Komponistens roll har förändrats radikalt, och de förut strikta gränserna mellan komposition och improvisation råder inte längre. Flera aktiva tonsättare kan inte läsa noter, behöver det inte heller, och de komponerar inte alls i traditionell mening. Carl Bergström-Nielsen och Mattin har i många år verkat i och kritiskt granskat improvisationen och kommer med olika synpunkter på situationen och improvisationens roll i det samtida musikskapandet och samhället.

Samtalet sker på engelska. Inledningar av:

• Mattin (baskien)
• Carl Bergstrøm-Nielsen (dk)
• Moderator: Johannes Bergmark (se)

Fri entré, vi bjuder på fika.

Carl Bergstrøm-Nielsen: CONCISE AND OPEN - THE NEW COMPOSITIONAL VIRTUE

My presentation will explore some examples of how compositional structures can be open, with respect to their structure, notation and sounding results. Also I will account for the reasons a composer may have to employ these methods and why they are a necessary continuation and a sophistication of traditional methods.

Carl Bergstrøm-Nielsen, born 1951. Cand. phil, composer and improvisor – or improvisor and composer? Teaching improvisation and related since 1983 at Aalborg University, Denmark. Performances and teaching in 22 countries. Co-founder of Intuitiva New Art Conference (formerly DIMC), now taking place every year in Wroclaw, Poland. As a researcher he is a specialist in bibliography of improvisation and new notations.

Mattin: Free Improvisation: Judas! You are lying!

What does free mean in free improvisation today? What I would like to argue in this presentation is that the notion of freedom in improvisation is often understood in individualistic terms, not so different from the type of freedom that is promoted by the current economic system, and especially the creative industries: express yourself! This is more relevant  here in Sweden given that somebody like Richard Florida has praised this country as a prime example of creative industries. I see clear connections between the type of improvisation produced today with a clear phenomenological approach to sound (i.e understanding the self as the proprietor of their experiences) and a bourgeois understanding of the individual. In the presentation I will defend the use of alienation of improvisation in order to question  this individualistic notion of freedom.

Mattin is an artist from Bilbao (currently living in Stockholm) working with noise and improvisation. His work seeks to address the social and economic structures of experimental sonic artistic production through live performance, recordings and writing. Using a conceptual approach, he aims to question the nature and parameters of improvisation, specifically the relationship between the idea of “freedom” and constant innovation that it traditionally implies, and the established conventions of improvisation as a genre. Mattin considers improvisation not only as an interaction between performers and instruments, but as a situation involving all the elements that constitute a concert situation, including the audience and the social and architectural space. He tries to expose the stereotypical relation between active performer and passive audience, producing a sense of strangeness and alienation that disturbs this relationship.  He is currently doing a PhD at the University of the Basque Country under the supervision of Ray Brassier. Mattin has edited with Anthony Iles the book Noise & Capitalism and in 2012 CAC Brétigny and Tuamaturgia published Unconsitituted Praxis, a book collecting Mattin´s writing plus interviews and reviews from performances that he has been part of. Both books are available online on pdf format.

I samband med seminariet arrangeras även en konsert med föredragshållarna.

Komposition för improvisation!

Konsert och utställning med partitur.

Tisdag 18 november kl 19.00

Studio53, Stockholms Saxofonkvartett, Tulegatan 53, Stockholm

Fri entré.

Konserten presenterar öppna kompositioner för improviserande musiker, vilka kommit till i en workshop ledd av den danske tonsättaren Carl Bergstrøm-Nielsen. Visionen är att vidareföra kompositionsmusikens spännande arkitekturer, men med färre detaljer, så att musikerna får en roll som ligger mer i linje med samtiden: som medskapande snarare än reproducerande. Det fastlagda programmet är ännu inte helt klart, men förvänta er en rad framträdande svenska musiker och tonsättare i överraskande sammansättningar.

Mer info:

http://www.fst.se

http://abfstockholm.se/kontakt/

http://www.mattin.org

http://intuitivemusic.dk

http://bergmark.org

FST utsattes nyligen för kritik i Sveriges Radios Kaliber och Kulturnytt. Julmiddagen handlar om att skapa kontaktytor i det svenska musiklivet på ett övergripande strukturellt plan och avsikten är inte, och har aldrig varit, att påverka enskilda bidragsbeslut.

Fakta

FST är en ideell förening som organiserar svenska tonsättare inom det konstmusikaliska fältet sedan 1918. Föreningen har idag 357 medlemmar och arbetar med kulturpolitiska, ekonomiska och upphovsrättsliga frågor som berör medlemmarnas yrkesliv och med frågor som rör utvecklingen av tonsättarrollen.

Länkar

Avsikten med projektet var att få alla gotländska kyrkklockor att verka som ett enda musikinstrument, med all sannolikhet det största musikinstrument världen någonsin hört, att få dem att spela samman i En Mycket Stor Konsert, som kan höras ”live” på ön och som direktsänds via radio över Sverige och Europa och via bredband över hela världen.

– När alla dessa klockor tar ton skall de visa världen att också små och marginaliserade platser har en stor röst, beskriver projektet på websidan Klockrent.

Verket är i tre satser, om sammanlagt 11 minuter. Karin Rehnqvist har skrivit sats 1 och sats 3, Claes Holmgren sats 2. Klockornas ringande sändes via frivilligas mobiltelefoner till en server på Sveriges Radio Gotland i Visby och mixades där till en stereofil. Idén till konserten stod Eva Sjöstrand och Ove Ronström för, och utvecklingsingenjören Björn Carlsson på Sveriges Radio Gotland utformade genomförandet.

Konserten får priset med motiveringen:

Ett otroligt projekt som placerar klassisk radio mitt i ett nationellt experiment av samtida musik, och förstärker dess image och ökar populariteten för största möjliga publik. Vi uppskattar högt de valda instrumenten, eftersom klockor uppväcker traditioner, minnen och känslor som delats genom historien. Verket speglar både samhället och den enskilda människan genom storslagna ljud och en poetisk huvudsats framförd med ett enskilt klockspel.

I Prix Italia, som genomförs för 66:e året, utses de bästa radio- och tv-inslagen från hela världen i en mängd olika kategorier. Speciella jury-grupper utser de bästa bidragen. Tävlingen Prix Italia har deltagare från över 90 Public Service- och privata bolag från fem kontinenter.

Julmiddagen är en mötesplats för personer som verkar inom eller på annat sätt är kopplade till det svenska musiklivet. FST menar att det svenska musiklivets utveckling och framåtskridande ges bättre möjligheter om inblandade parter träffas i verkliga livet.  Det finns också väldigt få sådana mötesplatser just inom konstmusikområdet.

– Julmiddagen handlar om att skapa kontaktytor i det svenska musiklivet på ett övergripande strukturellt plan och avsikten är naturligtvis inte att påverka enskilda bidragsbeslut. Ordvalet i Kaliberintervjun som sändes igår söndag var tyvärr både felaktigt och olyckligt, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

Vi välkomnar nu en djupare diskussion kring julmiddagen så att varken inbjudna gäster eller våra medlemmar ska känna sig obekväma. Vi har tagit juridisk hjälp för att reda ut regelverket och vi kommer att gå igenom förberedelserna inför årets julmiddag för att se till att den anpassas i den mån det behövs.

Malin Bång (1974) är bosatt i Stockholm och är composer in residence samt en av grundarna av Curious Chamber Players. Hennes arbete omfattar musik för instrumentalensembler, orkester, iscensatt musik, elektronisk musik och instrumentala performanceverk. På senare tid har hon särskilt utforskat blandade, förstärkta instrumentalensemble utökas med ljudobjekt i samarbete med medlemmarna i Curious Chamber Players.

Under 2014 komponerar hon musik på uppdrag av Radio-Sinfonieorchester Stuttgart des SWR för festkonserten i samband med tonsättaren Helmut Lachenmann 80-årsdag 2015, samt ett nytt verk för Göteborgs Symfoniker och kammarorkestern Musica Vitae tillsammans med Vokalharmonin.

