Andrea Tarrodi är född 1981, och har under det senaste decenniet etablerat sig som en av sin generations mest anlitade tonsättare. Hennes imponerande verklista spänner över soloverk, elektroakustiska verk, kammarmusik, körmusik, solokonserter sceniska verk och orkesterverk av varierande storlek och besättning. Inspirationen från naturen – både dess regelbundenhet och dess nyckfullhet, är påtaglig i Andrea Tarrodis musik. Flyhänt, lyhört och med stor varsamhet komponerar hon fram sin egen inre ton där klang, formspråk och kolorit bildar en dynamisk helhet

Konserten presenterades av tonsättaren Paula af Malmborg Ward, och inleddes med att Dalasinfoniettan, under ledning av David Björkman, framförde Revival av Carin Malmlöf-Forssling, Därefter följde en högtidlig prisceremoni, samt Andrea Tarrodis eget verk Camelopardalis.

Mer musik av Carin Malmlöf-Forssling finns att höra här och här.

Victoria Borisova-Ollas, Stockholm, får stipendiet med motiveringen:

En stor modern tonsättare som med sin musikaliska bredd inte minst berikar repertoaren för kör och orkester.

Daniel Börtz, Kungsängen, får stipendiet med motiveringen:

För en lång och rik tonsättargärning där verk för röster och orkester har en betydande och framträdande plats.

Victoria Borisova-Ollas (f 1969) är född i Vladivostok, Ryssland, men bor sedan 1992 i Stockholm. Hennes musik framförs regelbundet av stora orkestrar över hela världen. 2013 tillägnades hon en tonsättarweekend vid Konserthuset i Stockholm.

Daniel Börtz (f 1943) har komponerat otaliga verk för symfoniorkester, solokonserter och inte minst operor. I januari i ur fick hans opera Medea urpremiär på Kungliga Operan i Stockholm.

Musikföreningen i Stockholm grundades 1880 av Ludvig Norman & Vilhelm Svedbom som en stor oratoriekör i Stockholm. Efter mer än 100 konserter under ca 40 år avtog konsertverksamheten och 1928 ombildades föreningen till Musikföreningens stiftelse för belönande av svensk tonkonst. Det första stipendiet utdelades år 1936 till Hugo Alfvén och har sedan dess utdelats till mer än 50 av de främsta svenska tonsättarna och med en tonvikt på körmusik. 2015 gick stipendierna till Catharina Palmér och Anders Hultqvist.

Därför lanserar nu FST det digitala sökverktyget Swedish Composers App, där du enkelt kan finna musik av svenska tonsättare. Åtta skivor visas slumpmässigt varje gång du går in på appen, och det går även att söka efter tonsättare, eller bläddra igenom i bokstavsordning. Swedish Composers App består till att börja med av ett hundratal produktioner, och uppdateras kontinuerligt med ny musik.

Vi kan också rekommendera podradiokanalen Composer’s Radio, där du kan finna noggrannt utvald och presenterad musik av nu levande svenska tonsättare.

www.swedishcomposers.se

Programmering: Fredrik Fahlman

Design: Anders Rinman

Swedish Composers App är producerad av Föreningen Svenska Tonsättare, med stöd av Stims Promotionnämnd.

Bröndum och Fallout erhöll priset med motiveringen

Analoga och elektriska syntar
Ljud från hela världen
Faller ut incirklade
i en vertikal struktur

Lars Bröndum är 55 år och arbetar huvudsakligen med live-elektronik i olika former. Han arbetar ofta med interaktion mellan akustiska och elektroniska instrument och hans musik utforskar gränslandet mellan noterad musik och improvisation, och spelar i flera ensembler, bla ReSurge, ExSurge, SpiralCycle, mfl. Förutom komponerandet driver Bröndum det oberoende skivbolaget Antennae Media och är lektor i musik vid institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. 

