Musikföreningen grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. Bland andra kända pristagare märks bla Anders Hillborg, Sven-David Sandström och Paula af Malmborg Ward. Läs mer om föreningen och pristagarna.

B Tommy Andersson är just nu även aktuell som ny hustonsättare hos BBC National Opera of Wales, med säte i Cardiff. Andersson kommer att arbeta i nära samarbete med orkestern och chefsdirigenten Thomas Dausgaard under säsongen 2014-15.

Läs mer om uppdraget.

I det svenska showcaset presenterades cello-, trombon-, och blockflöjttrion Das Orchester, flöjtkvartetten 40f och liveelektronik/violinduon There are no more four seasons. Kristallkvartetten har tagits ut av den officiella festivaljuryn att delta i mässan tillsammans med övriga internationella akter. De tonsättare som representeras i showcaset är Mirjam Tally, Anna Eriksson, Anders Hultqvist & Mattias Petersson.

– Att presentera nyskriven musik med levande musiker och närvarande tonsättare är ett sätt att marknadsföra inte bara dem själva, utan även de andra upphovspersonerna inom det konstmusikaliska området. Ett slags ”Så låter den svenska musiken av idag”, säger Martin Q Larsson.Vår målsättning är att mässdeltagarna skall förstå värdet i att engagera svenska upphovspersoner och musiker, och i detta sammanhang är det personliga mötet med dem av avgörande betydelse..

Showcaset genomförs i samarbete med Musikcentrum Riks, som de senaste åren arbetat med en rad internationella promotionprojekt, och Export Music Sweden som svarar för monter och promotionarbete med svensk musik på mässan. Förutom FST deltar också Musikalliansen i projektet. Showcaset äger rum torsdagen den 15 maj på Musikverein i Wien, och sker med stöd av Statens Musikverk och STIMs promotionnämnd.

Vad har nycirkus och konstmusik gemensamt? Viljan att samarbeta och utforska det här nya, gemensamma fältet fanns redan inför mötet. Det fanns också en smittande nyfikenhet i båda lägren som satte ribban högt redan från start. Efter ett antal snabba diskussioner i små grupper om tre eller fyra personer kunde vi snabbt utarbeta ett antal gemensamma värderingar, behov och likheter i våra konstnärliga arbetsprocesser.

Vi önskar oss en gemensam konstnärlig process där det klingande och sceniska uttrycket är jämställt. Där man utmanar sig själv såväl som rådande konventioner. Där arbetet är gränslöst, och processen ett verkligt samarbete mellan tonsättare och cirkusartist. 

Hur skall då det konstnärliga samarbetet se ut? Eftersom fälten är nya för varandra uttrycktes behovet av att lära känna varandras uttryck och processer. Tid är en viktig parameter, vilket alla kunde instämma i. Möjliga vägar att närma sig varandra kan vara genom improvisation, nya nätverksbygganden med delaktighet i processer och tidigare arbeten online – men vi diskuterade även vikten av att knyta våra konstnärliga utbildningar närmare varandra. 

Vilka resurser finns redan i dagsläget, och vad kommer vi att behöva för att kunna gå vidare med det här, och öppna upp för fler intresserade? Grupperna föreslog att arrangera en internationell konstnärlig ”konferens”; att använda den traditionella konferensformen, men istället för föreläsningar och paneldebatter, ha föreställningar och workshops. Man underströk också vikten av kunskapsinsamling. På sikt behövs även sådant som residensplatser, gemensamma kurser och labbsituationer, samt en konstnärlig manifestation för det gemensamma arbetet i form av en biennal. En poetisk vision efterlystes dessutom, vilket inte är en dålig start för en så här kort och kärnfylld sammandrabbning med en handfull engagerade tonsättare och cirkusartister.

Vi är redan många ser fram emot en fortsättning på samtalen, och nya, gemensamma uttrycksmöjligheter för konstmusiken och nycirkusen!