Carin Malmlöf-Forsslings pris utdelas i samband med Kungl. Musikaliska Akademiens Högtidssammankomst i november, med motiveringen:

Gedigen kompositionsteknik, lekfullhet och en obegränsad nyfikenhet på de klassiska instrumentens möjligheter utmärker Malin Bång. Raffinerat utnyttjar hon lyssnarens föreställning om hur instrumenten egentligen låter, men överraskar med nya ljud. Malin Bång tar ansvar för hela den musikaliska näringskedjan, från komposition via utförande till musikens fortlevande, inte minst genom grundandet av ensemblen Curious Chamber Players som framgångsrikt placerat sig på den europeiska musikscenen.

Sound of Stockholm går in på sin femte omgång och har kommit att bli en föregångarfestival på uruppförandeområdet, i år med ett 20-tal planerade uruppföranden. Sound of Stockholm har också en stark jämställdhetsprofil och belönades 2012 med Guldkvasten för detta arbete. Årets uruppföranden håller jämvikten med 11 stycken av mån och 9 stycken av kvinnor:

• Points caractéristiques (2014) av Joakim Sandgren
• Night Music (2014) av Djuro Zivkovic
• Varför skulle jag inte tro på kärleken (2014) av Marie Samuelsson, text: Magnus William-Olsson
• Utan titel för tre dammsugare (2014) av Lise-Lotte Norelius
• Sju scener (2014) av Lina Järnegard
• While the heart's heartbeat beats its old song – för bassaxofon och elektronik (2014) av Jenny Hettne
• Echelon (2014) av Rolf Enström, text: Elsa Grave, Tarjei Vesaas, Arsenij Tarkovskij
• A Dragon Kiss Always Ends in Ashes (2014) av Jonas Valfridsson
• Double violin concerto (2014) av Pär Frid
• Nytt verk (2014) av Ulrike Mayer-Spohn

Dessutom har Sound of Stockholm beställt 10 stycken 10-minutersverk för barn som kommer att börja uruppföras på lördagens familjekonsert med fortsättning under våren 2015.
Verk för gitarr av: Patrik Simmerud, André Chini, Sven-David Sandström, Lars Carlsson, Ylva Q Arkvik.
Verk för slagverk: Mattias Sköld, Rosali Grankull, Tebogo Monnakgotla, Anna Eriksson, Magnus Bunnskog,

Sound of Stockholm är en festival för nutida musik som drivs av de sex arrangörsföreningarna Audiorama, Fylkingen, Studio 53, FRIM, Samtida Musik och SEKT. Sound of Stockholm äger rum 4–8 november på Kulturhuset Stadsteatern med vissa utflykter till Audiorama och Fyklingen.

www.soundofstockholm.se

CIAM, som är upphovsmannadelen av paraplyorganisationen CISAC, samlade i detta möte ett hundratal delegater från alla världsdelar utom Asien. Under två dagar diskuterades frågor rörande upphovsrättslagstiftningen i USA, Canada och Europa och begreppet Fair Trade Music.

Ny lagstiftning väntas i USA
Just nu är upphovsrättslagen i USA under översyn av kongressen som förväntas resultera i en ny lagstiftning under 2015. Arbetsprocessen presenterades ingående av Theresa Garrett från US Copyright office, som menade att det snarare rör sig om smärre förändringar än helt nya lagar vilket i viss mån liknar den Europeiska processen, där den nya kommissionen troligen kommer att presentera ett liknande arbete under våren 2015.

Forskaren David Gervais presenterade skillnaderna mellan europeisk och amerikansk upphovsrätt, som främst består i att upphovsrätten i USA enbart är en ekonomisk uppgörelse, medan man i Europa bygger mer på s.k. author’s right; att upphovspersonen även har kontroll över hur musiken används. Kanada har en blandning av ovanstående tillvägagångssätt. Rapporten Study concerning fair compensation for music in the digital age, av Pierre É Lalonde användes som utgångspunkt i diskussionen.

Fair Trade Music
De nordamerikanska komponistföreningarna har enats om en gemensam plattform för att lansera ett Fair Trade Music-koncept – liknande t ex bananer och kaffe – för att ge de musiktjänster som ger upphovspersoner skälig ersättning en möjlighet att skryta med detta. I första hand vänder man sig mot streamingtjänster på internet, tex Pandora och Spotify. MCNA, som formulerat de fem principerna för Fair Trade Music, är en nordamerikansk motsvarighet till ECSA. Läs gärna mer på www.musiccreatorsalliance.com om bakgrunden till projektet och de fem principerna för Fair Trade Music:

1. FAIR COMPENSATION – Music business models must be built on principles of fair and sustainable compensation for music creators.
2. TRANSPARENCY – International standards must be developed and adopted that ensure efficient and transparent management of rights and revenues derived from the use of our works. These standards must apply to all entities that license such rights, and which collect and/or distribute such revenues.
3. RECAPTURE OF OUR RIGHTS – Music Creators must have the ability to recapture the rights to their works in a time frame no greater than 35 years, as is currently available to songwriters, composers and artists in the United States. The effect of recapture of rights must apply globally.
4. INDEPENDENT MUSIC CREATOR ORGANIZATIONS – Music Creators must have their own independent entities that advocate for, educate and provide knowledgeable support for members of their community, including aspiring songwriters, composers and artists. Music Creators speak for themselves, not through those with interests in conflict with them.
5. FREEDOM OF SPEECH – Music Creators must be free to speak, write and communicate without fear of censorship, retaliation or repression in a manner consistent with basic human rights and constitutional principles.

http://www.commonworksregistration.com/CisacPortal/consultArticle.do?id=1872

TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership och kallas för ”det största frihandelsavtalet i världen”. Parterna har för avsikt att täcka in så många samhällssektorer som möjligt i avtalet och planerar att slutförhandla avtalet under 2015, varför tiden är knapp. 

De nordiska konstnärsrådens budskap till den nya EU-kommissionen är att de måste säkerställa att TTIP-avtalet inte kommer att påverka vare sig existerande nationella och regionala kultur- och mediepolitiska åtgärder och stödsystem i Europa, eller försvåra möjligheterna att införa nyasådana åtgärder och stöd, t ex på det digitala området.

-Det är viktigt för oss som företräder kultur- och medieområdet i Norden med en kraftfull markering i denna fråga inför de fortsatta TTIP-förhandlingarna, särskilt med tanke på att en ny EU-kommission håller på att formera sig med en ny frihandelsvänlig handelskommissionär i spetsen för TTIP-arbetet, säger Ulrica Källén Lörelius, verksamhetsledare på KLYS/Sveriges kulturskapare.

-USA fortsätter dessutom ha mycket offensiva intressen inom film- och mediesektorn - inte minst när det gäller digital distribution – varför vi fortfarande inte kan vara säkra på att dessa områden inte kommer att beröras av TTIP, tillägger hon.

Det mandat som EUs ministerråd gav TTIP-förhandlarna i juni 2013 måste enligt de nordiska konstnärsråden respekteras till fullo och implementeras i avtalsförhandlingarna enligt följande:

• målsättningarna och skyldigheterna i UNESCOs konvention till skydd för kulturell mångfald (som EU undertecknat) måste respekteras fullt ut i TTIP-förhandlingarna;
• det måste säkerställas att några åtaganden inom den kulturella sektorn inte kommer att göras i det slutliga avtalet om TTIP;
• undantaget för audiovisuella tjänster måste vara brett och framtidssäkrat genom att vara teknikneutralt, där bl a onlinetjänster ska ingå; och
• förhandlingsprocessen måste bli mer öppen och transparant, bl a genom att förhandlingsdokumenten görs tillgängliga för EU-medborgare i större utsträckning.

Tommie Haglund är född i Kalmar 1959, men bor numera i Halmstad. Hans musik framförs över hela världen och han är också en internationellt efterfrågad föreläsare. Haglund har studerat klassisk gitarr i Sverige, Danmark och Storbritannien, samt komposition i Göteborg och London. Han har influerats av musik av Frederick Delius och John Dowland och har komponerat kammarmusik, verk för orkester och för kör. Han har erhållit ett flertal priser, bland annat för verket Röstens dotter, beställt till den Heliga Birgittas 700-årsjubileum 2003. Verket belönades av Musikförläggarna som Årets mest betydande seriösa verk.