Manifestgalan är Sveriges enda oberoende musikgala där pris delas ut för verk skapade det senaste året. Galan har arrangeras årligen sedan 2003 av Svenska Oberoende Musikproducenter, tillsammans med samarbetspartners.

Övriga nominerade var
Jeff Stonehouse – On Returning (The Sublunar Society)
Düsseldorf by Night – Images for Tape (Lamour records)
Oskar Hanska – OH!MMXIV (SwingKids)

Fallout finns att lyssna på här.

Svenska Teaterkritikers Förenings Barn- och ungdomsteaterpris 2015 tilldelas uppsättningen MIN MAMMA ÄR EN DRAKE (musik Thomas Lindahl) på Göteborgsoperan/Kungliga Operan, för att den med lika delar humor och melankoli fångar stora frågor för små operabesökare. Pija Lindenbaums bilderbok om Åke och hans stressade mamma ges en scenisk skrud som andas magisk vardagsrealism, helig modersvrede och villkorslös kärlek. Att ta hissen upp i Åkes hyreshus är början på ett musikaliskt äventyr där de höga operatonerna blandas med boogie woogie och jazziga melodier som stannar kvar länge

Priset består förutom äran av litografin ”Utroparen”, en kostymskiss från Peter Weiss ”Marat/Sade” signerad Gunilla Palmstierna-Weiss.

Svenska Teaterkritikers Förenings medlemmar har röstat om Barn-och ungdomsteaterpriset utifrån tidigare tillkännagivna nomineringar. Övriga nominerade till Svenska Teaterkritikers förenings Barn- och ungdomsteaterpris för 2015 var uppsättningarna Peka trumma dansa på Teater Tre och Kentaur på Göteborgs dramatiska teater.

För mer info se:
http://www.teaterkritiker.se/
http://www.thomaslindahl.com/

Målet med projektet Min Granne Tonsättaren mål är att bidra till skapandet, förmedlandet och lyssnandet på okonventionell musik och ljudkonst, att vill involvera många Stockholmare i det koncentrerade lyssnandet och i dialogen utifrån lyssnandet. Tillsammans med människor av olika bakgrund och ålder vill man samlas kring musik som är skapad av tonsättare och musiker som verkar här och berörs av livet och problematiken här.

Fredag 29 januari sammanfattas projektet med en konsert på Fria Teatern i Högdalen, med några av de verk som framförts under 2015. Samtidigt är kvällen en överlämning till deltagarna under 2016. Innan konserten anordnas ett panelsamtal om tonsättarens plats i samhället, modererat av Elisabeth Widlund.

Program

Kl 18.00 Panelsamtal där tonsättarens och musikens möjligheter står i centrum

Kl 19.00 Helkvällskonsert med Duo Gelland och de 10 tonsättare som ingått under 2015 års projekt, Min Granne Tonsättare.

Musik av och med: Jonas Asplund, Olov Franzén, Erika Förare, Peter Lindroth, Maria Lithell Flyg, Chatarina Palmér, Eva Sidén, Patric Simmerud, Gunnar Valkare och Leo Correia de Verdier. 

Mot slutet av kvällen presenteras 2016 års tonsättare i Min granne tonsättare tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett.

Kvällen är ett samarbete mellan Samtida Musik och FST - Föreningen Svenska Tonsättare, med stöd av Stims promotionnämnd.

Fri entré

– För FST är det viktigt att uppmärksamma hela kretsloppet inom konstmusiken – från de som komponerar musiken, via de som spelar och uttolkar musiken till de som ser till att musiken faktiskt framförs genom att producera konserter, föreställningar och festivaler – alla behövs för ett vitalt musikliv, säger Martin Q Larsson, ordförande i FST.