Magnus Bunnskog
Tonsättare

Det första programmet publiceras 25 april, och där får vi höra verk av Hugi Gu∂mundsson (Island), Synne Skouen (Norge), Sergei Dmitriev Viluman (Sverige), Simon Christensen (Danmark) och Lotta Wennäkoski (Finland). I slutet av varje månad (med undantag för juli) kommer nya program att läggas upp. I ett första skede rör det sig om åtta stycken pilotprogram. Ambitionen är att visa upp det nordiska konstmusiklivets hela bredd och mångfald.

Den svenska upplagan av Composer's Radio fortsätter samtidigt att utkomma med nya avsnitt varje vecka, precis som tidigare.

Nordic Composer's Radio produceras av Paulina Sundin, och värd för programmen är Jamie Fawcus. Projektet har tillkommit genom Nordiska Komponistrådet.

Klicka här för att komma till programmen.

Vad är då nyttan med dessa 48 uttryck ur ett bredare perspekiv, ur samhällets synvinkel? Sedan sekelskiftet har konstens nyttoeffekter debatterats ymnigt av kulturföreträdare, politiker och tjänstemän. Ofta ställs konstens egenvärde i ett motsatsförhållande till dess instrumentella nytta. Ett egenvärde (eller intrinsikalt värde) innebär att värdet av konsten är intuitivt, oberoende av uppfattningar hos samhällets invånare eller politiker, och kan inte mätas; att konstverket är ett slutmål i sig självt. Den instrumentella nyttan å andra sidan inriktar sig på konstens effekter, och i slutändan effekternas betydelse för svensk bruttonationalprodukt och samhällets fortbestånd. Min uppfattning är att alla dessa debattörer fullständigt missuppfattat innebörden av begreppet nytta.

Nytta kommer av fornsvenskans nyt, vilket betyder nyttjande, avkastning eller mjölk, av samma ursprung som ordet njuta. Och kanske kan vi här finna en fast grund i filosofins morän. De flesta av oss anser oss kunna njuta av konstnärliga uttryck utan att vi behöver förklara varför, ens för oss själva. Njutningen varierar individuellt både beträffande kvalitet och kvantitet, men vi kan alla njuta av konstmusik, utan att över huvud taget beakta dess ekonomiska, pedagogiska eller hälsomässiga effekter. Och även om musiken inte hade någon som helst påverkan på resten av samhället, skulle vi rimligtvis vilja ha mer av den likafullt.

Man skulle kunna jämföra med astronomi. Det finns idag ingen som helst praktisk tillämpning av astronomi. Vi spenderar miljarder och åter miljarder på rymdfärjor, teleskop och datorkraft för att utröna universums mysterier, och under vägen har en mängd uppfinningar sett dagens ljus som en bieffekt av forskningsmödorna. Slutmålet däremot – att förstå vår egen plats i universum, hur det uppstod och vart vi är på väg – har inga nationalekonomiska eller praktiska effekter. Men det bibringar oss en större verklighet!

På ett liknande sätt kan konst göra livet större och mer fantastiskt. Konst kan få människor att tänka nya tankar, samtida konstmusik kan göra att lyssnarna förstår sig själva och sin omvärld bättre; den kan frambringa nya idéer om hur vi ska hantera samtiden och framtiden. Att njuta av konsten är lika med nyttan av konsten. Sedan finns det bevisligen ett antal dokumenterade bieffekter av samtida konstmusik; att människor får bättre hälsa, att musik förbättrar inlärning och förståelse, att sysselsättning och exportintäkter ökar. Detta är i grunden positivt, och något som naturligtvis bidrar till konstens värde, men de är som sagt bieffekter av konsten, och inte dess primära nyttoaspekt.

Som en naturlig del i det välfärdspaket vi köper för våra skattepengar – tillsammans med Vård, Skola och Omsorg – tjänar Konsten att besvara frågor om varför vi lever, vad vi vill med våra liv, var vi är och vart vi är på väg. Det är det som är nyttan med samtida konstmusik, med de 48 musikaliska uttryck svenska tonsättare använder sig av.