Kommande framföranden inkluderar bland annat kammarmusik med musiker ur Philadelphia Orchestra och New York Philharmonic samt Serenata per Diotima med Malmö Symfoniorkester som kommer att spela in verket på CD, tillsammans med cellokonserten Flaminis Aura. För närvarande arbetar Tommie Haglund bland annat med en symfoni, ett orgelverk samt en pianokonsert för Niklas Sivelöv. Sveriges Television har tidigare uppmärksammat Tommie Haglund med en dokumentär om honom och hans verk.

Christ Johnson-priset är ett svenskt musikpris instiftat 1958. Priset ges till tonsättare och är indelat i två klasser, det stora och det mindre priset. En prisnämnd vid Kungliga Musikaliska Akademien utser pristagarna, i allmänhet inom samtida konstmusik. Priset delas ut av H. M. Konungen vid Kungl. Musikaliska akademiens högtidssammankomst den 24 november.

Orgel Acusticum som invigdes i oktober 2012 är en av norra Europas största orglar och ett riktigt prestigeinstrument i orgelvärlden. Att det dessutom är byggt i Studio Acusticum med sin fantastiska, välklingande akustik gör knappast saken sämre. Visionen med Orgel Acusticum är att skapa ett instrument som ska vara väldigt bra för både traditionell orgelrepertoar och för nutida och även framtida musik. Konceptet bygger på en kombination av tradition, konstnärlighet och innovativ teknik.

För att tillgängliggöra orgeln för tonsättarkåren, odla intresset för den och sondera terrängen för orgelns framtida utveckling bjöd Gary Verkade tillsammans med FST in föreningens medlemmar till denna workshop vars syfte var att både presentera de olika möjligheter som finns just nu och för att erbjuda tonsättarna möjligheten att bekanta sig med den. Deltagarna kom från olika delar av landet och hade varierande bakgrunder och fokus på sina respektive konstnärliga verksamheter.

Den första dagen ägnades åt att presentera hur orgeln fungerar och vilka speciella möjligheter just denna orgel har, både som ett traditionellt orgelinstrument och som ett instrument som kan spelas via MIDI. Deltagarna bjöds även på en tur i orgelns insida där Claudius visade de olika delarna och förklarade hur de fungerar.

Under den andra dagen fick deltagarna möjlighet att själva tillbringa tid med orgeln och att prova idéer de hade för olika sätt att använda den. Några valde att fokusera på MIDI-styrningen medan andra valde att improvisera och utforska orgelns enorma klangliga möjligheter. Gary, Claudius och Björn fanns med under hela processen för att assistera och svara på frågor kring instrumentet och om komposition för orgel i allmänhet.

Eftersom Orgel Acusticum fortfarande är ett instrument under utveckling togs tillfället i akt att diskutera olika idéer för orgelns vidareutveckling och många av tonsättarna bidrog med viktiga synpunkter som kommer finnas med i beräkningarna när nästa etapp av orgeln kommer att byggas. Efter workshopens slut stod det klart att tonsättarna bidrar med något mycket värdefullt i byggnads- och utvecklingsprocessen av instrumentet och att de kommer att vara en viktig del av orgelns framtid.

Detta var första gången en workshop av det här slaget arrangerades kring orgeln och det finns redan tankar på att eventuellt erbjuda flera liknande tillfällen, vilket ytterligare motiverades av att flera av deltagarna utryckte en direkt önskan att komma tillbaka för att arbeta med orgeln mer ingående.

Svaret från Kyrkohandbokskommittén var något förvånande; på Svenska kyrkans hemsida nämner man inte ett ord om den allvarliga kritiken, tvärtom hävdar man att förslaget till ny handbok mottagits mycket väl, och att endast några mindre justeringar behöver göras.

Här berättar Dagens Nyheter och Kulturnytt i Sveriges Radio om detta. Senare i veckan går ovan nämnda organisationer, tillsammans med ett stort antal tonsättare, musiker och andra engagerade i svensk kyrkomusik, ut med ett upprop till Svenska kyrkan, där man uppmanar ansvariga inom kyrkan att lyssna till den kritik som framförs, och återupprätta musikens ställning i kyrkan.

Det kan vara på sin plats att påminna om slutsatserna i Svenska kyrkans egen utredning Kyrkan mitt i musiklivet från 2003. Kyrkan har historiskt – fram till för hundra år sedan – varit en av de största beställarna av nykomponerad musik, och en tummelplats för Europas musikliv, och det är dags att Svenska kyrkan nu tar sitt ansvar. Detta var man enig om 2003, men sedan dess har mycket lite hänt. Utom ett ur musikalisk synpunkt mycket märkligt hanterat förslag till ny Kyrkohandbok.

Utdrag ur Remissvaret från FST

Föreningen Svenska Tonsättare organiserar svenska upphovspersoner inom konstmusikområdet, och är i alla offentliga sammanhang en talesperson för denna grupp. Vi finner det förbluffande att FST inte finns angiven som ordinarie remissinstans för det genomgripande dokument som Handboksförslaget utgör.

FST uppmuntrar mer nykomponerad musik i kyrkan. Vi har en stor och mångkunnig tonsättarkår i Sverige, en källåder av ny musik, och det vore till fördel för Svenska Kyrkan att i högre grad ta den i anspråk. Såväl tonsättare som redan arbetar inom kyrkan, som tonsättare som ännu inte arbetat i denna kontext.

FST skulle hellre se en mer dynamisk lösning på hur man får in en musikalisk mångfald i gudtjänsten. Att som i förslaget fastslå en musikalisk kanon att använda, begränsar möjligheterna att använda musiken i kyrkan. I enlighet med förslaget kan man inte längre beställa ny musik till mässan, eller använda sig av klassiska mässor, av tex Bach, Palestrina eller Roman.

Det är viktigt att den musik man använder fungerar som avsett; att präst och gudtjänstledare är väl förtrogna med melodi och rytmik, att de får tid och resurser att tillägna sig ny musik och att församlingsinsatserna ligger på en rimlig nivå. Här spelar kyrkomusikerna en viktig roll, och deras kunskaper bör bättre tas tillvara. För församlingsinsatserna skulle man även kunna överväga att anlita professionella kyrkosångare, enligt dansk modell.

I kyrkomusikutredningen Kyrkan mitt i musiklivet (SKU 2003:3) föreslogs bla att Svenska kyrkan skulle ta ett långt större ansvar för beställningsverksamhet av ny musik. FST anser detta vara av godo för hela kyrkans verksamhet, och skulle gärna vara delaktiga i detta arbete på olika sätt.

Ett effektivt sätt att arbeta långsiktigt är att ha en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. I förslaget är denna målgrupp utraderad, eftersom man ansett mässan skall passa alla. FST skulle snarare föreslå att man inriktar sig särskilt mot barn och unga, där nykomponerad musik kan spela en viktig roll.

FST skulle även välkomna en djupare analys av kyrkomusikens roll i samhället och kulturlivet. Den kulturpolitiska kartan ritas just nu om i Sverige, och kyrkomusiken tenderar att mer eller mindre fullständigt utelämnas i detta. En tätare dialog mellan det profana och kyrkliga musiklivet skulle vara till gagn för svenskt kulturliv och ge hela samhället en bredare kulturell mångfald. En central funktion inom kyrkan med ansvar för musik skulle befrämja detta arbete.

En sådan funktion skulle kunna ta sin utgångspunkt i frågeställningen:
Vad är funktionell kyrkomusik, och hur åstadkommer man denna.

Som slutord skulle FST vilja anföra ett citat från en präst i en av testförsamlingarna:

Såsom hjorten trängtar efter vattenbäcken, så trängtar min själ efter nyskriven musik.