Rosenbergpriset om 75 000 kr delas ut till en tonsättare med en betydelsefull och nyskapande verksamhet bakom sig, och går till Jan Sandström. Tonsättaren och pedogen Jan Sandström (f 1954) är en av Sveriges internationellt mest ryktbara tonsättare, inte minst genom Motorcykelkonserten, som till dags dato framförts över 800 gånger över hela världen. Hans körstycke Det är en ros utsprungen – en vidarekomponering av 1500-talspsalmen – har också vunnit stor spridning såväl nationellt som internationellt. Jan Sandström utvecklade tidigt ett starkt intresse för musikdramatik och har komponerat flera operor, senast Fair Opera för Norrlandsoperan 2014, i samband med kulturhuvudstadsåret i Umeå. Därtill är Sandström sedan 1989 professor i komposition vid musikhögskolan i Piteå, och har utbildat flera generationer svenska tonsättare.

Interpretpriset om 50 000 kronor delas ut till musiker, körledare eller dirigenter som särskilt utmärkt sig genom att framföra samtida konstmusik, och går till violinisten Karin Hellqvist. Karin Hellqvist (f 1983) etablerade sig tidigt på den internationella konstmusikscenen som solist och kammarmusiker med utpräglad musikalisk personlighet och sin egen profilerade repertoar.

Hellqvist spelar kontinuerligt på festivaler och konserter över hela världen tillsammans med olika ensembler och konstellationer, inte minst svenska Curious Chamber Players, och har uruppfört ett stort antal svenska verk som hon tagit med sig på sina turnéer. Hon har mottagit flera priser och utmärkelser, senast norska kritikerpriset 2015 för sina insatser tillsammans med Oslo Sinfonietta.

Priset Musikens Möjliggörare delas ut till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik, och går till Martin Lindman, ordförande för Kalvfestivalen. Priset innebär att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 50 000 kronor.

Martin Lindman (f 1952) är uppväxt i Kalv på gränsen mellan Västergötland, Småland och Halland, i en utpräglad glesbygd. Till vardags arbetar Lindman som allmänläkare, men musiken har sedan tidiga år för honom varit ett fönster mot en större och djupare verklighet, och han spelar orgel och piano till husbehov och sjunger gärna i kör. När Kalvfestivalen startade 2004 var han inte familjär med de nya klangerna, men engagerade sig och föreslog innehåll i festivalen, tex den pilgrimsvandring med musik som nu blivit ett av Kalvfestivalens kännemärken.

Martin Lindman har genom åren starkt bidragit till en fördjupad diskussion om musik och existentiella frågor, och har bidragit till att Kalvfestivalen slagit in på en väg som i vår tid med de stora mänskliga problem som samhället kämpar med, kanske kan bidra med att föra in en större mänsklig och human känsla i musikkulturen. Detta är den unika kompott som blivit Kalvfestivalens grundton; att i den nyskapande och smala konstform som samtida konstmusik är, finna förbindelsen mellan natur, människa och konst.

Hans öppenhet, känslighet och konstruktiva uthållighet har varit helt avgörande för vad Kalvfestivalen är idag. Han ser sig själv som en ovanligt privilegierad och lycklig människa.

Bilder och mer information

www.jansandstrom.com/

www.karinhellqvist.com/

www.kalvfestival.se/

www.fst.se/pristagare

Under en heldag framför Malmö Symfoniorkester kortare verk, eller utsnitt av verk, av 10 svenska tonsättare. Till presentationsdagen inbjuds representanter för programråd eller motsvarande från svenska orkestrar, samt medverkande tonsättare. Samtliga framföranden spelas in, och tillgängliggörs för de inbjudna.

Partitur av medverkande stycken, samt andra verk av tonsättarna kommer även att finnas tillgängliga på plats. Utvalda tonsättare kommer även att presenteras i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och berika den svenska orkesterrepertoaren.

