på Nalen i Stockholm var en samlad oberoende musikbransch. Manifestpriset delas ut i 15 genrer och 6 specialkategorier.

Två FST-medlemmar fick pris för sina insatser - Maria W Horn (på bilden) för Kontrapoetik (XKatedral) i kategorin Experimentell och Lisa Ullén för Piano works (Disorder) i kategorin Jazz.

"Jag är glad och stolt över priset och över att ha fått uppmärksamhet. På skivan har jag jobbat med att utforska olika pianotekniker genom improvisationen som metod." säger Lisa Ullén

Nomineringarna löd:

Jazz
Lisa Ullén har återigen bevisat med sitt självklara och skarpa språk att hon är en av samtidens mest betydelsefulla komponister med en kärna som har glöd som räcker i flera ljusår.
Lisa Ullén – Piano works (disorder)

Experimentellt
Med doften av ett sågverk i form av en elektronisk orgel, djupt inne i den Ångermanländska barrskogen. Från djupaste mörker till första gryningsljuset växer klangerna och kryper in under skinnet, vi hoppas att det aldrig skall ta slut.
Maria w Horn – Kontrapoetik (XKatedral)

Igår, onsdagen den 13 februari, togs efter flera år av förhandlingar, ytterligare ett viktigt steg mot en moderniserad upphovsrätt inom EU.

EU-Kommissionen, Europaparlamentet och Rådet kom i förhandlingar fram till en överenskommelse gällande copyrightdirektivet som innebär bättre skydd för europeiska musikskapare på digitala plattformar. Nu återstår bara ett slutgiltigt fastställande av Rådet och EU-parlamentet.

Vi närmar oss en modern upphovsrätt som även omfattar internet där skyddet för musikskapare och andra kreatörer är svagt idag, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande FST.

Läs mer om överenskommelsen på EU-Kommissionens hemsida

FST verkar för ett jämställt musikliv utan  kränkningar i någon form. Vi erbjuder en supporttjänst och en rapporteringstjänst för personer i musiklivet som utsatts för olika typer av kränkande behandlingar i arbetsrelaterade situationer. Tjänsterna erbjuds genom samarbete med MBK (Management by Kerstin). Anonymitet för utsatta individer i ärendehanteringen säkerställs av MbK som är specialister inom detta område.

• Supporttjänsten innebär att tonsättare som har utsatts för olika typer av kränkande behandlingar i arbetsrelaterade situationer har möjlighet att få upp till 5 timmars personlig rådgivning. Se kontaktuppgifter nedan. Det kan handla om konflikter i arbetsrelationer inom musiklivet eller olika typer av missförhållanden. Alla samtal behandlas naturligtvis konfidentiellt av MBK och till FST återrapporteras endast i vilken omfattning tjänsten utnyttjats. För att boka rådgivning mailar du Camilla Wagner eller Petra Nedfors som är FST:s kontaktpersoner på MBK, se nedan. I ditt mail beskriver du kortfattat vad ditt ärende gäller.

• Rapporteringstjänsten innebär att FST genomför en enkätundersökning bland FST:s medlemmar genom tjänsten ”Jag rapporterar”. Den som upplevt kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp i musiklivet kan rapportera dessa incidenter, så länge det är något som skett inom ramen för arbetet. Syftet med rapporteringen är att sammanställa antalet händelser för att kunna göra insatser, inte minst i förebyggande syfte. Den som anmäler till rapporteringstjänsten är helt anonym, men om man vill bli kontaktad för att få vägledning (ta del av Supporttjänsten), kan man välja att ange sina uppgifter. Ingen kommer att namnges i sammanställningen, varken den som rapporterar, den som utsatts eller den rapporteringen gäller.
Rapportera genom detta formulär
Du kan också kontakta FST:s kontaktpersoner på MBK direkt för att rapportera och/eller boka tid för rådgivning:
Camilla Wagner, camilla.wagner@mbkerstin.se, 070-0901157
Petra Nedfors, petra.nedfors@mbkerstin.se, 070-9599026

Under KLYS 60-årsjubileum i år uppmärksammar KLYS sina 14 medlemsförbund genom en intervjuserie på sin hemsida där de intervjuar två medlemmar åt gången. De vill lyfta fram två olika konstområden och bl. a. ta reda på hur dessa samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt. 

Först ut ur är Svenska Fotografers Förbund och Föreningen svenska tonsättare. Nedan kan ni läsa KLYS intervju med FST:S ordförande Martin Jonsson Tibblin. Trevlig läsning!

2018 firade Föreningen svenska tonsättare 100 år, ett firande som avslutades med en stor jubileumskonsert på Kungliga Musikhögskolan den 29 november. Stort grattis till ett väl genomfört jubileum och en fantastisk konsertkväll! Vad var roligast med jubileumsfirandet och vad tar ni med er från FST:s första 100 år in i framtiden?

– Tack, det var ett riktigt lyckat år, en manifestationsfest för tonsättarna och den nutida konstmusiken som pågick under hela året på såväl etablerade som oväntade platser. Det engagerade många och vi lyckades verkligen öka antalet framföranden av svensk nutida konstmusik och höras och synas bättre. 100-årsfirandet är inte slut än, många av våra medlemmar har fått med sig fler intressenter och etablerat nya samarbeten, ”en katalysatoreffekt”. Vi ska självfallet fortsätta att sprida kännedom om våra tonsättare och betydelsen av svensk konstmusik.

Du har nu varit ordförande för Föreningen svenska tonsättare sedan nästan två år tillbaka, vad är roligast och vad är mest utmanande i rollen som ordförande för FST?

– En sak är säker, ingen dag är den andra lik; från samtal i Bryssel om EU:s upphovsrättsdirektiv, repertoardiskussioner med nordiska tonsättarkollegor till jämställdhetsarbete på hemmaplan. Jag märker ett stort intresse och engagemang från arrangörer, beslutsfattare och media om vår konstforms roll och betydelse i samhället samtidigt som vi står inför många utmaningar. Digitalisering, individualisering och kommersialisering gör att vi måste följa med i utvecklingen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medlemmar och andra upphovspersoner. Det gäller att navigera rätt i vår komplexa och snabbföränderliga omvärld.

Vilka förbättringar hoppas ni i FST att få se för era medlemmar på t ex arbetsmarknaden och i de sociala trygghetssystemen de kommande 10-20 åren? Vad är drömscenariot?

– Vi kan börja i nutid. Den aktuella konstnärsutredningen visar tydligt att den svenska konstnärspolitiken är eftersatt och underfinansierad. Kulturskapare ska alltid kunna få betalt för utfört arbete, genom avtalsenliga ersättningar, i enlighet med arvodesrekommendationer och i kraft av sin upphovsrätt. De stora sociala trygghetssystemen måste anpassas till kulturskapares livs- och arbetssituation så att ett professionellt konstnärligt arbetsliv blir möjligt. Jag tror på att vi kommer att se en starkare ställning för den nyskapande och experimentella musiken och konsten och en rik musikalisk mångfald. Drömscenariot är att den konstnärliga friheten, den kulturella mångfalden och därmed också demokratin är självklar för alla. Att ett vitalt nutida kulturklimat ses som en förutsättning för en välmående demokrati- och samhällsutveckling.

FST var med och bildade KLYS 1959. Vad har KLYS betytt för FST genom åren och vad vill ni se för samarbeten inom KLYS i framtiden?

– Vi gratulerar den synnerligen vitala 60-åringen och tackar samtidigt för KLYS aktiva och betydelsefulla kultur- och konstnärspolitiska arbete och moderniseringen av upphovsrättslagstiftningen. En extra eloge för ert konstområdesövergripande perspektiv; de som lyckas samarbeta, kommer att lyckas ännu bättre. Samarbetet inom KLYS har stor betydelse för FST. En relativt liten medlemsförening kan inte själv driva de stora konstnärspolitiska frågorna. Samarbete om de gemensamma frågorna mellan alla medlemsorganisationer i KLYS kommer att vara avgörande, och det är bara genom samarbete och långsiktiga strategier kulturskaparna kan nå framgångar.

KLYS har även intervjuat Svenska Fotografers Förbunds ordförande Paulina Holmgren. Skulle tonsättarna och fotograferna kunna korsbefrukta varandra – konstnärligt och politiskt – och i så fall hur? Har ni haft några samarbeten under åren?