FSTs ordförande stod för konferensens avslutningsord, i det han påpekade att det är vi konstnärer som står för själva innehållet i de kulturella och kreativa näringarna, men pengarna stannar mycket sällan hos oss utan hamnar längre ut i systemet, hos dem som distribuerar den konst vi skapar. Som en analogi kan man se partiernas valmanifest, där de framställer kulturen som en betydelsefull kraft i samhället, något som mycket sällan avspeglas i deras budgetförslag.

Vi ska inte glömma att det är vår konst, vår musik de alla är ute efter, att vår ställning i själva verket är ganska stark, fast vi själva inte alltid vet om det. Och det är denna styrka vi måste använda oss av.

TTIP-avtalet handlar i huvudsak om att minska handelshindren över Atlanten, vilket potentiellt kan medföra ökade vinster och möjligheter för företag i vår del av världen, samt friare rörlighet av arbetskraft. Eftersom man på goda grunder kan anse att kulturella varor och tjänster inte bör betraktas på samma sätt som övriga varor och tjänster, infördes i EU på franskt initiativ 1995 ett exception culturelle, med avsikt att i internationella handelsavtal undanta kulturområdet. Förhandlingarna mellan EU och USA hålls bakom lyckta dörrar, och få detaljer är kända för allmänheten, förutom att de just nu har paus, i väntan på att ett nytt parlament och en ny kommission skall ta säte i Bryssel. Det finns en rådgivande grupp av intressenter men det är tvivelaktigt vad de har för mandat att påverka förhandlingarna, och där återfinns ingen representant för den kulturella sektorn.

Av läckta dokument från förhandlingarna, framstår det dock som att ett kompromissförslag kommer att accepteras av parterna; det kulturella undantaget skall komma att gälla i just denna förhandling, men enbart för den audiovisuella sektorn, och EU vill kunna använda sig av denna sektor i framtida förhandlingar. Diskussionerna har även behandlat huruvida immateriella rättigheter, såsom upphovsrätt, skall ingå i avtalet.

Det förefaller inte som omöjligt att ett nyvalt parlament kan välja en annan hållning i båda dessa frågor; ett frihandelsavtal av denna magnitud är ett rörligt mål som omfattar stora delar av europeiskt näringsliv – avtalet beräknas omfatta 120 miljarer euro – och kulturen kan komma att bli en liten men viktig bricka i ett större spel. Ännu finns ingen bestämd tidsgräns för avtalets slutförande, men sannolikt sker det någon gång under 2015.

1) Vilket är det enskilt viktigaste argumentet för att samhället behöver konst?

Lars Ohly (V)

Konst och kultur har ett egenvärde för människor och för samhället. Bredd och mångfald i konstnärliga uttryckssätt berikar oss alla. Konst ska vara lättillgänglig och finnas naturligt runt omkring oss.

Tina Ehn (MP)

Konsten och kulturen gör oss till människor. Den reflekterar, utforskar och utmanar våra värderingar och stimulerar oss att betrakta både samhället och människan ur nya perspektiv.

Ulf Nilsson (FP)

Vi liberaler tror på kulturens betydelse för att vidga rummet för tanken, reflektionen och fantasin. Kultur och konst får oss människor att tänka på nya sätt. Kultur som berör en människa inspirerar till nya tankar och livsuppfattningar. Skönlitteratur, tavlor, filmer, teaterpjäser och musik, som vi blir känslomässigt berörda av, gör att vi förändras som människor och skapar nya insikter som inte går att få via faktaböcker. Det kan öka förståelsen av vår egen situation och det kan skapa samhällsengagemang. En statlig kulturpolitik behövs för att även kvalitetskultur, som inte är kommersiellt lönsam, ska kunna utvecklas.

Per Lodenius (C)

För mig och Centerpartiet är konst, kultur och bildning civilisationens kärna. Där ryms våra samlade erfarenheter i mångfacetterad form och där kan vi få förståelse för oss själva, varandra, vårt förflutna och vår samtid. Kulturen måste därför finnas tillgänglig för alla. Det handlar då både om att få uppleva kultur och att själva ha möjlighet att skapa. Kulturen har ett värde i sig och det ska alla ha rätt att få del av.

Gunilla Carlsson (S)

Det är en demokratifråga. Den socialdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i vår absoluta tilltro till att alla människor ska ha rätt till att ta del av kultur och utöva kultur. Genom en prioritering av barn och unga och en satsning på integration, folkbildning och jämställdhet kan kulturen spridas till fler. Vi socialdemokrater ser kulturen som en viktig del av välfärden. Konsten och kulturen är starka krafter som kan bidra till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Vi vill därför släppa loss kraften i kulturen och stärka och utveckla den kreativitet, sprängkraft och möjligheter som finns i konst och kultur. Det är viktigt för att kultur och även media har ett värde i sig – som fria och oberoende aktörer, men också för att många av framtidens jobb finns inom kulturen och de kreativa näringarna.

Kultur och media är viktiga därför att de kan kanalisera protester mot orättvisor, utgöra en arena för samtal och debatt, eller granska och ifrågasätta makthavare och rådande strukturer. Kultur och media är viktiga därför att de skapar möjligheter för oss att formulera drömmar, ge uttryck för känslor och skapa identitet. Kultur och media kan hjälpa oss att upptäcka nya idéer och perspektiv, ge inspiration, vägledning och inte minst värderingar.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Jag tror att det är väldigt vanskligt att försöka fånga konstens roll i våra liv och vårt samhälle i en enda formulering. Jag brukar beskriva kultur och konst som föda och språngbräda för själen – det är och har den varit för mig. Konsten i dess olika uttrycksformer har ju alltid varit en självklar del i den mänskliga samvaron, från målningarna i Lascauxgrottan, den 30 000 år (!) gamla flöjt – gjord av ett gamben – som arkeologer nyligen funnit i Tyskland, Gilgamesheposet, fram till dagens nutida konstmusik. I de nya kulturpolitiska målen har vi slagit fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.

2) Varför prioriterar inte ditt parti kulturpolitiken som en stor valfråga?

Lars Ohly (V)

Det gör vi, kanske som enda parti. Vår kongress beslutade att kulturpolitiken ska vara viktig i valrörelsen och beslutade också om att Vänsterpartiet driver kravet att minst 1 % av statsbudgeten per år ska gå till konst och kultur (i dagsläget är det cirka 0,8 %).

Tina Ehn (MP)

Egentligen borde kulturen vara en stor valfråga, särskilt efter åtta år av moderatledd kulturpolitik. Miljöpartiet har gjort bedömningen den här gången att vi behöver lyfta fram skolan och jobben vid sidan av klimat och miljöfrågorna. Vi ser att dessa frågor är viktiga utmaningar och våra väljare vill att vi prioriterar dem. Men vi är väl medvetna om att vi både behöver kulturens kraft och att vi som politiskt parti också har att stå upp för kulturens roll i samhället.

Ulf Nilsson (FP)

Det stämmer inte. Vi vill höja ambitionerna generellt inom kulturpolitiken och vi vill att kulturen blir ett kärnområde.

Per Lodenius (C)

Kulturen är en viktig fråga, men har tyvärr inte lyfts som en av de viktigaste frågorna i opinionsundersökningar som gjorts bland svenska folket. Det gör också att denna inte lyfts som en central valfråga.

Gunilla Carlsson (S)

Socialdemokraterna prioriterar jobb, utbildning samt välfärdsfrågorna. Vi måste prioritera att alla människor har ett jobb och försörjning, att de får tillgång till utbildning och välfärd. Vi ser kulturen som en central del i välfärdssamhälle. Vi har genom hela oppositionsperioden lagt mer pengar än alliansen på kultur.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Regeringens mål är att Sverige ska vara ett land där alla kan växa och utvecklas – vi talar nu om behovet av ett kunskapslyft för att klara de utmaningar vi står inför. Kultur och bildning är en förutsättning för detta. Jag vill se att kulturella och konstnärliga perspektiv får genomslag inom många samhällsområden och där tycker jag att vi lyckats få ett ökat medvetande. Sverige har, till skillnad från många andra länder, prioriterat kulturen. Europa har genomgått den värsta finansiella krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet. När i princip alla andra länder har tvingast göra stora nedskärningar i sina kulturbudgetar har Sverige faktiskt kunnat inte bara bibehålla, utan öka budgeten. Det är unikt.