Martin Q Larsson

ordförande

Nutida Sound delas ut av tidskriften Nutida Musik, för att uppmärksamma utgivningen av svensk samtida konstmusik. Samtidigt som mer musik komponeras och framförs än någonstin tillförne, får den allt mindre rum i traditionella mediekanaler. Nutida musik vill därför ”uppmärksamma denna vitala kraft och lyfta fram viktiga insatser som gjorts under året”.

Look right är en produkt av samarbetet mellan Lisa Ullén-Nina de Heney duo och den Berlin-baserade cellisten Okkyung Lee. De sju spåren på skivan är inspirerade av veckans dagar, improviserade kompositionser, som vakna drömmar.

Klavikord vann även Manifestpriset i klassen Experimentellt 2014, och är komponerad och inspelad av Mats Persson och Andreas Eklöf. Skivan utvinner nya och märkliga klangvärldar ur tre olika svenskbyggda instrument från 1700-talet.

Rows började i ett försök av tonsättaren Anders Dahl att konstruera enklast tänkbara tolvtonsmusik. Kammarmusikensemblen Skogen grundades 2005 av Magnus Granberg. Rows är deras första samarbete, och det finns redan planer på fler.

FST spelar en aktiv roll i ECSA, Martin Q Larsson är vicepresident i ett av ECSAs tre pelarben – ECF (European Composers Forum) – som samlar de europeiska tonsättarna inom konstmusikområdet. De två andra pelarna är APCOE som samlar populärmusikens upphovsmän samt FFACE som samlar film- och audiovisuella kompositörer.

– ECF driver bland annat orkesterprojektet ECCO (European Contemporary Composers Orchestra) och ett databasprojekt som handlar om att tillgängliggöra samtida musik i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar, berättar Martin Q Larsson. Nästa fråga på ECFs agenda är att lyfta de socio-ekonomiska villkoren för kompositionsarbete. Det finns bland annat planer på en europeisk undersökning av arvodesnivåer för beställningsverk, som jag hoppas blir verklighet inom kort.

Som vicepresident i ECF är Martin Q Larsson även medlem i ECSAs styrelse. På fredag den 14 februari håller ECSA årsstämma där riktlinjerna för kommande års verksamhet ska klubbas. Martin Q Larsson tror att gemensamma frågor som Europas omfattande nedskärningar inom hela kulturområdet kommer få ökat fokus. Situationen idag är kritisk och förhoppningarna är att en samlande organisation som ECSA kan spela roll på EU-nivå, bland annat genom att stimulera EU-politikerna till att driva kulturområdets och musikens frågor. En ytterligare tung uppgift blir att kartlägga Europaparlamentets sju politiska gruppers kulturpolitik inför EU-valet i maj.

– Arbetet i ECF och ECSA är enormt viktigt och påverkar våra nationella förhållanden mer än vi ibland tror här i Sverige. Jag hoppas att alla tar chansen att påverka genom att delta i ECSAs upprop, där man kan fylla i en enkät från EU som handlar om att reformera upphovsrätten. Enkäten kan besvaras fram till den 5 mars. Sen hoppas jag att alla tar chansen att rösta i EU-valet så småningom, avslutar Martin Q Larsson.

Mer information inför EU-valet kommer att publiceras på hemsidan under våren.

MIDEM beskriver sig som en plats där musikskapare, spjutspetsteknik, varumärken och talanger möts för att samla, sälja och signera ny musik, digitala lösningar och innovativa idéer. Årets MIDEM bjöd på 35 paviljonger, 150 konferenser, 1 350 företag och på plats fanns 350 journalister och över 6 400 deltagare från 75 länder.