– Det är inte en slump att både öra och öga börjar på samma bokstav. Kombinationen av öra och öga är oslagbar; det påverkar vår perceptionsförmåga och ger många synergieffekter. Våra medlemmar samarbetar redan och vi kommer att se ännu fler projekt som, interaktivt och tekniskt innovativt, flätar samman ljud- och fotokonst.

FST:s medverkan under Folk och Kultur 2019

Den gränsöverskridande nya mötesplattformen, som arrangerades i Eskilstuna för andra gången, 6-9 februari, samlade det svenska kulturlivet, från förtroendevalda och tjänstemän till kulturskapare, publicister och debattörer. I år låg fokus på kulturpolitiska frågor på nordisk nivå. Föreningen svenska tonsättare var på plats och deltog i många debatter och samtal om musiklivet, konstnärlig frihet, politisk styrning och om EU:s nya upphovsrättslagstiftning. 

Att skapa bättre villkor för konstnärer är en av den här regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar, sa kultur- och demokratiminister Amanda Lind när hon besökte det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur under torsdagen. Att kulturskapare och konstnärer kan arbeta under rimliga villkor är för mig en förutsättning för ett vitalt kulturliv. De enskilda kulturskaparna tillhör kulturlivets absoluta fundament. De är ju också kärnan i den kultur som exempelvis våra kulturinstitutioner över hela landet producerar och visar”, fortsatte ministern.

Agenda för svensk musikpolitik
Inom ramen för nätverket "Ett musikliv för alla!", medverkade FST i ett program där kulturutskottets ledamöter från alla partier bjöds in till ett öppet samtal om den framtida agendan för svensk musikpolitik. Debatten arrangerades av 22 nationella musikorganisationer och leddes av MAIS:s ordförande Lisa Sand. Nätverket har sedan en längre tid uttryckt behovet av en parlamentarisk utredning av musiklivets komplexa ekosystem. Sedan Sveriges nuvarande kulturpolitik grundlades, har förutsättningarna för svenskt musikliv förändrats. Efter debatten var det tydligt att samtliga riksdagspartier är eniga om att det behövs en kartläggning eftersom musiklivets ekosystem är komplext och omfattande och förutsättningarna ser olika ut i landet.

- Det är dags att alla parter konstruktivt bidrar till hållbara och långsiktiga lösningar för det svenska musiklivet, kommenterade FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin i P1 Kultur (hör inslaget vid 04.08 inne i sändningen). 

Ta del av hela panelsamtalet med kulturutskottets politiker här och Musikpolitiska uppropets 5 punkter här. 

En nödvändig kulturinjektion för Europa? - om EU:s nya upphovsrättslagstiftning 
Samtidigt som det avgörande Coreper-mötet om copyrightdirektivet ägde rum i Bryssel, genomförde KLYS ett seminarium om EU och upphovsrätten med fokus på DSM-direktivet under Folk och Kultur. Seminariet lyfte centrala delar av direktivet och beskrev dess konsekvenser utifrån en politisk, konstnärlig och yttrandefrihetsrättslig kontext, inte minst mot bakgrund av en ny svensk regering och ett stundande EU-parlamentsval i maj. Seminariet tog även upp vad upphovsrätten innebär för den konstnärliga friheten och försörjningen för kulturskapare. Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet/ immaterialrättschef vid Cirio, Skaps ordförande Alfons Karabuda, Susin Lindblom, förbundsdirektör på Sveriges Dramatikerförbund, Robert Nilsson, kansliråd på Kulturdepartementet, Katarina Henryson, sångerska och tidigare medlem i The Real Group, regissören Harald Hamrell och ordförande i Svenska Fotografers Förbund Paulina Holmgren presenterade dessutom sin syn på kulturen på nätet, upphovsrättens framtid och hur DSM-direktivet bör genomföras i svensk rätt under ledning av  författaren och journalisten Anders Rydell. 

Festivalens producent David Riebe menar att man lyckats få ihop en bra bredd på programmet, alltifrån storskalig ensemble- och körmusik till solo- och kammarmusik, och ett par mer experimentella inslag. Man är stolt över att kunna presentera närapå 32 uruppföranden, både av professionella tonsättare och av musikhögskolestudenter och unga elever från lokala musik- och kulturskolor.

I panelsamtalet ”Nutidens och framtidens konstmusik”, där FST är medarrangör, kommer man att diskutera hur framtidens konstmusik kan se ut. Vilka tendenser, möjligheter och utmaningar som vi ser? FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin är moderator och panelen består av namnkunniga personer ur musiklivet, alla med viss regional förankring.

Alla evenemang har fri entré.
 

Program

Torsdag 7/2

19.00 Öppningskonsert  

Lund Contemporary 2019 invigs storslaget med Odeums egna ensembler Akademiska kapellet, Lunds akademiska kör och Lunds universitets brassband. Det bjuds bl.a. på minimalism från sent 70-tal, sentida körmusik och en helt nyskriven komposition för brassband. Dirigenter: Patrik Andersson, Jörgen Flink och Cecilia Martin-Löf.
Universitetshusets aula

Fredag 8/2

12.15 Lunchkonsert: ShareMusicTechLab – där digitalt möter traditionellt 

Organisationen ShareMusic & Performing Arts och Musikhögskolan i Malmö bjuder publiken på närkontakt med musikerna från iPad-ensemblen Elefantöra och Gageego! Bland annat uruppförs ett antal verk, komponerade särskilt för ensemblen av studenter från masterprogrammet i komposition vid musikhögskolan, och musik av den irländska tonsättaren Karen Powers och den svenske tonsättaren Tomas Hulenvik. Med konserten avslutas residenset ShareMusicTechLab som inleddes i oktober 2018 i samarbete med Musikhögskolan i Malmö, Inter Arts Center och Lund Contemporary.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

15.00 Föreläsning: Ljudkonst som situationskonst 

Under de senaste 25 åren har "ljudkonst" etablerat sig som ett återkommande begrepp inom bland annat experimentell musik, installationskonst och tvärvetenskapliga universitetssammanhang. Den här föreläsningen introducerar först denna flyktiga och omdiskuterade konstform och fokuserar därefter på hur ljudkonst idag används för att reflektera aktuella samtida ämnen och politiska debatter. Sanne Krogh Groth är docent och lektor i musikvetenskap, samt föreståndare för Ljudmiljöcentrum, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Hörsalen (övre), Palaestra et Odeum
 

18.00 Kulturskolan Contemporary

Elever från Kulturskolan Lund framför ett varierat program med flera olika musikerkonstellationer. Det bjuds på blockflöjtsensemble, gitarrer, och en stråkorkester! Bl.a. kommer musik komponerad av Kulturskolans egna elever att framföras.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum

Lördag 9/2

10.00 Nyskrivet för orgel

Susannah Carlsson, biträdande domkyrkoorganist i Lunds domkyrka, uruppför rykande färska kompositioner av tonsättarstudenter från Musikhögskolan i Malmö. Musik av Fritiof Palm, Mikael Rasmusson och Eli Tausen á Lava. Konserten är en del av domkyrkans lördagskonsertserie.
Domkyrkan
 

12.00 Colours and Characters

Konsert med den internationella musikskolan LIMUS Young Academy-linje, med fokus på unga som komponerar och unga som spelar nykomponerad musik. Det bjuds på stycken skrivna av LIMUS nuvarande och före detta elever samt uruppförandet av Emil Fredbergs ”Sju klangstudier i färg ” för två pianon i varierande besättningar. Verket består av sju pianostycken baserade på varsin färg och är specialbeställt av LIMUS för att framföras under Lund Contemporary. Musikalisk ledning: Gabriele Katthän.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

16.00 Panelsamtal: Nutidens och framtidens konstmusik 

Paneldiskussion i samarbete med Föreningen Svenska Tonsättare (FST).
Moderator: Martin Jonsson Tibblin, ordförande FST.
I panelen: Kent Olofsson, tonsättare och lärare i elektroakustisk komposition på Musikhögskolan i Malmö, Susanne Rydén, VD Musik i Syd, Francisca Skoogh, pianist, psykolog och doktorand i konstnärlig forskning vid Musikhögskolan i Malmö, Benjamin Staern, tonsättare, samt Lennart Stenkvist, f.d. programchef Malmö Symfoniorkester.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