3) Vilken kommer att vara den viktigaste kulturpolitiska frågan för ditt parti under nästa mandatperiod?

Lars Ohly (V)

Svårt att bara välja en, när hela kulturpolitiken gått i stå de senaste åren. Men givet förutsättningen så säger jag Kulturskolan. Kulturskolan måste bli obligatorisk för kommunerna och avgifterna till den måste sänkas, på sikt helt tas bort. Barn och ungdomars rätt och möjlighet att själva utöva kultur måste förbättras.

Tina Ehn (MP)

Bibliotekens utveckling, kulturskapares villkor (inklusive scenkonstpensionerna). Samt barn och ungas rätt till kultur i skolan och utbildningssystemet.

Ulf Nilsson (FP)

Om vi ska välja bara en fråga, vill vi satsa på ett läslyft för både barn och vuxna. Förmågan att ta till sig kunskap, analysera information och fatta självständiga beslut grundläggs genom en god läsförmåga. Genom läsning tränas förmågan till perspektivbyten liksom förmågan att hantera kulturella, politiska och etiska skillnader och att ta till sig all slags kultur.

Vi vill också höja ambitionerna för kultur- och musikskolan. Fler ska få fördjupad kunskap och möjlighet till utveckling. Vi vill se nationella riktlinjer och ett nationellt kunskapscentrum för kultur- och musikskolan.

Vi arbetar även för att fler kulturskapare, inklusive musiker, ska få drägliga ekonomiska villkor. Se nedan under svar 5-7.

Per Lodenius (C)

Det viktigaste för Centerpartiet är att alla får möjlighet att ta del av kultur. Vi behöver kulturen för att leva. Vi behöver uppleva kulturen genom alla våra sinnen. Vi behöver alla få kontakt med våra känslor, då utvecklas vi själva och tillsammans med andra. Ett kulturliv där alla är välkomna och kan delta är en viktig kraft för ett samhälle som håller ihop på lång sikt. Det ska inte spela någon roll om man exempelvis har någon funktionsnedsättning, var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk situation man befinner sig i. Kulturen ska finnas till för alla.

Gunilla Carlsson (S)

Vi prioriterar allas rätt att ta del av kultur, särskilt prioriterar vi barn och unga. Vi ser fri entré på statliga museer som en tillgänglighetsreform, liksom stimulansbidraget till kultur- och musikskolor. Vi värnar upphovsrätten då vi ser den som den enskilt viktigaste frågan för kulturskaparna.

Arbetslösheten är hög, den nuvarande regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik. Arbetslösheten bland kulturarbetare är högre än i många andra grupper och många kulturarbetare lämnar kulturarbetsmarknaden. Det är ett enormt slöseri med kraft, energi och talang. Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre.

Kulturskaparna utgör navet i skapandet av kultur. De har ofta dåliga arbetsvillkor och svårare att passa in i de traditionella trygghetssystemen. Vi föreslår höjning av anslaget till scenkonstallianserna.

Stödet för kulturskaparna är dock något som sträcker sig bortom vad som nu går att åstadkomma med tillfälliga anslagsökningar i budgeten. Vi anser också att det är ytterst viktigt att stärka kulturskaparnas avtalsställning när det gäller upphovsrättsfrågorna. Vi socialdemokrater vill utarbeta en strategi som har till syfte att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Att fler barn och unga ska läsa och öka sin läsförståelse är den absolut viktigaste frågan. Statistik visar att barn läser mindre idag, och var fjärde 15-årig pojke saknar grundläggande läsförståelse. Agerar vi inte med krafttag nu kommer vi att ha stora bekymmer framöver. En god läsförståelse är grunden för att kunna ta till sig kunskap. Tillgång till god litteratur och läsning är ytterst en demokratifråga. 

4) Behöver Sverige nyskriven konstmusik? Motivera!

Lars Ohly (V)

Ja, självklart. Den kommersiellt gångbara kulturen och musiken klarar sig för det mesta utan kulturpolitisk aktivism. Men bredden och mångfalden som i sin tur inspirerar och influerar all annan musik direkt eller på sikt måste ges förutsättningar att verka och växa.

Tina Ehn (MP)

Ja, det är av betydelse att musik kan få utvecklas (även) experimentellt. Något nytt händer och ifrågasätter förutsägbara ”ramar”. Det oväntade kan ge något nytt till framtiden. Vi behöver konstnärer som bryter ny mark. Alla konstuttryck som idag kan avnjutas på institutionerna har en gång varit ett initiativ från en enskild konstnär. Utan fria konstnärer – ingen kulturell återväxt.

Ulf Nilsson (FP)

Självklart behövs nyskriven konstmusik. Alla konstarter behöver utveckling och förnyelse.

Per Lodenius (C)

Kulturen i Sverige skulle bli rikare av nyskriven konstmusik. Kulturen och konsten befinner sig alltid i en förnyelse, därför är behovet att ompröva, omtolka och nyskapa ständigt aktuellt.

Gunilla Carlsson (S)

Ja, Sverige behöver nyskriven konstmusik på samma sätt som vi behöver ny konst och ny teater. Den nutida konstmusiken verkar i en levande tradition av konstmusik – det är ytterst viktigt att slå vakt om.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Vi ska ha ett levande kulturliv inom samtliga konstarter och genrer. Regeringen har därför lyft fram nyskapande kultur som en kulturpolitisk prioritering. Konstmusiken har ett rikt arv och den klassiska repertoaren kommer nog alltid att vara efterfrågad, men självklart behöver konstformen hela tiden utvecklas, de musikaliska uttrycken förfinas och ny konstnärlig mark brytas. Dessutom är nog publikens mottaglighet för ny musik – även den som kräver mer av sina lyssnare – större än vad många tror. Så ja, visst behöver Sverige nyskriven konstmusik, gärna av kvinnliga tonsättare.

5) På vilket sätt kommer situationen för den samtida konstmusiken att förändras om ni vinner valet?

Lars Ohly (V)

Ingen kulturpolitisk reform utan mer pengar. 1 % av statsbudgeten till kulturen varje år skulle ge cirka 1,7 miljarder mer att fördela till konst och kultur i landet. I detta ryms naturligtvis också bättre förutsättningar för konstmusiken.

Tina Ehn (MP)

Det är förstås inte en enkel fråga att besvara, men då vår ambition är att fler ska få mer kultur i sina liv, och att kulturskapares villkor ska förbättras, så kan det ändå vara något slags svar.

Ulf Nilsson (FP)

Se svar fråga 7.

Per Lodenius (C)

Vi kommer att arbeta för att alla ska få möjlighet att ta del av musik och annan kultur. Det inkluderar även konstmusiken. Vi vill också att ”Skapande skola” ska utvidgas till att omfatta förskola och gymnasium, vilket skulle ge ökade möjligheter för tonsättare av konstmusik att arbeta tillsammans med skolelever för att höja intresset för konstmusik. Centerpartiet vill att samarbetet mellan olika samhällsaktörer ska bli starkare, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för olika kulturformer att utvecklas.

Gunilla Carlsson (S)

Vi vill stärka de fria grupperna och arrangörerna, detta kommer att stärka även den nutida konstmusiken.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Jag har under min tid som minister varit angelägen om att se över och ompröva kulturpolitiken där så är nödvändigt, men också att slå vakt om verksamheter och ersättningssystem som fungerar väl. Vi kommer bland annat att arbeta vidare med Skapande skola och kultursamverkansmodellen, där ju konstmusiken har en given plats.

6) Hur skulle ni vilja åstadkomma bättre arbetsvillkor för konstmusiktonsättare?

Lars Ohly (V)

Framförallt genom att öka antalet arbetstillfällen vilket ska ske genom att nivåerna på anslagen höjs så att anordnare och institutioner kan anlita tonsättare i högre grad.