För tonsättare är MIDEM kanske inte platsen att få en stor beställning eller ett skivkontrakt tror Martin Q. Däremot beskriver han MIDEM som ett eldorado för innovativa idéer:

– För de som har nya idéer, gärna med koppling till teknik, är MIDEM ett utmärkt forum för att träffa samarbetspartners. Alla är på jakt efter nästa ”stora grej”. Det gäller att ha en bra grundidé och helst något material – en trycksak eller klingande musik – att stoppa i händerna på den man träffar.

Och många är intresserade av konstmusik, Martin vittnar om ett flertal möten där konstmusikens och dess kreatörer efterfrågas.

– Den svenska konstmusiken står för kvalitet och nyskapande och många svenska sångare, instrumentalister och tonsättare är välkända i internationella sammanhang. Intresset för svensk musik var till och med så stort att ett band av den nya svenska Opera-Antologin stals från vår paviljong!

Utforska mer vad som hände på MIDEM.

Idag antog Europaparlamentet direktivet Collective management of copyright and related rights and multi-territorial licensing of rights in musical works for online uses in the internal market.  

I ett pressmeddelande från EU-parlamentet säger föredraganden, Marielle Gallo (EPP, FR):

Direktivet skyddar europeiska kreatörer på ett effektivt sätt och gör det möjligt för slutanvändare att få tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll i hela Europa. Detta direktiv är en tydlig signal om att upphovsrätt kan enkelt anpassas till Internet. Upphovsrätt har en viktig roll att spela i den digitala ekonomin.

Direktivet antogs med 640 röster mot 18 (22 frånvarande). Nästa steg är att direktivet formellt ska godkännas av Europeiska unionens råd. Därefter har medlemsländerna 24 månader på sig att införliva direktivet i sina nationella lagar.

Läs pressmeddelandet från EU-parlamentet här.

FRIM (Föreningen för Friimproviserad Musik) och Samtida Musik är två arrangerande musikföreningar som sedan lång tid kontinuerligt arrangerat konserter i stockholmsområdet. Tillsammans med flera andra aktörer är de även drivande bakom Sound of Stockholm, en festival som lovordats för sitt innovativa sätt att presentera konstmusik för en allt större publik, och som utgör en viktig plattform för internationellt kulturutbyte inom konstmusikområdet. Både FRIM och Samtida Musik har alldeles nyligen fått del av Stockholms Stads Kulturbonus vilket tillfaller aktörer i det fria kulturlivet som lyckats öka sina publiksiffror och biljettintäkter.

Stockholm Stads Kulturförvaltning har i sin senaste beslutsomgång överraskande beslutat att avslå ansökan om stöd från just dessa två föreningar, något som medför allvarliga konsekvenser för möjligheten att arbeta långsiktigt, såväl med festivalen 2014 som med den ordinarie programverksamheten. Än mer alarmerande är detta eftersom det också riskerar att äventyra den statliga medfinansieringen.

Föreningen Svenska Tonsättare kan inte nog understryka vikten av den verksamhet FRIM och Samtida Musik bedriver inom sina respektive genrer. Utan dessa två mycket kompetenta och specialiserade aktörer skulle varken improvisationsmusiken eller den nyskrivna kammarmusiken ha någon given plattform i Stockholmsområdet.

Vi hoppas nu att Kulturförvaltningen beaktar de långsiktiga konsekvenserna för arrangörsföreningarna inom det konstmusikaliska området inför nästa bidragsomgång, så att både FRIM och Samtida Musik kan fortsätta den unika verksamhet de bedriver, och att festivalen Sound of Stockholm fortsatt ska kunna erbjuda stockholmarna svensk och internationell konstmusik på hög nivå.