19.00 9-9-9 

Nio körer framför nio nya stycken den nionde februari. Konserten är en uppföljning på succén ”10-10” under Lund Contemporary 2017. Körerna avlöser varandra i framföranden av beställningsverk komponerade i samarbete med Körcentrum Syd. Medverkar gör Collegium Vox Humana, Dalby kammarkör, Helsingborgs motettkör, Lunds Akademiska Kör, Lunds Vokalensemble, Malmö operas barnkör, Palaestra Vokalensemble, S:t Johannes kammarkör, S:t Petri ungdomskör och Ängelholms kvartettsångare. Musik av Catharina Palmér, Stefan Klaverdal, Kent Olofsson, Kjell Perder, Nils Tykesson, Daniel Fjellström, Rolf Martinsson, Johan-Magnus Sjöberg och Henrik Dahlgren. Konserten ges i samarbete med Körcentrum Syd.
Allhelgonakyrkan

Söndag 10/2

14.00 Sex gitarrer 

Den Köpenhamnsbaserade gitarrsextetten CRAS framför ny musik av danska och estniska tonsättare. Ensemblen, som är specialiserad på nyskriven musik, består av Henrik Bay Hansen, Mikkel Egelund, Santiago Gutiérrez Bolio, Peter Oldrup, Søren Eriksen och Jacob Nørrelund.
Universitetshusets aula
 

16.00 En mosaik av violinmusik

Den internationellt hyllade violinisten Peter Sheppard Skærved framför ett varierat program bestående av många korta musikstycken – både uruppföranden från Musikhögskolans kompositionsstudenter och klassiker ur det sena 1900-talets violinrepertoar.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

19.00 C-Y Mobile Device Orchestra 

Mobile Device Orchestra från föreningen C-Y ContemporarY bjuder på en nydanande och annorlunda konsert! Universitetsaulan kommer att fyllas med ljud och publiken kommer ges möjlighet att delta i det kreativa skapandet i stunden. Publikens roll förändras då alla i salen på samma gång är lyssnare och musiker.
Universitetshusets aula

De arvodesrekommendationer som anges i guiden bygger på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer samt på inhämtad statistik och rapporter från olika branschorgan så som Konstnärernas Riksorganisation och Konstnärsnämnden, liksom på rapporten En minuts musik eller en timmes arbete.

I denna guide beskrivs kortfattat bakomliggande resonemang kring prissättningen av ett nytt musikaliskt beställningsverk och några faktorer som påverkar vad musiken kostar. Guiden innehåller också tips till musikbeställaren och komponisten i samband med beställning av ett nytt musikaliskt verk.
 

1. Vad är ett musikaliskt beställningsverk?

Med ett musikaliskt beställningsverk avser vi här en beställning av nykomponerad musik av en professionell komponist. Beställaren kan till exempel vara en scenkonstinstitution, orkester, enskild producent, festival, kyrka eller församling, som avser att uppföra verket för en publik. Avtalsmallen ska inte användas vid beställningar av ljudeffekter, sångtext, libretto eller musik till spelfilm och inte heller överlåtelse av masterrättigheter, synkronisering eller utgivning av musik via exempelvis CD- eller vinylskiva, downloads, streaming eller annan exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten. För rådgivning vid sådan beställning av musik kan du som medlem hos FST kontakta ditt kansli. Musiken kan kategoriseras i någon av följande genrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik, Elektroakustisk musik (EAM), Ljudkonst och Improviserad musik.
 

2. Vad kostar musiken och varför?

Kan man värdera musik i pengar? Konst är över huvud taget svårt att värdera i pengar och kanske är icke-materiell konst som musik särskilt svår att värdera. FST anser däremot att man kan värdera komponistens nedlagda arbetstid för skapandet av ett musikaliskt verk. Precis som man värderar dirigentens, solisternas och musikernas insats/arbetade tid inför och under framförandet av verket. Att ta betalt för nedlagd arbetstid och med hänsyn till konstnärlig höjd, utbildning, kompetens och andra praktiska omständigheter bidrar också till att fler kompon- ister kan försörja sig på yrket, vilket i sin tur leder till att fler nya musikaliska verk kan skapas. Detta innebär i ett större perspektiv en återinvestering av kultur till medborgarna. Staten har ju i många fall understött komponisternas utbildning för att de ska kunna leverera musik till samhället. Att som komponist inte ta rimligt betalt för sitt verk riskerar att underminera detta kretslopp.

FST har med hjälp av sina medlemmar undersökt hur många arbetstimmar komposition- sarbetet inom olika genrer kan förväntas ta. Resultatet har sammanställts i de arvodesrekom- mendationer du finner på sidan 6 i denna guide. Det tar knappast exakt lika lång tid för olika komponister att komponera ett givet stycke musik, men rekommendationerna tjänar bra som underlag när komponister och beställare vill uppskatta hur mycket arbetstid ett enskilt beställningsverk kan förväntas ta i anspråk.

Vad ska man då ta betalt för sin arbetade tid som komponist? FST rekommenderar att utgå från en lägsta månadslön (A-skatt) som motsvarar brutto 29 500 kr/månad, eller motsvarande med F-skatt, inklusive sociala avgifter, semesterersättning, avsättning för tjänstepension, etc (totalt 50%), exklusive moms. Summan ligger i paritet med minimiarvode för frilansande stämledare (SYMF) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Observera att rekommendationerna avser minimarvode och att det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.

Vad påverkar priset på ett musikaliskt beställningsverk? 

1. Val av komponist
Olika komponister tar olika arvoden för sitt arbete. Lång erfarenhet, tidigare konstnärliga framgångar och/eller andra specifika tillgångar och kompetenser kan göra vissa komponister särskilt attraktiva.

2. Typ av musikaliskt verk
Olika typer av musikaliska genrer kräver ofta olika typer av arbetsinsatser. Vad gäller exempelvis improviserad musik, är det vanligt förekommande att komponisten medverkar på eller bakom scen. Ett annat exempel är komponerande av musikdramatik där samarbetet med textförfattare och regissör genererar en ökad arbetstid utöver själva komponerandet av musiken.

3. Beställarens totala budget för projektet
FST rekommenderar att komponisten lägst ska ha ett arvode som står i paritet med andra uppdragstagare (t.ex. musiker, koreografer, scenografer och dirigenter) inom aktuell konsertproduktion, uppsättning eller föreställning.

4. Uppdragets tidsplan
Uppdragets tidsplan kan också påverka priset. En kort deadline kan exempelvis innebära att andra uppdrag/inkomstkällor måste ställas åt sidan vilket kan rendera ett högre arvode för komponisten.

5. Omkostnader för den uppdragsanställda komponisten
Det pris som en frilansande professionell komponist sätter på sina tjänster ska även täcka alla de omkostnader som han eller hon har. Dessa kan givetvis variera beroende på t.ex. lokalhyra på orten där komponisten är verksam och vilken utrustning som behövs för yrkesutövandet. Även kostnader för pension, semester, fortbildning och liknande ska tas med i beräkningen av rimligt arvode. Detta gäller främst komponister med F-skattsedel men i många fall också för de komponister som är A-skattare.

6. Kostnader för komponistens utlägg och merarbete i samband med ett beställningsverksuppdrag
Utöver ovan nämnda omkostnader ska också ersättning utgå för faktiska kostnader som exempelvis logi och resor, traktamente samt för merarbete som exempelvis publiksamtal, pressträff, workshop samt författande av text till programblad och dylikt. finns utförligare information.
 

3. Att tänka på inför förhandling mellan beställare och komponist

• Vad innebär det att beställa ett verk av en professionell komponist?
- När du anlitar en professionell komponist ska du utgå från att du får ett professionellt levererat resultat. En professionell komponist skapar det musikaliska verket enligt beställarens ramar, låter inte tillfälliga infall styra resultatet utan ser till helheten, och levererar på utsatt tid.

• Tänk på att förhandla med komponisten innan ansökan för ”Samverkan med komponist” skickas till Kulturrådet
- När musikinstitutioner ansöker om stöd från Kulturrådet bör en inledande förhandling redan ha skett med komponisten eftersom summan för det beviljade stödet kan bli en del av det slutliga arvodet till komponisten.