Tina Ehn (MP)

Vi arbetar med att förstärka kulturskapares arbetsvillkor, där ingår även frågor om trygghetssystem. Vi har även lagt mer resurser i våra budgetförslag till olika åtgärder bland annat mer resurser till musik/teater och dans-alliansen.

Ulf Nilsson (FP)

Se svar fråga 7.

Per Lodenius (C)

Vi vill skapa förutsättningar för konstmusiktonsättare, liksom för andra kulturutövare, att få drägliga livsvillkor och möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. För detta krävs att vi tittar på såväl skatter som villkor för företagande men också anpassningar av samhällets trygghetssystem så att de tar rimlig hänsyn till konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. Ofta har man svårt att kvalificera sig för A-kassa eller sjukförsäkring, vilket gör att man befinner sig i en svår situation om man blir sjuk eller inte har några uppdrag. Detta vill vi se över.

Gunilla Carlsson (S)

Vi vill att alla kulturskapare, inklusive konstmusiktonsättarna, ska ha bra arbetsvillkor, det är därför vi vill stärka kulturskaparnas ställning, se svar fråga 3.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Vi brukar ju från Alliansens håll ofta lyfta fram arbetslinjen och det vill jag göra även här. I grunden handlar det om att orkestrar, konserthus och andra beställer och uppför verk av samtida tonsättare och att man betalar rimlig ersättning för detta. En viktig fråga tror jag är institutionernas arbete med att möta sin publik på nya sätt och nå nya publikgrupper. Sedan är det givetvis viktigt att vi slår vakt om de stipendieordningar som finns och sist, men inte minst, att fler aktörer även utanför den offentliga sfären anlitar och samarbetar med tonsättare.

7) I dag går ca 90-95% av det offentliga musikstödet till institutioner, medan 5-10% går till det fria musiklivet som drar lika många lyssnare. Hur vill ni arbeta för att musikinstitutionerna i högre grad skall integrera frilansande tonsättare och musiker i sin ordinarie verksamhet?

Lars Ohly (V)

Genom nivåhöjning av anslagen till kultur till minst 1 % av statsbudgeten per år skapas utrymme för att fler institutioner kan anlita frilansande musiker och tonsättare.

Tina Ehn (MP)

Vi är väl medvetna om att det fria kulturlivet är oerhört viktigt för hela Sverige. Vi har också avsatt mer resurser än alliansregeringen till det fria kulturlivet. Vi behöver stimulera samverkan mellan institutionerna och de fria konstnärerna. Det kan göras på flera sätt, till exempel genom att rikta stöd till specifika projekt som involverar såväl institutioner som det fria kulturlivet. Det finns ett stort kulturpolitiskt värde av att upplåta de traditionella scenerna till nyskapande konst.  

Ulf Nilsson (FP)

Svar fråga 5-7: Många musikskapare är småföretagare och regeringen har gjort många viktiga förenklingar för dem. Mot bakgrund av att nio av tio kulturarbetare har F-skattsedel är det väsentligt att de som egenföretagare nu är garanterade att under de första 24 månaderna få en sjukdomsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar jämförelseinkomsten. Det är viktigt att detta även omfattar småföretagare som startar mindre aktiebolag.

Det är viktigt att i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (klar januari 2015) särskilt uppmärksamma dem som inte har fast anställning eller är kombinatörer, dvs. både anställda och egenföretagare, till exempel många i musikbranschen. Man bör hitta ett system där även oregelbunden inkomst räknas in när det gäller till exempel föräldrapenning och sjukpenning.

Folkpartiet vill bygga ut allianserna inom musik-, konst- och scenområdet. Syftet med alliansmodellen är att utveckla matchning och arbetsförmedling samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Regeringen satsade år 2008 22 miljoner på att bygga ut musikalliansen.

De nya reglerna för scenkonstpensionerna kommer dels att innebära att det finns möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år, dels att medel som frigörs genom övergången till ett nytt pensionssystem kan användas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet.

Per Lodenius (C)

Vi vill se en bredd i institutionernas utbud. Samtidigt så ska politiken inte blanda sig i det direkta innehållet. Vi ska ha en armlängds avstånd från de konstnärliga prioriteringarna.

Gunilla Carlsson (S)

Vi tycker det är viktigt att institutionerna samarbetar med det fria musiklivet och detta är en fråga som vi, om vi vinner valet, vill ta upp en dialog kring.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

På många håll finns önskemål och även behov av ökade offentliga medel – inte minst hos institutionerna. Jag tror inte att det är en väg framåt att omfördela medel från institutionerna till andra aktörer. Vi har dock under min tid som minister gjort flera insatser för att stärka det fria musiklivet. Det stöd till det fria musiklivet som Statens kulturråd fördelar har förstärkts i flera omgångar och de medel som frigjordes i och med nedläggningen av Rikskonserter har kommit det fria musiklivet till del, både via Statens musikverk och via Statens kulturråds bidragsgivning. Vi har inrättat Musikalliansen som ger frilansande musiker en ekonomisk trygghet och vi har även skapat Kulturbryggan som riktar sig till kulturområdet brett, men där det experimentella och nyskapande ska stå i fokus.

Vi har i våra riktlinjer till myndigheter och institutioner förtydligat att man ska samverka med andra – det kvarstår. Däremot tycker jag inte att staten i sin bidragsgivning ska detaljstyra hur denna samverkan ska se ut.

8) Hur vill ni arbeta för att kommuner och regioner enklare skall kunna anlita tonsättare och andra konstnärer i sin ordinarie verksamhet?

Lars Ohly (V)

Med högre anslag till kultur kommer också portföljen till lokala och regionala kulturprojekt bli större. Den som inte inser vikten av höjda anslag kommer heller aldrig att vara trovärdig i strävan efter fler arbetstillfällen för tonsättare och andra konstnärer.

Tina Ehn (MP)

Vi har konsekvent föreslagit mer medel till kultursamverkansmodellen efterhand som fler regioner gått in i den. Modellen får inte bli en modell för neddragningar på kulturområdet utan tvärtom, en modell för att kulturen ska växa. Vi vill gärna uppmuntra samarbete mellan skolan och kulturen, och i vår skolpolitik lyfter vi frågan om kulturens roll för bildning.

Ulf Nilsson (FP)

Vi vill fortsätta bygga ut satsningen Skapande skola, vilket ger elever möjlighet att möta kulturskapare. För oss är det viktigt att alla barn ska få möta de olika konstarterna under sin skoltid. Skapande skola ska därför byggas ut och bli en naturlig del för alla elever, i alla skolor.

Per Lodenius (C)

Vi vill att kulturstöd oftare omprövas så att mer resurser finns för att stödja nya idéer och yttringar inom kulturområdet både nationellt och regionalt. Vi vill också göra det billigare för företag att köpa olika typer av konst och att mer pengar ska avsättas till det regionala kulturlivet.

Gunilla Carlsson (S)

Vi tycker att Skapande skola brister i detta avseende, och vill se över hur Skapande skola arbetar med utövande konstnärer inom alla konstområden.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Kultursamverkansmodellen har givit kommuner och regioner en ökad frihet, men också ett ökat ansvar för hur man hanterar de statliga stöden till kultur. Jag upplever inte att det från statligt håll finns några särskilda hinder för kommuner och regioner att anlita tonsättare och andra konstnärer i sin verksamhet utan som i så många andra sammanhang handlar det om resurser och prioriteringar.

9) Lyssnar du själv på samtida konstmusik? Har du någon favorittonsättare?

Lars Ohly (V)

Jag lyssnar mest på klassiskt och punk/rock, men har också lyssnat på Hans Abrahamsens ”Snö” som var en häftig ljudupplevelse.

Tina Ehn (MP)

Det händer att jag gör, men jag har ingen särskild favorit.

Ulf Nilsson (FP)

Jag tycker dels om jazz att dansa till som New Orleans, men också mera modern jazz, till exempel Nils Landgren och Rigmor Gustafsson. När det gäller klassiskt har jag blandad smak, men lyssnar särskilt gärna på Mozart och Schubert. Jag är tyvärr inte särskilt hemmastadd i modern konstmusik.