Martin Q Larsson

Föreningen Svenska Tonsättare

Alla som studerat vid en högre musikutbildning de senaste fyrtio åren har sjungit Lars Edlunds musik; hans Modus Novus och Modus Vetus tillhör standardlitteraturen inom gehörsläran, och är spridda över hela världen. Som tonsättare arbetade Lars Edlund huvudsakligen inom svensk körmusik, såväl med klangens möjligheter som med textens valörer. Han komponerade även kammarmusik, samt kammaroperan Flickan i ögat. Därtill finns han representerad med fyra psalmer i 1986 års Psalmbok. Sedan 1980 var han bosatt i Uppsala, och komponerade bla musik till invigningen av Uppsala Körcentrum. Lars Edlund blev 91 år gammal.
 

Kansliet kommer att hålla stängt från och med 20 december till och med 6 januari, och är öppet som vanligt från och med 7 januari 2014.

Karkowski föddes i Krakow 1958, studerade vid Musikhögskolan och Chalmers i Göteborg, samt i Haag, och valdes in i FST 1990. Han komponerade både elektronisk och akustisk musik; flera verk för Göteborgs Symfoniker, en opera och en rad kammarmusikaliska verk som framfördes över Sverige, Polen och Tyskland.

Mest känd är han dock för att ha varit en av världens främsta inom noise-musiken; hans musik flyttade fram gränserna för vad som var akustiskt och dynamiskt möjligt. De sista åren av sitt liv bodde han i Tokyo och var en vital del av underground-scenen där, men turnerade över hela världen.

Länk till Karkowskis text The Method Is Science, The Aim Is Religion

Läs mer om Karkowski på Wikipedia.

Magnus Alexandersson

Girilal Baars

Magnus Bunnskog

Erik Bünger

Leo Correia de Verdier

Jörgen Dafgård

Henrik Denerin

Andreas Eklöf

Rolf Enström

Dror Feiler

Hans Gurstad-Nilsson

Sten-Olof Hellström

Maria Horn

Kerstin Jeppsson

Lei Feng Johansson

Reine Jönsson

Zbigniew Karkowski

Adrian Knight

Hardi Kurda

Peter Lindroth

Annelie Nederberg

Daniel Nelson

Farangis Nurulla

Stefan Pöntinen

Lars Sandberg

Eva Sidén

Patric Simmerud

Paulina Sundin

Johan Svensson

Viktor Varela

Inger Wikström

Priset instiftades av Kungl. Musikaliska akademien till Ingvar Lidholms 90-årsdag och tilldelas en svensk tonsättare eller annan musikperson som i Ingvar Lidholms anda på ett utmärkande sätt verkat för den nya musiken.

2013 års pris tilldelades Thomas Jennefelt med motiveringen:

"Thomas Jennefelt tilldelas Ingvar Lidholm-priset för sin mångsidiga verksamhet inom det svenska musiklivet. Han är en av våra främsta tonsättare idag och har i synnerhet rönt stora framgångar som körtonsättare, även internationellt. Hans musik präglas av patos, idérikedom och utpräglad känsla för den mänskliga röstens uttrycksmöjligheteter. Under många år har han även varit program- och idéansvarig för Eric Ericsons kammarkör. Dessutom har han genom sitt fackliga engagemang arbetat för att främja tonsättarnas rättigheter. Thomas Jennefelt är också en engagerad ledamot av Kungl. Musikaliska akademien, och har under många år varit dess vice preses."

2011 års Ingvar Lidholmpris tilldelades Daniel Börtz.

Den 38-årige Zivkovic får priset för On the Guarding of the Heart, en komposition för kammarorkester, som "tar oss med på en väldig känslomässig resa på relativt kort tid, och rör sig då genom många landskap från den mystiska, stämningsfulla öppningen fram till den extatiska finalen", enligt kompositionskollegan Marc Satterwhite, som är ansvarig för priset.

– Kompositören utnyttjar också på ett underbart sätt färgerna i 14-mannaensemblen. Instrumenten används på fascinerande sätt, både traditionellt och på andra sätt ... för att forma klangen av en onaturligt och ekande skönhet, fortsätter Marc Satterwhite.