• Tänk på att de flesta komponister är momspliktiga, du kan läsa mer om moms inom kulturområdet på Skatteverkets hemsida.

• Tänk på Stora rättigheter i samband med Musikdramatik
Till musikdramatiska verk räknas sådan musik som specialkomponerats för en musikdramatisk föreställning, som är av avgörande betydelse för föreställningen eller som för handlingen i densamma framåt. Några exempel på musikdramatik är opera, musikal, musikteater, mimföreställning och dansföreställning, t.ex. balett, modern dans och annan koreograferad dans. Musikdramatiska verk behandlas upphovsrättsligt som så kallade Stora rättigheter, något kollektiva rättighetsorganisationer som t.ex. Stim i regel inte bevakar. Det är alltså upp till varje enskild komponist och/eller dennas förlag att förhandla om och bevaka sina stora rättigheter. I praktiken innebär detta en rätt till framförandeersättning (royalty). Med andra ord är det viktigt att du som komponist redan vid tidpunkten för beställningen uppmärksammar din rätt till framförandeersättning. När det inte rör sig om ett musikdramatiskt verk betalas sedvanlig utförandeersättning till komponisten via Stim eller motsvarande upphovsrättssällskap.

FST rekommenderar sina medlemmar att förhandla om framförandeersättningen separat från komponistarvodet eftersom det annars lätt kan uppstå missförstånd. Komponistarvodet avser arbetet med att skapa verket medan framförandeersättningen avser rätten att uppföra verket. Föreställningens producent står traditionellt för ersättningen eftersom det är producenten som får intäkter av föreställningen. Observera att beställare och producent inte nödvändigtvis behöver vara samma aktör, även om så ofta är fallet vid beställning av ett nytt verk. Framförandeersättning utgår lämpligtvis per föreställning eller föreställningsperiod. Om den avtalade föreställningsperioden ska förlängas eller om fler föreställningar senare produceras av samma eller annan producent måste därmed framförandeersättning förhandlas om på nytt.

I FST:s avtalsmall ges möjlighet att reglera frågan om framförandeersättning redan vid beställningstidpunkten. Regleringen kan antingen ske direkt i kontraktet i avsett fält eller genom hänvisning till en bilaga som fogas till kontraktet. Medlemmar i FST rekommenderas att kontakta sitt kansli för rådgivning om framförandeersättning vid beställning av ett musik- dramatiskt verk. Det finns information och praxis på området.

* Komponister som är anslutna till FST erbjuds förhandlings-/juristhjälp i samband med beställningsverk. Kontakta respektive kansli för mer information!
 

4. Avtalsmall

FST har utvecklat en avtalsmall som finns på avtalsmall.fst.se. Avtalsmallen riktar sig till komponister, projektansvariga, beställare och bidragsinstanser och är tänkt att tillgodose såväl beställarens som komponistens intressen.

Avtalsmallen är utformad som ett digitalt verktyg och slutresultatet blir ett avtal färdigt för underskrift av respektive parter. Avtalsmallen tar hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten och påminner om de olika moment och omständigheter som föreligger vid kompositionsprocessen och som bör beaktas vid en förhandling om arvodet. Genom att använda mallen får såväl komponist som beställare en checklista för hela uppdraget/beställningen.

I Avtalsmallen finns ett rekommenderat minimiarvode baserad på A-skatt. Avsikten är att den individuella komponisten skall ange nivån på arvodet, och med hjälp av vårt digitala verktyg (eller på annat sätt) ta fram en totalkostnad för beställningen. Om komponisten innehar F-skattsedel ska arvodet räknas om till ett fakturabelopp enligt gängse standard. Observera att arvodesnivåerna endast är vägledande. Det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.
 

5. Arvodesrekommendationer

FST rekommenderar att utgå från ett minimiarvode om brutto 29 500 kr/månad (A-skatt), eller motsvarande med F-skatt, inklusive sociala avgifter, semesterersättning, avsättning för tjänstepension, etc (totalt 50%), exklusive moms. Summan ligger i paritet med minimiarvode för frilansande stämledare (SYMF) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Observera att rekommendationerna avser minimarvode och att det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.

Räkneexempel 1 (F-skatt)
Arvode för ett beställningsverk för stor orkester om 10 minuter.
Kategori: E
Beräknad arbetstid: 2.5 månader
Rekommenderat minimarvode: 29 500 kr/månad. Soc avg, semesterersättning, tjänstepension, etc: 50% Totalt per månad: 29 500 x 1,50 = 44 250 kr
Summa kompositionsarvode: 44 250 x 2,5 = 110 625 kr (exkl. 6% moms).

Räkneexempel 2 (A-skatt)
Arvode för ett 20 minuter långt avancerat EAM-verk
Kategori: C
Beräknad arbetstid: 3 månader
Rekommenderat minimarvode: 29 500 kr/månad
Sammanlagt arvode (A-skatt): 3*29 500=88 500 kr
Beställaren står i detta fall för inbetalning av arbetsgivaravgifter, a-skatt, etc.

Observera att ovanstående summor är exempel för arvode för endast kompositionsarbetet. Övriga omkostnader och faktiska utlägg tillkommer vilka finns specificerade i Avtalsmallen.
 

6. Tidsuppskattning

Här nedan är riktlinjer för hur lång tid det förmodas ta att komponera en viss typ av musik. Riktlinjerna är baserade på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer och ska ses som en utgångspunkt för förhandling. Följande musikgenrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik och Elektroakustisk musik (EAM). Improviserad musik ersätts på samma grunder som komponerad musik. Underlag för Ljudkonst tillkommer så snart det är klart.

Kategori A: Enklare teatermusik. Inlagemusik, pop, rock m.m

Kategori B: EAM enklare, Genomkomponerad teatermusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik), Kammarmusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik), Körmusik enklare.

Kategori C: EAM avancerad, Genomkomponerad teatermusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik), Kammarmusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik) Körmusik avancerad, Storband.

Kategori D: EAM multikanal 6-12 kanaler Orkestermusik (mindre), Sinfonietta 2222 2200 Perc STR Sinfonietta + solist, Sinfonietta + kör, Sinfonietta + elektronik

Kategori E: EAM multikanal >12 kanaler Orkestermusik (stor orkester), Orkester + solist Orkester + kör Orkester + elektronik

Kategori F: Musikdramatik mindre omfattning (med eller utan elektronik)

Kategori G: Musikdramatik större omfattning (med eller utan elektronik)

Checklista inför beställning av ett musikaliskt verk

• Hur lång tid beräknas uppdraget ta för komponisten?

• Vilken arvodesnivå (månadslön eller fakturabelopp) är rimlig för komponistens arbete? Utgå från FST rekommenderade minimiarvode i förhandlingssituationen.

• Ta hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten. Genom att använda vår digitala avtalsmall får du en checklista för hela uppdraget/beställningen.

• Fyll i avtalsmallen och printa ut det färdiga avtalet för underskrift

Stiftelsen Saltö, inrättad av donatorn Erik Järnåker, har sedan 2009 premierat betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare. 2018 års Järnåkerstipendium tilldelas tonsättaren Jenny Hettne för verket A swarm came in from the dark (2014). Sveriges största kammarmusikstipendium om 100 000 kronor delades ut den 5 januari vid den årliga Järnåkerkonserten på Musikaliska i Stockholm.

Juryn motiverar valet av Jenny Hettnes kammarmusikverk A swarm came in from the dark på följande sätt:

”En liten men stor komposition. I årets vinnande verk har juryn funnit en komposition som utstrålar en oemotståndlig blandning av viktlös elegans och en slags folklig munterhet och självsäkerhet i behandlingen av sitt material; en lätt sommarvind fylld av ljuden av insekter, allt tillsammans rotat i en musik som vilar i det klangliga genom att locka fram oväntade ljud och färger ur de givna instrumenten och som skapar ett oförutsägbart och fascinerande spel. Verket är sammanfogat av en lång rad korta, slående ögonblick som går till kärnan av vad det är att komponera, nämligen att variera men samtidigt kunna hålla fast.