Utlysning

Tonsättare som önskar delta ombedes anmäla in partitur av ett verk, eller utsnitt av ett verk, om maximalt 5-7 minuter, som inte är äldre än 10 år. Komplett material (partitur+stämmor) skall vara deponerat hos Svensk Musik eller utgivet av förlag. Anmälan görs på blankett nedan.
Maximal instrumentbesättning är: 3*3*3*3*, 4331, 1+3, harpa samt stråkar. Med tanke på de varierande orkesterstorlekarna i Sverige får verken gärna vara för en mindre sättning. Verk utöver maxbesättning eller med specialinstrument, solister, elektronik eller liknande kommer inte att kunna tas med. Mer information om Malmö Symfoniorkester finns på www.malmolive.se/mso

Anmälan

Anmälan görs endast elektroniskt genom denna Anmälningsblankett, senast 14 februari 2016. Komplett material (partitur+stämmor) måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FSTs kansli).

En fristående kommitté väljer ut de 10 verk som kommer att framföras den 2 juni. Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resa och övernattning för tillresande tonsättare. 

Frågor

Martin Q Larsson, martinq@fst.se

Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn Erik Järnåker, delar ut sina Järnåkerstipendier, ett tonsättarstipendium för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare och två stråkmusikerstipendier till unga stråkmusikstuderande. 

”Med en böljande, växelvis explosiv och eterisk berättande ton, kastar sig ...et lux in tenebris lucet av Staffan Storm för soloorgel över en med en ljudmassa man inte ofta upplever i kammarmusikaliska sammanhang. Staffan Storm har en blick för orgelns klangliga möjligheter och hans lek med tempot tar fram sidor hos instrumentet såsom rörlighet, grace och utvidgade dynamiska möjligheter. Och titeln som betyder att det krävs mörker för att man ska se ljuset, är något som märks i den kontrastrikedom som detta stycke bär.”

STAFFAN STORM föddes den 16 mars 1964 i Karlskrona. Mellan 1986–1992 studerade han komposition och musikteori vid Musikhögskolan i Malmö. Han har därtill deltagit i olika kompositionskurser av vilka framförallt bör nämnas de vid Centre Acanthes i Avignon, Frankrike samt Feriekurserna för ny musik i Darmstadt, Tyskland. Staffan Storm har undervisat i olika musikteoriämnen på både musiklärar- och musikerutbildningarna vid Musikhögskolan sedan 1993. För närvarande ligger fokus på ämnen som musik och samhälle, formlära och komposition (seminarier och enskild undervisning). 2006–2011 var han biträdande prefekt vid institutionen och därefter sedan 2011 prefekt. Från 2013 är han prodekan vid Konstnärliga fakulteten.

Vid samma tillfälle utdelas också två stråkstipendier om 75 000 kronor vardera till violinisten Elna Carr och cellisten Daniel Tengberg.

Tonsättarstipendiater 2008-2014
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008 Mikael Edlund, Solo

De senaste tjugo åren har en rad studier visat att barn som tränar musik klarar skolan bättre än andra barn, att barn som studerar matematik och musik parallellt lär sig bättre än barn som bara studerar matematik, och att aktivt musicerande stimulerar lärandeprocessen hos alla människor, oavsett ålder. Förra året kunde ett forskarlag vid KI, under ledning av hjärnforskaren Torkel Klingberg, visa att det beror på att musiklektioner tränar arbetsminnet. Arbetsminnet handlar om förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt; ju bättre arbetsminne barn har, desto enklare har de att lära sig läsa, räkna, memorera fakta, se mönster och förstå samband. Forskarlaget kunde bevisa att arbetsminnet utvecklades snabbare hos barn som tränade musik, och ju mer de tränade desto mer ökade utvecklingen. Med andra ord ett uppenbart orsakssamband mellan musikträning och inlärning. Forskarna kunde även föreslå varför; musik är en komplicerad ordning, och kräver att man håller många element i huvudet samtidigt.