Djuro Zivkovic beskriver stycket som en "instrumental kantat", inspirerad av Bachs religiösa musik. Dess huvudtema är behovet av att gå tillbaka till sig själv. Han säger:

– Det handlar om hårt uppnådd avskildhet, om stillhet och vaksamhet, det handlar om ensamhet och exil.

Zivkovic är född i Belgrad 1975 och har bott i Stockholm sedan 2000. Han är verksam som violinist och violast - med ett särskilt intresse för improvisation – och har både studerat och undervisat vid Kungliga Musikhögskolan.

Österrikiska ensemble Klangforum Wien uruppförde On the Guarding of Heart  i november 2011 i Belgrad. Verket har också spelats i Wien och Bergen.

University of Louisville delar varje år ut fyra Grawemeyer Awards för framstående insatser i musikkomposition, "världsordning", psykologi och pedagogik. Universitetet och Louisville Presbyterian Theological Seminary ger tillsammans en femte utmärkelse i religion. Årets utmärkelser är på vardera 100.000 amerikanska dollar.

Det första Grawemeyerpriset i komposition delades ut 1985 till den världsberömde polske kompositören Witold Lutosławski för hans Symfoni nr. 3. Sedan dess har priset vunnit internationellt erkännande som en av de främsta kompositionsutmärkelserna i världen. Bland tidigare pristagare märks bland andra John Adams, Louis Andriessen, Tan Dun, György Ligeti, Kaija Saariaho och Esa-Pekka Salonen.

För mer information, se www.grawemeyer.org.

Zivkovic mottog priset från den serbiske kulturministern för kompositionen Ascetic Discourse, med följande motivering:

"Ascetic Discourse", a cantata for mezzo-soprano and chamber ensemble, is a generously designed and substantially diverse music that is characterized by multidirectional communication, both with modern trends, as well as the ancient, traditional sources of inspiration and musical thought. The text of father Philimon taken from the old Byzantine collection of spiritual texts "Philokalia" has profoundly defined his colourful, delicate, innovative and emotionally experienced music. Djuro Zivkovic sovereign rules with the modern compositional and musical techniques, which stand deep in the function of his artistic individuality, which possess a finished stylistic style. "Ascetic Discourse" is a work of music that establishes a step forward into the new and authentic Serbian and in European contemporary music." 

Ascetic Discourse är ett beställningsverk från New European Ensemble från Holland som uruppförde stycket på Sound of Stockholm 2012, med Carina Vinke, mezzosopran och Christian Karlsen, dirigent.

Läs mer på Djuro Zivkovics hemsida.

I konstmusikkategorin Stor ensemble/opera vann Sven-David Sandström pris för sitt verk Requiem. Priset i kategorin Mindre ensemble/kammarmusik gick till Hans Gefors för verket Umi Sono Mono. Dessutom utdelades lagom till galans 10-årsjubileum ett jubileumspris till tonsättaren Ingvar Lidholm "för sin livsgärning inom musiken".

Musikförläggarnas Pris arrangeras av Musikförläggarna, musikförlagens branschorganisation, och ämnar till att uppmärksamma tonsättare, kompositörer och textförfattare.

1973 invaldes han i Föreningen svenska tonsättare och var föreningens ordförande 1984-1994. Han ägnade sig åt både instrumental, vokal och elektroakustisk musik och hans musik har framförts i radio, TV, vid utomhusevenemang och på konserter. Han turnerade mycket både som artist och föreläsare runt om i världen. Tidigt insåg han bandspelarens betydelse för poesins förnyelse, och att text-ljud-kompositioner kunde bryta den isolering en författare inom ett litet språkområde ofta känt. 

Länk till Sten Hansons biografi på Svensk musik.
Länk till Sten Hanson på Wikipedia.

Festivalen genomförs dels på Kulturhuset Stadsteatern, Sergels torg och dels på Audiorama, Skeppsholmen. 
Se festivalens hemsida för all info och program: www.soundofstockholm.se