Juryn finner också en förunderlig samstämmighet mellan ljuden och notationen i det här verket. Det hela är utformat med ovanlig tydlighet i en i det närmaste självförklarande notskrift. Med utgångspunkt i ett traditionellt instrumentarium tar kompositören ett säkert grepp om utformningen av den rika klangliga paletten. Besättningen som verket är skrivet för, (plus en viola i det här fallet) har varit utgångspunkt för ett otal europeiska konstmusikverk. Ändå blir det här klangliga resultatet mycket originellt.

Större delen av verket, med några få undantag, befinner sig i mellan- och högt läge som för att ge en illusion av en insektsvärld. Trots detta framstår inte verket som maniererat eller konstlat; De få ställen som toner från de djupare registren sätts i spel så skapar det ett drama som sätter de andra ljusare registren i ytterligare relief. Till och med vid introduktionen av ett instrument som pianot (spelat på tangenter) i de här sköra klangliga omgivningarna, visar kompositören sin känsla för klanglig integration; Verket innehåller här också en slags naivism som inte är störande men som berättar för oss att all musik antagligen har sitt ursprung i melodin, detta musikaliska element som skapar omedelbar kommunikation och igenkänningens glädje.

Med detta har svensk kammarmusik fått ett verk som juryn redan nu vågar utropa till en klassiker, som har förmågan att bara genom toner och ljud berätta en historia om människans otroliga förmåga till varseblivning med en efterföljande personligt färgad återgivning.” (Text av juryns ordförande Asbjørn Schaathun, i övers. av Anna Lindal).

Det prisbelönade verket A swarm came in from the dark  (2014) var en beställning från den Göteborgsbaserade ensemblen Gageego!. Det är ett verk skrivet för soloviolin och sex instrument som Jenny Hettne komponerade specifikt för violinisten Karin Hellqvist. Det framfördes av Karin Hellqvist och Gageego! i Stockholm och Göteborg under 2015 och av Karin Hellqvist och Ensemble Mimitabu under Svensk Musikvår 2017.

Tonsättaren Jenny Hettne tog emot emot utmärkelsen och intervjuades av Saltöstiftelsens ordförande Anna Lindal vid den årliga kammarkonserten till Erik Järnåkers minne den 5 januari 2019 på Musikaliska i Stockholm.

– Jag är väldigt, väldigt glad! Jag brinner lite extra för den nutida kammarmusiken, både i min roll som tonsättare och som konsertarrangör. Jag tycker det är fantastiskt att det finns ett pris som uppmärksammar den nutida kammarmusiken på ett så fint sätt, säger Jenny Hettne, mottagare av Järnåkerstipendiet 2018.

Jenny Hettne (1977) föddes i Göteborg och är numera bosatt i Stockholm. Hon har studerat komposition på Gotlands Tonsättarskola, Hochschule für Musik Hanns Eisler Berlin och Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sin masterexamen 2008. Sedan dess har hon frilansat som tonsättare med fokus på kammarmusik, ibland med elektronik och alltid i ett nära och utforskande samarbete med musikerna. Hettnes musik har beställts och framförs regelbundet av solister och ensembler som Jonny Axelsson, Jörgen Pettersson, Karin Hellqvist, KammarensembleN, UmeDuo, Gageego!, Faint Noise och Duo Harpverk, i såväl Sverige som på internationella festivaler. För mer information se http://jennyhettne.com/

Järnåkerstipendiet är Sveriges största kammarmusikstipendium. Sedan 2009 har Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn och musikälskaren Erik Järnåker, delat ut sina Järnåkerstipendier för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare. Varje år tilldelas en tonsättare 100 000 kr i stipendiesumma för ett kammarmusikverk komponerat under de senaste 10 åren. Tonsättarstipendiet syftar till att spänna över kammarmusikområdets hela bredd. Saltöstiftelsen drivs av Kungl. Musikaliska akademien och Föreningen svenska tonsättare.

Tidigare tonsättarstipendiater 
2017 Ylva Lund Bergner, Achenar
2016 Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015 Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014 Jesper Nordin,  Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2011 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogo
2008 Mikael Edlund,Solo 

Stiftelsen Saltö bildades år 1967 av den mycket musikintresserade industrimannen Erik Järnåker (1904-1992). Syftet var att ”bereda inom svenskt musikliv praktiskt, vetenskapligt och pedagogiskt verksamma människor tillfälle till rekreation eller sådant studiearbete eller skapande arbete, som de gynnsamma betingelserna kan stimulera till" (citat ur Stiftelseurkunden), och det skedde i det som kom att kallas Saltögården. Då Saltögården inte längre gick att driva på ett ekonomiskt hållbart sätt omvandlades Stiftelsen Saltö år 2009, enligt donatorns vilja, till en stipendiestiftelse med uppgift att dela ut stipendier till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor. Stiftelsen Saltö drivs av Kungl. Musikaliska akademien och Föreningen svenska tonsättare.

FST har glädjen att tillkännage vilka som tilldelas årets FST-stipendium. Varje år delar FST ut stipendier till yrkesverksamma Stimanslutna tonsättare inom det konstmusikaliska området. I år får 30 personer dela på stipendiemedel från Stim om 1,5 miljoner kronor.

Totalt ansökte 91 upphovspersoner om 2018-års FST-stipendium, varav 11 kvinnor och 19 män får ta emot det. Ansökningarna bedöms utifrån kriterier om såväl ansökandes aktivitet som tonsättare, som den ansökandes ekonomiska situation. Tonsättare som erhållit Stim-stipendium eller Konstnärsnämndens arbets- eller långtidsstipendium kan inte samma år erhålla FST-stipendium. 

Stipendiekommittén har beslutat tilldela 30 stipendier à 50 000 kr till följande personer:

Tina Andersson
Ellen Arkbro
Girilal  Baars
Johannes Bergmark
Ansgar  Beste
Thomas  Bjelkeborn
Tony Blomdahl 
Erik Bünger
Lars Carlsson
Leo  Correia de Verdier 
Fredrik Gran 
Rosali Grankull
Rosanna Gunarsson
Fredrik Hagstedt
Adrian  Knight
Lo Kristenson
Kajsa Magnarsson 
Benny Nilsen
Anne Pajunen
Kjell Perder
Mattias Risberg
Ann  Rosén
Patric Simmerud
Susanne Skog
Fabian Svensson
Kristofer Svensson
Leilei Tian 
Maria W Horn
Thommy Wahlström 
Tommy Zwedberg 
 

[[{"fid":"4556","view_mode":"fst_promo","fields":{"format":"fst_promo","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"2":{"format":"fst_promo","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":1067,"width":800,"style":"height: 400px; width: 300px;","class":"media-element file-fst-promo","data-delta":"2"}}]]

Delta i FST:s undersökning om kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av tonsättare inom det konstmusikaliska fältet

Föreningen svenska tonsättare arbetar aktivt för att uppnå en jämställd och inkluderande musikbransch, fri från sexism, kränkningar och övergrepp. För att säkerställa att de åtgärder vi vidtar grundar sig på faktiska behov och leder till verklig förändring gör vi nu en nulägesanalys.
 
Med denna enkät vill vi undersöka attityder och upplevelser av sexism och kränkande särbehandling bland professionellt verksamma tonsättare, samt elever på musikhögskolorna. Målet är att tydliggöra omfattning och art av sexism och kränkande särbehandling i branschen. Resultatet av undersökningen kommer att bidra till FSTs fortsatta jämställdhetsarbete.
 
Undersökningen görs i samarbete med jämställdhetsbyrån Management by Kerstin, och dina svar är helt anonyma. Vi behöver ditt svar senast måndagen den 14 januari. Tack för att du vill delta! 
 
Svara på enkäten här.

Rapporteringstjänst

FST har anlitat jämställdhetsbyrån Management by Kerstin för att samla upp rapportering kring kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp i branschen.

I händelse att du själv har utsatts för, eller har bevittnat att någon annan utsatts för, kränkningar, trakasserier eller övergrepp uppmanar vi dig att rapportera detta via denna tjänst. Du kan rapportera incidenter rörande vilken situation och vilken aktör som helst, så länge det rör sig om en arbetsrelaterad relation och/eller situation.

De rapporter som kommer in sammanställs månadsvis till FST. Ingen kommer att namnges i sammanställningen, varken den som utsatts eller den rapporteringen gäller.