Per Lodenius (C)

Vilken musik jag lyssnar på har att göra med i vilket sammanhang och i vilken stämning jag befinner mig i. Där har också samtida konstmusik en klar plats. För mig är det inte viktigt vem som komponerat musiken utan vad musiken ger mig.

Gunilla Carlsson (S)

Jag lyssnar på många olika sorters musik. När det gäller nutida konstmusik, så tycker jag Beata Söderberg Quin är en spännande musiker och tonsättare.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Svårt att peka ut en favorittonsättare men jag har flera gånger fått möjligheter att lyssna till Sven-David Sandström och Karin Rehnqvist.

10) Vilket konstnärligt uttryck kan du personligen inte leva utan?

Lars Ohly (V)

”Utan musik skulle livet vara ett misstag”, Friedrich Nietzsche. Men egentligen kan jag inte vara utan litteratur, teater eller bildkonst heller.

Tina Ehn (MP)

Dans, teater, poesi, musik och att få skapa själv – gärna genom slöjd.

Ulf Nilsson (FP)

Många konstarter är viktiga för mig. Allra störst betydelse har dock litteratur, teater och film. Naturligtvis kan jag inte heller föreställa mig en värld utan musik.

Per Lodenius (C)

Dans! I alla dess former. På scen, på film och egen utförd.

Gunilla Carlsson (S)

Jag tycker om många olika sorters konstnärliga uttryck inom både konst, musik, scenkonst och litteratur. Ska jag nämna något särskilt, så blir det nog scenkonst, och då framförallt teater.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Om litteraturen kan räknas som ett ”konstnärligt uttryck” så blir detta utan tvekan mitt svar! Men det är också känt att jag är en stor operavän!

Text: Jon Asp

Illustrationer: Adam Herlitz

Måndag 30 juni

13.00 Invigning

NMX inleds med presentation av Musiksveriges statistikrapport Musikbranschen i siffror – statistik för 2012 med utgångspunkt: Hur ser den ekonomiska utvecklingen för musikbranschen ut? Vad har det för effekter på samhället?

Presentationen följs av paneldiskussion den ekonomiska utvecklingen i musikbranschen, och avslutas med konsert med musik av Love Antell.

Tisdag 1 juli

Under förmiddagen genomför Föreningen Svenska Tonsättare The NMX Sessions: Hur kan man lösa samhällsutmaningar med hjälp av musik?

Många använder redan idag konstnärliga verktyg för att komma åt svårlösta utmaningar som ungdomars utanförskap, kommuners självbild eller äldres engagemang i samhället; metoder där processen och deltagandet är viktigare än det klingande resultatet. Genom en serie workshops bearbetar särskilt inbjudna deltagare från alla delar av samhället dessa frågor. Om du anser att du borde bli inbjuden, maila paola@mindproject.se , berätta vem du är och formulera en för dig aktuell samhällsutmaning.

13.00 Såhär löser man samhällsutmaningar med hjälp av musik. Offentligt seminarium.
Deltagarna i förmiddagens workshops visar hur man med hjälp av musikalisk konstnärlig verksamhet kan lösa aktuella samhällsutmaningar.

15.00 Förnyelse eller arv – om en idébank för en annan orkesterrepertoar

Generalprogrammen från de svenska konserthusen är till förvillning lika i sitt repertoartänkande – musik skriven för 200 år sedan av döda tyska män. Ett hundratal klassiska verk roterande likt en best-of-spellista i reklamradion. I en föränderlig omvärld behöver vi konserthus som speglar samtiden med historien som relief, inte tvärtom. Vi tar fram rödpennorna och stryker under det som är rätt och stryker det som är fel. FACIT/Face it presenterar ett idéprogram med positiva pekpinnar och ett annat sätt att tänka kring repertoar och konserter.

16.00 – 21.00 Diskussioner med musikmänniskor

Diskutera direkt med levande tonsättare och musiker hur vi kan utveckla samhället med hjälp av musikalisk verksamhet.

21.00 Livekonsert! Levande musiker spelar musik av levande tonsättare

Onsdag 2 juli

Det fria musiklivet i Almedalen – Hur skapar vi ett musikliv för alla?
Musikarrangörer i Samverkan, Musikcentrum Riks, Riksförbundet Svensk Jazz, RANK (Riksförbundet för Arrangörer av Nutida Konstmusik) och RFoD (Riksförbundet för Folkmusik och Dans) diskuterar ett musikliv för alla.

16.00 – 16.45 Seminarium: Det fria musiklivet i Almedalen – Hur skapar vi ett musikliv för alla?
Musik är på egen hand ett gigantiskt transportsystem för alltifrån konstnärliga idéer till sociala behov, kommunikation, ekonomi, politik, undervisning, hälsa. Och likt andra samhällsområden blir musikpolitiken effektivare med nationella strukturer. Men vem har och tar det nationella ansvaret? Vad säger publiken, musikerna och arrangörerna? Vad tycker du? Hur skapar vi strukturer som får musiksverige att växa både nationellt och internationellt?

17.00 – 18.30 Konsert
NMX avslutas med en konsert med ny musik för alla!

www.newmusicxperience.se

– Den tuffaste fighten har vi inom partiet, sa nyligen politikerpanelen på Svensk Scenkonsts branschdagar i Umeå. Envar som läst Almedalens seminarieprogramm vet att det finns många frågor att engagera sig i, och i de åtta riksdagspartierna prioriteras oftast de andra frågorna före frågorna om hur kultur, konst och musik kan åstadkomma ett bättre samhälle för dess medborgare.

På riksplanet är också de politiska möjligheterna förhållandevis begränsade. Det är möjligt att göra strategiskt viktiga förändringar av genomgripande karaktär för svenskt musikliv på lång sikt – till exempel Samverksansmodellen eller Statens Musikverk – men det är i allmänhet en svårframkomlig och långsam väg att förändra samhället.

På lokalt och regionalt plan däremot, har såväl politiker som tjänstemän betydligt fler möjligheter att genomföra konkreta insatser för att bibringa regionen och/eller kommunerna konstnärlig musikalisk verksamhet med klingande resultat. Märk väl att

Därför är det av än högre vikt att kommunala och regionala politiker formulerar visioner om vad de vill att konstnärlig verksamhet skall åstadkomma på det lokala planet, samt hur de planerar att finansiera dessa satsningar. För det är trots allt först när det kommer pengar med i leken vi väljare kan avgöra huruvida det ligger någon verklig avsikt bakom de välformulerade målsättningarna i partiets kulturprogram.

Insatser av detta slag sker inte per automatik eller genom en gudomlig slump; de sker uteslutande genom att en eller flera eldsjälar – såväl politiker som väljare – engagerar sig djupt i frågorna, och genomdriver reformer, i hård konkurrens med andra brännande frågor enligt ovan.

Vilket till syvende och sidst återfaller på dig, kära läsare, att i den mån du är röstberättigad, välja ett politiskt parti, och med kraft och kräm söka påverka dem i önskvärd riktning. För ett kan du vara säker på: politikerna lyssnar på vad du har att säga. De gör inte alltid vad deras väljare ber dem om, men såvitt de har minsta överlevnadsintresse, är de oerhört måna om att bibehålla ditt förtroende för att de agerar i ditt intresse.

Därför:

• Välj ett parti du tror kan representera dina intressen. Längre fram i denna tidning kan du återfinna vilka åsikter de olika partierna representerar i musikaliska frågor.
• Leta upp de politiker i din region och/eller kommun som sitter i kulturnämnden.
• Berätta för dem genom mail, telefon eller fysiska möten hur du vill att de ska agera i musikpolitiska och konkreta frågor. Bepansra dig gärna med goda argument för din sak.
• Rösta och kryssa 14 september på politiker du hoppas skall representera dina intressen. Kryssandet för politikern högre upp i partiets interna hierarki, och ger politikern större möjligheter att – förhoppningsvis – driva dina frågor.