Syftet med rapporteringen är att uttryck för sexism inte ska kunna passera obemärkt och för att FST ska kunna sätta in insatser för att ändra attityder och beteenden på rätt ställe.

Alla uppgifter behandlas konfidentiellt och ingenting förs vidare utan ditt samtycke.

Lämna din rapport 
här

Supporttjänst

Tonsättare verksamma inom det konstmusikaliska fältet har via FSTs supporttjänst möjlighet att vända sig till Management by Kerstin för upp till 5 timmars personlig rådgivning i situationer som rör arbetssituationen. Det kan handla om konflikter i arbetsrelationer eller att sortera ut karriärval och/eller prioriteringar. Alla samtal behandlas konfidentiellt och till FST återrapporteras endast i vilken omfattningen tjänsten utnyttjats.

För att boka tid, maila till:
Camilla Wagner, camilla.wagner@mbkerstin.se eller Petra Nedfors, petra.nedfors@mbkerstin.se .

Beskriv kort i ditt mail vad ditt ärende gäller.

Torsdagen den 29 november firades Föreningen svenska tonsättares 100-årsdag högtidligt på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm tillsammans med tonsättare, musiker, sångare, representanter från musik- och kulturlivet och allmänheten. 

Under fyra konserter visades den mångfald som FST representerar och bidrar till i svenskt nutida musikliv. Programmet inleddes med en kollektivkompostion av 38 tonsättare, i arrangemang av Erik Peters för Stockholms saxofonkvartett och bandstämma. Sedan fortsatte kvällen med verk av 23 tonsättare i ett varierat program med kammarmusik, körmusik, ljudkonst och elektronisk musik.

Två av de fyra konserterna livesändes och spelades in av P2. Lyssna på dem på SR P2 30 dagar framåt från den 29 november.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som firade med oss och gjorde Föreningen svenska tonsättares 100-årsjubileumsdag till en riktigt lyckad manifestationsfest för tonsättarna och nutida konstmusik. Vi vill också rikta ett stort tack till alla tonsättare och medlemmar i FST, förutan er hade föreningen inte funnits och kunnat bidra till ett mångsidigt och levande musikliv.

Idag, den 29 november delas Rosenbergpriset, FST:s Interpretpris och Musikens Möjliggörare ut vid Föreningen svenska tonsättares hundraårsjubileum på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Rosenbergpriset, som uppmärksammar en tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig tilldelas Kent Olofsson. Interpretpriset går till Anna Petrini och Musikens möjliggörare prisar Karin Starre.

Rosenbergpriset tilldelas tonsättaren Kent Olofsson
Rosenbergpriset, instiftat 1982 av FST, delas ut till en tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig. Prissumman är 75 000 kr.

Motiveringen lyder: 
För en rik konstmusikalisk verksamhet inom de flesta genrer. En lång karriär full av ständigt nytänkande inom allt från elektroakustisk musik till forskning och skapande av musikdramatik.

- Det känns helt fantastiskt att få Rosenberg-priset för min konstnärliga verksamhet, där det jag arbetat intensivt med så länge uppmärksammas, detta att pröva nya former för komposition, nya sammanhang, att sammanföra olika musikaliska element och stilar och att arbeta med olika konstformer, säger Kent Olofsson.

Interpretpriset tilldelas blockflöjtisten Anna Petrini
FST:s Interpretpris, instiftat 1982, delas ut till musiker, ensembler, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik. Prissumman är 50 000 kr.

Motiveringen lyder:
Anna Petrini har genom sitt utforskande av framför allt paetzold-flöjtens möjligheter inspirerat och initierat en mängd samarbeten med både svenska och internationella tonsättare, och därmed lett konstmusiken i nya riktningar.

- Vilken ära att få motta FST:s Interpretpris! Jag känner förstås extra värme i hjärtat när priset kommer från musiklivet och konstnärerna själva, det betyder mycket, säger Anna Petrini.

Musikens möjliggörare tilldelas verksamhetsledaren Karin Starre
Priset Musikens Möjliggörare, instiftat 2010, utdelar FST till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik. Priset innebär att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 50 000 kronor.

Motiveringen lyder:
Med hängivenhet och kunskap har Karin Starre som verksamhetsledare på den auditiva teatern Audiorama och producent för Samtida Musiks projekt Min Granne Tonsättaren, medverkat till ett stort antal framföranden och uruppföranden inom elektroakustisk och nutida konstmusik och därigenom nått nya publikgrupper, inte minst barn och unga.

- Titeln på priset tycker jag är så fantastiskt fint i sig, Musikens Möjliggörare. Med det här priset i ryggen ser jag med stor entusiasm fram mot 2019. Nya beställningar, nya samarbeten och en rad nya verk och produktioner. Musik, hörspel och ljudkonst som kommer att möta en publik på olika platser och olika åldrar, säger Karin Starre. 

Kent Olofsson är en tonsättare med en omfattande konstnärlig produktion. Han har komponerat närmare 200 verk som spänner över ett brett fält av genrer, ensembletyper och sammanhang: orkester, kammarmusik, elektroniskt, vokalt, musikteater och samarbeten med konstnärer inom olika områden. Det senaste decenniet har han låtit sitt komponerande ,som tidigare främst var fokuserat på konsertmusik, förflytta sig till nya kontexter och nya scenrum. Hans kompositoriska idéer, metoder och uttryck har fått möta, påverka och påverkas av olika former av ny scenkonst, en konstnärlig resa som format nya insikter och riktningar för musikalisk komposition. Detta beskrivs och undersöks i hans konstnärliga avhandling ”Composing The Performance” från 2018. 

Anna Petrini är verksam som solist och kammarmusiker både inom nutida musik och tidig musik. Hon konserterar i Sverige och internationellt. Petrini fick stor uppmärksamhet för cd:n Crepuscolo (Grammisnominerad) där hon spelar kontrabasblockflöjt, modell Paetzold. I sin ambition att vidga blockflöjtsrepertoaren samarbetar hon ofta med tonsättare och har uruppförd en mängd specialskrivna verk. Att se sitt instrument genom någon annans ögon kastar nytt ljus på såväl möjligheter som omöjligheter och berikar den konstant pågående process det innebär att vara musiker. Petrini samarbetar gärna över genrernas och konstformernas gränser och inspireras av att placera sitt instrument och konstmusiken i oväntade sammanhang. 

Karin Starre är verksamhetsledare och projektledare på Audiorama. Hon har en bakgrund inom Stockholms musik- och teaterscen och har tidigare arbetat på bland annat Riksteatern, Östgötateatern, Operan, Örebro länsteater och Dramaten. Under åren på Kulturvetarlinjen i slutet av 90-talet och början på 2000-talet föddes idén om en ljudande scen, ett rum där besökaren skulle omslutas av ett dramaturgiskt bearbetat ljud genom ett surroundsystem – 2007 startades bolaget Auditiva Teatern AB – Audiorama. Karin Starre frilansar även som producent och projektledare i externa projekt. 

Starre har jag en stark tro till konsten och dess förmåga att ta fatt på allt det som inte alltid går att nå, det svårbegripliga i livet. I sin komplexitet kan ett ljudverk bli den metafor, ett verktyg eller en nyckel till det oförklarliga som inte går att vara utan eller undgå. Audiorama vill om det är möjligt, förmedla den nyckeln till sina besökare och sin publik. Som producent och arrangör ser hon det som livsviktigt –att hålla fast vid att konsten måste få vara just konst. 

Prisutdelningen sker vid  Föreningen svenska tonsättares hundraårsjubileum på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm den 29 november. Prisutdelare är Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen svenska tonsättare.

Bilden:
Karin Starre (uppe till vänster). Foto Mattias Ek/Stockholm stad. Licens
Kent Olofsson (nere till vänster) Foto Jörgen Dahlqvist.
Anna Petrini (höger) Foto Arne Hyckenberg. 
 

[[{"fid":"4532","view_mode":"fst_original_image","fields":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"3":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":565,"width":670,"class":"media-element file-fst-original-image","data-delta":"3"}}]]

I fredags tillkännagavs 2018 års vinnare av 15-årsjubilerande Musikförläggarnas Pris, på Berns i Stockholm. FST-tonsättarna Andrea Tarrodi och Britta Byström tilldelades priserna i de båda konstmusikkategorierna. 

I ”Stor ensemble/opera” gick priset till Andrea Tarrodi för hennes  verk ”Stellar Clouds, pianokonsert nr 1” – ett verk som växlar mellan ljus och mörker, skörhet och majestät.

– Det betyder otroligt mycket för mig att få det här priset, och det är en stor ära. Att skriva pianokonserten Stellar Clouds var lustfyllt – ett skrivande utan hinder och det flödade liksom ut. Jag är jättelycklig att verket, och jag, uppmärksammas så här!, säger Andrea Tarrodi.

I konstmusikkategorin ”Liten ensemble/kammarmusik” prisades tonsättaren Britta Byströmför för verket ”Diagonal musik” – en horntrio inspirerad av målaren och skulptören Olle Bærtlings geometriska konstverk. 

[[{"fid":"4511","view_mode":"full","fields":{"format":"full","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"1":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"2":{"format":"full","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":540,"width":800,"class":"media-element file-full","data-delta":"2"}}]]

[[{"fid":"4519","view_mode":"fst_original_image","fields":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"3":{"format":"fst_original_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":450,"width":720,"class":"media-element file-fst-original-image","data-delta":"3"}}]]

Den 29 november 1918 grundades Föreningens Svenska Tonsättare av ett trettiotal av sekelskiftets verksamma tonsättare, med ändamål att tillvarata svenska tonsättares konstnärliga, ekonomiska och sociala intressen. I hundra år har föreningen arbetat för att tillgängliggöra och sprida såväl ny som äldre svensk musik och främja den musikaliska mångfalden, i Sverige och internationellt. År 1918 bestod FST av 34 medlemmar. Idag är föreningen en sammanslutning av närmare 400 professionella tonsättare inom det konstmusikaliska området.

På själva 100-årsdagen, den 29 november 2018, hyllas svensk nutida konstmusik med fyra jubileumskonserter. Le grand finale fylls med kammarmusik, körmusik, ljudkonst och elektronisk musik med verk av Tina Andersson, Jonas S Bohlin, Fredric Bergström, Sven-Erik Bäck, André Chini, Marta Forsberg, Maria W Horn, Anders Hultqvist, Daniel M Karlsson, Lo Kristenson, Ingvar Lidholm, Kajsa Lindgren, Ida Lundén, Paula af Malmborg Ward, Sten Melin, Daniel Nelson, Erik Peters, Folke Rabe, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström, Mattias Sköld, Henrik Strindberg och Paulina Sundin.

Musiken framförs av några av våra mest framstående ensembler och musiker inom nyskriven konstmusik; KammarensembleN under ledning av Michael Bartosch, S:t Jacobs Vokalensemble under ledning av Mikael Wedar, Stockholms Saxofonkvartett, MalvaKvartetten, TMRW, Mugwump och ensemble GAHLMM, den senare som bildats för att turnera under jubileumsåret och manifestera den svenska tonsättarkonsten.

100 år med svenska tonsättare arrangeras av Föreningen Svenska Tonsättare med stöd av Statens musikverk, Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Helge Ax:son Johnsons stiftelse. Konserterna är öppna för alla och ingår i #fst100-årsfirande. Sveriges Radio direktsänder Konsert 1 och Konsert 2 i SR P2.

Länk till info och biljettbokning

#fst100 Konsert 1 
29 november 2018 kl. 18.00-20.00 i Kungasalen 

Stockholms Saxofonkvartett
KammarensembleN
Michael Bartosch, dirigent
S:t Jacobs Vokalensemble
Mikael Wedar, dirigent
Sara Norling, värd

Jubileumsfanfar FST 100 år (uruppförande)
Kollektivkomposition av medlemmar i FST
Erik Peters, arrangemang

Karin Rehnqvist, född 1957
Anrop Inrop Utrop (1997)

Anders Hultqvist, född 1955
Disembodied (2012)

Sten Melin, född 1957
Keep the Change (1990)

Folke Rabe, 1935-2017
Rondes (1964)

Sven-David Sandström, född 1942
Let him kiss me (2007)

Mattias Sköld, född 1976
We know not where the Dragons fly (2002)

Tina Andersson, född 1966
The Angel (2011)

Ingvar Lidholm, 1921-2017
Troget och milt (1990)

Sven-Erik Bäck, 1919-1994
Natten är framskriden (1959)

Paulina Sundin, född 1970
Clandestine Parts (2000)

#fst100 Konsert 2
29 november 2018 kl. 21.00-22.30 i Kungasalen 

Stockholms Saxofonkvartett
Malvakvartetten
Sara Norling, värd

Daniel Nelson, född 1965
Full Throttle (1999)

Paula af Malmborg Ward, född 1962
Desire Encapsulated (2013)

Henrik Strindberg, född 1954
On a single subject (2014)

 André Chini, född 1945
La Jeune Fille et la Cascade (2008)

Jonas S Bohlin, född 1963
The Eclectic (uruppförande)

Lo Kristenson, född 1991
omstråk, motstråk (2016)

Kajsa Lindgren, född 1990
Humming (uruppförande)

#fst100 Konsert 3
29 november 2018 kl. 23.00-24.00 i Lilla salen, Klangkupolen 

GAHLMM

Marta Forsberg, född 1989
To all Frequencies I Can Not sense for Quartet, omarb. (2018) 

Erik Peters, född 1970
Allt som ligger under snön är gratis (1999)

Ida Lundén, född 1971
Tyskamossarnas sugluft (2016)

#fst100 Konsert 4
29 november 2018 kl. 24.00-01.00 i Lilla salen, Klangkupolen 

TMRW 
Mugwump
Daniel M Karlsson
 

TMRW 
Liveset 

Fredric Bergström/Mugwump, född 1975
Open up a can of wasps (2018)

Daniel M Karlsson, född 1980
Actual 

FST-stipendiet kan sökas av yrkesverksamma Stimanslutna tonsättare inom det konstmusikaliska området. Stipendium ges inte till amatörverksamhet eller till komponister under grundutbildning (inklusive konstnärlig högskola).

Senaste ansökningsdag är den 28 november kl. 16.00. Ansökan sker via detta formulär:

https://fst.se/formular/ansokningsformular-fst-stipendium-2018

(OBS! Om du är FST-medlem ansöker du enklast via formuläret på Medlemssidorna. När du är inloggad fylls då dina personuppgifter i automatiskt).

Urvalskriterier:

• Krav
- Den ansökande skall vara Stimansluten.
- Den ansökande ska ej ha fått Stim-stipendium eller Konstnärsnämndens arbetsstipendium (eller långtidsstipendium) innevarande år.
- Den ansökande kan inte erhålla FST-stipendium tre år i följd.

• Bedömningspunkter
- Den ansökandes aktivitet som tonsättare beaktas.
- Den ansökandes ekonomiska situation beaktas.

Beslut om tilldelning tas av FST:s stipendiekommitté som består av tre föreningsmedlemmar utsedda av styrelsen, samt föreningens ordförande. Stipendiesumman som utdelas varierar från år till år beroende på tillgängliga stipendiemedel. Besked om tilldelning av FST-stipendier sker tidigast i mitten av december och publiceras på hemsidan. Utbetalning till stipendiater kan ske tidigast i slutet av december.

Den 5 till 25 november genomförs TurnéFest runtom i hela Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. TurnéFest, som bygger på samarbeten mellan arrangörer, är decenniets största nationella turnésatsning inom det fria musiklivet och omfattar fem nationella turnéer i genrerna nutida konstmusik, klassisk musik/kammarmusik, jazz, visa samt världsmusik. Tjugosex städer i arton län får besök av sex ensembler. Nutida konstmusik representeras av ensemble GAHLMM inom #fst100 år som gästar Härnösand, Luleå, Göteborg, Växjö, Malmö, Västerås med avslutning i Stockholm vid FST:s 100-årsfirande på Kungliga Musikhögskolan den 29 november. Hela turnéprogrammet GAHLMM/FST100år hittar du här.

Bakom TurnéFest står Samspel – den satsning av MAIS på uppdrag av Musikverket som ska ta fram och testa hållbara modeller för framtida turnéstrukturer. 