Glöm inte: En gång vart fjärde år är det du som bestämmer.

Martin Q Larsson

ordförande

Musikföreningen grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. Bland andra kända pristagare märks bla Anders Hillborg, Sven-David Sandström och Paula af Malmborg Ward. Läs mer om föreningen och pristagarna.

B Tommy Andersson är just nu även aktuell som ny hustonsättare hos BBC National Opera of Wales, med säte i Cardiff. Andersson kommer att arbeta i nära samarbete med orkestern och chefsdirigenten Thomas Dausgaard under säsongen 2014-15.

Läs mer om uppdraget.

I det svenska showcaset presenterades cello-, trombon-, och blockflöjttrion Das Orchester, flöjtkvartetten 40f och liveelektronik/violinduon There are no more four seasons. Kristallkvartetten har tagits ut av den officiella festivaljuryn att delta i mässan tillsammans med övriga internationella akter. De tonsättare som representeras i showcaset är Mirjam Tally, Anna Eriksson, Anders Hultqvist & Mattias Petersson.

– Att presentera nyskriven musik med levande musiker och närvarande tonsättare är ett sätt att marknadsföra inte bara dem själva, utan även de andra upphovspersonerna inom det konstmusikaliska området. Ett slags ”Så låter den svenska musiken av idag”, säger Martin Q Larsson.Vår målsättning är att mässdeltagarna skall förstå värdet i att engagera svenska upphovspersoner och musiker, och i detta sammanhang är det personliga mötet med dem av avgörande betydelse..

Showcaset genomförs i samarbete med Musikcentrum Riks, som de senaste åren arbetat med en rad internationella promotionprojekt, och Export Music Sweden som svarar för monter och promotionarbete med svensk musik på mässan. Förutom FST deltar också Musikalliansen i projektet. Showcaset äger rum torsdagen den 15 maj på Musikverein i Wien, och sker med stöd av Statens Musikverk och STIMs promotionnämnd.

Vad har nycirkus och konstmusik gemensamt? Viljan att samarbeta och utforska det här nya, gemensamma fältet fanns redan inför mötet. Det fanns också en smittande nyfikenhet i båda lägren som satte ribban högt redan från start. Efter ett antal snabba diskussioner i små grupper om tre eller fyra personer kunde vi snabbt utarbeta ett antal gemensamma värderingar, behov och likheter i våra konstnärliga arbetsprocesser.

Vi önskar oss en gemensam konstnärlig process där det klingande och sceniska uttrycket är jämställt. Där man utmanar sig själv såväl som rådande konventioner. Där arbetet är gränslöst, och processen ett verkligt samarbete mellan tonsättare och cirkusartist. 

Hur skall då det konstnärliga samarbetet se ut? Eftersom fälten är nya för varandra uttrycktes behovet av att lära känna varandras uttryck och processer. Tid är en viktig parameter, vilket alla kunde instämma i. Möjliga vägar att närma sig varandra kan vara genom improvisation, nya nätverksbygganden med delaktighet i processer och tidigare arbeten online – men vi diskuterade även vikten av att knyta våra konstnärliga utbildningar närmare varandra. 

Vilka resurser finns redan i dagsläget, och vad kommer vi att behöva för att kunna gå vidare med det här, och öppna upp för fler intresserade? Grupperna föreslog att arrangera en internationell konstnärlig ”konferens”; att använda den traditionella konferensformen, men istället för föreläsningar och paneldebatter, ha föreställningar och workshops. Man underströk också vikten av kunskapsinsamling. På sikt behövs även sådant som residensplatser, gemensamma kurser och labbsituationer, samt en konstnärlig manifestation för det gemensamma arbetet i form av en biennal. En poetisk vision efterlystes dessutom, vilket inte är en dålig start för en så här kort och kärnfylld sammandrabbning med en handfull engagerade tonsättare och cirkusartister.

Vi är redan många ser fram emot en fortsättning på samtalen, och nya, gemensamma uttrycksmöjligheter för konstmusiken och nycirkusen!

Magnus Bunnskog
Tonsättare

Det första programmet publiceras 25 april, och där får vi höra verk av Hugi Gu∂mundsson (Island), Synne Skouen (Norge), Sergei Dmitriev Viluman (Sverige), Simon Christensen (Danmark) och Lotta Wennäkoski (Finland). I slutet av varje månad (med undantag för juli) kommer nya program att läggas upp. I ett första skede rör det sig om åtta stycken pilotprogram. Ambitionen är att visa upp det nordiska konstmusiklivets hela bredd och mångfald.

Den svenska upplagan av Composer's Radio fortsätter samtidigt att utkomma med nya avsnitt varje vecka, precis som tidigare.

Nordic Composer's Radio produceras av Paulina Sundin, och värd för programmen är Jamie Fawcus. Projektet har tillkommit genom Nordiska Komponistrådet.

Klicka här för att komma till programmen.

Vad är då nyttan med dessa 48 uttryck ur ett bredare perspekiv, ur samhällets synvinkel? Sedan sekelskiftet har konstens nyttoeffekter debatterats ymnigt av kulturföreträdare, politiker och tjänstemän. Ofta ställs konstens egenvärde i ett motsatsförhållande till dess instrumentella nytta. Ett egenvärde (eller intrinsikalt värde) innebär att värdet av konsten är intuitivt, oberoende av uppfattningar hos samhällets invånare eller politiker, och kan inte mätas; att konstverket är ett slutmål i sig självt. Den instrumentella nyttan å andra sidan inriktar sig på konstens effekter, och i slutändan effekternas betydelse för svensk bruttonationalprodukt och samhällets fortbestånd. Min uppfattning är att alla dessa debattörer fullständigt missuppfattat innebörden av begreppet nytta.

Nytta kommer av fornsvenskans nyt, vilket betyder nyttjande, avkastning eller mjölk, av samma ursprung som ordet njuta. Och kanske kan vi här finna en fast grund i filosofins morän. De flesta av oss anser oss kunna njuta av konstnärliga uttryck utan att vi behöver förklara varför, ens för oss själva. Njutningen varierar individuellt både beträffande kvalitet och kvantitet, men vi kan alla njuta av konstmusik, utan att över huvud taget beakta dess ekonomiska, pedagogiska eller hälsomässiga effekter. Och även om musiken inte hade någon som helst påverkan på resten av samhället, skulle vi rimligtvis vilja ha mer av den likafullt.

Man skulle kunna jämföra med astronomi. Det finns idag ingen som helst praktisk tillämpning av astronomi. Vi spenderar miljarder och åter miljarder på rymdfärjor, teleskop och datorkraft för att utröna universums mysterier, och under vägen har en mängd uppfinningar sett dagens ljus som en bieffekt av forskningsmödorna. Slutmålet däremot – att förstå vår egen plats i universum, hur det uppstod och vart vi är på väg – har inga nationalekonomiska eller praktiska effekter. Men det bibringar oss en större verklighet!

På ett liknande sätt kan konst göra livet större och mer fantastiskt. Konst kan få människor att tänka nya tankar, samtida konstmusik kan göra att lyssnarna förstår sig själva och sin omvärld bättre; den kan frambringa nya idéer om hur vi ska hantera samtiden och framtiden. Att njuta av konsten är lika med nyttan av konsten. Sedan finns det bevisligen ett antal dokumenterade bieffekter av samtida konstmusik; att människor får bättre hälsa, att musik förbättrar inlärning och förståelse, att sysselsättning och exportintäkter ökar. Detta är i grunden positivt, och något som naturligtvis bidrar till konstens värde, men de är som sagt bieffekter av konsten, och inte dess primära nyttoaspekt.

Som en naturlig del i det välfärdspaket vi köper för våra skattepengar – tillsammans med Vård, Skola och Omsorg – tjänar Konsten att besvara frågor om varför vi lever, vad vi vill med våra liv, var vi är och vart vi är på väg. Det är det som är nyttan med samtida konstmusik, med de 48 musikaliska uttryck svenska tonsättare använder sig av.

Martin Q Larsson

ordförande