– Sedan Rikskonserters nedläggning 2010 har problematiken kring infrastrukturerna för turnéer inom Sveriges skapat en stor frustration i branschen och lett till minskat antal musikframföranden runt om i landet, berättar Peter Pontvik, koordinator för Samspel. Med Samspel och TurnéFest avser vi att vända den utvecklingen, klargör Pontvik.

Samspels grundförutsättningar är att de nya turnéstrukturer som tas fram ska bygga på musiklivets befintliga resurser och på ökat samarbete – ju fler som delar på kostnaderna desto lägre blir kostnaden för varje enskild konsert och desto fler konserter kan genomföras. Under Samspels projektperiod har musiklivets aktörer involverats i utvecklandet av turnémodellerna. Tre olika modeller har utvecklats och testats där TurnéFest-modellen utgör den tredje.

– Samspel bygger på samarbete inom musiklivet och över regiongränserna, konstaterar Eva Omagbemi, koordinator för Samspel. Utmaningen i Sverige är förstås de stora avstånden som kräver sin ekonomi och med TurnéFest har vi identifierat behovet av en samordning och ser resesubventioner som en del av lösningen för att överbrygga de långa distanserna. Vi är glada över att vi tagit ett steg närmare framtidens nationella turnéstrukturer, avslutar Omagbemi.

Under våren 2019 genomför Samspel en s.k. Roadshow där projektet fortsatt debatteras i olika branschforum. Rapporten slutredovisas på Medelhavsmuseet i Stockholm den 14 juni 2019. Mer info om Samspel hittar du här.

[[{"fid":"4478","view_mode":"fst_page_image","fields":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"1":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":639,"width":1280,"class":"media-element file-fst-page-image","data-delta":"1"}}]]

Onsdagen den 10e oktober inleddes firandet på Konserthuset med en konsert där Kungliga Filharmonikerna spelade musik av bland andra Molly Kien och Catharina Palmér. Firandet fortsatte under helgen med konserter, performance och samtal i Grûnewaldsalen ett rikt program med musik av tonsättare från Sverige, Norge, Finland, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Israel och Brasilien/Danmark. Under lördagen fick publiken bland mycket annat uppleva musik av en av FSTs yngsta medlemmar Kristin Boussard, av KVASTs initiativtagare Karin Rehnqvist, ett uruppförande av stycket Rounds av Kim Hedås framfört av flöjtisten Sara Hammarström och knivskarp noiceperformance av duon Sisterloops (Alexandra Nilsson och Marie Gavois). Lördagkvällen rundades av i EAM-musikens tecken med bandstycken av Hanna Hartman och Lise-Lotte Norelius, toppat med ett improviserat set för röst, elektronik och objekt av norska Maja Ratjke. Söndagen inleddes med panelsamtal och fortsatte med konserter och performancer. Flöjtkvartetten 40f framförde musik av Malin Bång, Anna Eriksson, Madeleine Isaksson, Ellen Lindquist och Ida Lundén. Helgen avslutades med en konsert där Maierkvartetten (bestående av musiker ur Kungliga Filharmonikerna), samt sopranen Paulina Pfeiffer och pianisten Nigar Dadascheva framförde musik av kvinnliga föregångare och förebilder inom musiken såsom av FST-stiftaren Helena Munktell (1852–1919).

Onsdag den 31 oktober firas KVAST i Göteborg med en "mångfaldigt magisk" konsert på Kronhuset & Kronhusbodarna. Pianisten Bengt Forsberg samt Karin Dahlberg & Bernt Wilhelmsson, Monica Danielsson & Eva Sidén, duon Stensöta: Ellen Sjö Sander & Karin Wiberg står för framförandena. På programmet finns musik av Ruth Almén, Tina Andersson, Paula af Malmborg Ward, Louise Magnusson (uruppförande). För mer info se här.

[[{"fid":"4472","view_mode":"fst_page_image","fields":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""},"link_text":null,"type":"media","field_deltas":{"1":{"format":"fst_page_image","field_file_image_alt_text[und][0][value]":false,"field_file_image_title_text[und][0][value]":false,"field_konzilo_file_description[und][0][value]":"","field_konzilo_file_cred[und][0][value]":""}},"attributes":{"height":1280,"width":1280,"class":"media-element file-fst-page-image","data-delta":"1"}}]]

Som en av 13 verk nominerades i maj 2018 Tebogo Monnakgotlas miniopera "Jean-Joseph" till Nordiska rådets musikpris. Lördagen den 6 oktober kunde vi höra hennes musik, samt Monnakgotla själv i ett samtal med FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin under i Best of Norden-dagarna på Nordiska Museet i Stockholm. 

Tebogo Monnakgotlas kortopera Jean-Joseph tillkom inom ramen för Short Stories, Kungliga operans satsning på ny kammaropera.

Nordiska Rådets musikpris skriver om nomineringen: "Jean-Joseph framstod som en musikdramatisk pärla i sammanhanget och framförandet gav resonans i den svenska pressen: ”En av landets främsta unga tonsättare” skrev Dagens Nyheters Camilla Lundberg om Monnakgotla i recensionen av uruppförandet. Jean-Joseph är ett tätt, intensivt och skimrande instrumenterat verk som håller lyssnaren fången från början till slut."

Tebogo Monnakgotla har skrivit musik för ett flertal ensembler, däribland Kammarensemblen, Musica Vitae, Avanti!, Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören. Hon tilldelades 2017 Carin Malmlöf-Forsslings pris med följande motivering: ”Tebogo Monnakgotlas intelligenta och närvarande musikalitet lyser igenom i det nutidsförankrade tonspråk hon använder i sin musik med en färgpalett som är både överraskande och effektiv. Med en naturlig lyrisk ådra utforskar hon gärna ytterligheterna skönhet och fulhet – ur det föds något nytt och mycket tankeväckande.”

Nordiska rådets musikpris ska uppmärksamma skapande och utövande av musik på hög konstnärlig nivå. Vartannat år ges priset till ett verk av en nu levande kompositör och vartannat år går priset till en större eller mindre ensemble.

Vinnaren av Nordiska rådets musikpris offentliggörs och mottar priset på 350 000 danska kronor den 30 oktober på Den Norske Opera & Ballett i Oslo i samband med Nordiska rådets session.

Fredag 5 okotober offentliggjordes de nominerade till Musikförläggarnas Pris 2017. Galan, som i år firar 15 år, hyllar de mest framstående svenska låtskrivarna, kompositörerna och textförfattarna under året. Musikförläggarnas. Priset instiftades år 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna och syftar till att uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare.

Bland årets nominerade i konstmusikkategorierna återfinns sju FST-medlemmar, samt två kompositörer som har sina första Musikförläggarnas Pris-nomineringar; Jacob Mühlrad för verket ”Kaddish”, i kategorien Liten ensemble/kammarmusik, och Emmy Lindström som är nominerad i kategorien Stor ensemble/Opera för sin Klarinettkonsert, ”At the hills of Hampstead heath”.

– Jag känner mig otroligt stolt och glad över nomineringen! Den bevisar att den enda rätta vägen i musiklivet är att följa sitt hjärta och inre röst, vilket jag vågat göra fullt ut de senaste åren. Tack!, säger tonsättaren Emmy Lindström.

Alla vinnare i Musikförläggarnas Pris 2018 offentliggörs fredagen den 9 november på Berns i Stockholm.

Inom konstmusik har dessa åtta tonsättare nominerats med följande verk:

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – LITEN ENSEMBLE/KAMMARMUSIK
Britta Byström – Diagonal musik [Edition Wilhelm Hansen]
Jacob Mühlrad – Kaddish [Gehrmans Musikförlag]
Sven-David Sandström – Four pieces for solo cello [Gehrmans Musikförlag]
Mirjam Tally – Vårtidens ljus [Manus]

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – STOR ENSEMBLE/OPERA
Fredrik Högberg – Absent Illusions, violinkonsert [Gehrmans Musikförlag]
Emmy Lindström – Klarinettkonsert, ”At the hills of Hampstead heath” [Manus]
Jan Sandström – Solamente tú [Nea Edition]
Andrea Tarrodi – Stellar Clouds, pianokonsert nr 1 [Albatross Musikproduktion]

Läs mer om Musikförläggarnas Pris 2018 på musikforlaggarna.se.