Senare samma år kunde professor Nina Kraus vid Northwestern University i Chicago påvisa att musikträning ökar språkförmågan hos barn, och utvecklade ett sätt att mäta nervcellers reaktion på olika ljud. Hennes forskning visar att så skilda problem som åldrande, autism, läs- och skrivsvårigheter och fattigdom har visat sig vara associerade med förmågan att hantera språk och problem att uppfatta ljud. Dessutom har forskarna kunnat se exakt i vilka av dessa avseenden musikträningen har effekt. Effekterna gäller inte enbart barn och unga, även vuxna som musicerat måttligt hade väsentligt bättre hörsel än jämnåriga utan musikträning.

Musikens värde finns naturligtvis först och främst i den konstnärliga upplevelsen, i att musiken skapar mening och ger livet fler dimensioner. Men utan att förringa musikens egenvärde, kan vi också konstatera att den har positiva bieffekter som det vore direkt korkat att bortse från. PISA-testet – OECDs kunskapsutvärdering av femtonåringar i 65 länder – lämnar allt övrigt att önska vad gäller svenska skolelevers prestationer i internationellt perspektiv. Märkligt nog tycks ingen av alla skoldebattörer hört talas om de senaste tjugo årens landvinningar inom hjärnforskning, för då skulle de redan dragit slutsatsen vad svenska skolelever i själva verket är i behov av.

Något som verkligen skulle revolutionera svenska skolan vore att ge alla skolelever seriös undervisning i musikteori, komposition och aktivt musicerande, med samma självklara dignitet som matematikundervisningen.  Detta skulle icke blott ge avslutningskonserterna högre kvalitet, utan varje elevs arbetsminne skulle tränas på ett helt nytt sätt, med bevisat positiva effekter för ämnen som matematik, svenska och samhällskunskap.

Det ställer dock inte endast krav på schemaläggning och läroplanens balans mellan ämnen. Det kräver en helt ny musikdidaktik, där musiklärarna ges nya instrument att bibringa eleverna musikaliska kunskaper, som de kan använda även i andra ämnen. I gymnasiets läroplan GY2011 läser vi: ”Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.” Kanske uppstår till och med en ny didaktik för matematikundervisningen, som utnyttjar människans tre medfödda instinkter: matematik, språk och musik?

Martin Q Larsson
ordförande

Läs mer om musik och lärande

Läs mer i Tonsättaren 4 2015

Musikalisk nyfikenhet som drivkraft
Min starkaste musikupplevelse - Tobias Broström
Nytt och jämställt på Kungliga musikhögskolan
Noternas vara eller inte vara
Kul med konstmusik på kreativt kollo

Ladda ner och läs

Många av oss vet förstås att vår kollega Lars Ekström avled i maj i år i sitt hem.

Det är en person och tonsättare som gjort djupt intryck på mig, och som jag tycker det är värt att lyfta fram, även om jag kanske skulle velat göra det när han fortfarande var i livet snarare än i den här situationen.

Under nittiotalet var han min lärare i instrumentation på Musikhögskolan i Stockholm, väldigt uppskattad av många och enligt mig också väldigt duktig på ämnet instrumentation, vilket hördes tydligt i hans egna verk.

I början av 2000-talet blev han prefekt på institutionen för komposition och dirigering på KMH, och min chef under några år då jag arbetade där 2003-2006. Bilden av honom i den rollen är en obotlig idéspruta, stora, fina visioner kring institutionens framtid. Kanske inte alltid helt realistiska, om man ser till svårigheten med att bryta mot gamla strukturer och traditioner, men jag tror han ägnade mycket tid på att hitta nya vägar att förbättra studenternas villkor både på skolan och i det kommande arbetslivet. Det hade varit spännande att få se vad han hade kunnat åstadkomma om maskineriet inte varit så trögt och motsträvigt.

Och vad jag främst har med mig nu, när han inte längre finns här, är all den kunskap kring instrumentation jag fick under min utbildning, mötet med en spännande personlighet och den fantastiska musik han skapade, vilket är nog så betydelsefullt.

 Ylva Bentancor, november 2015

105 stipendieansökningar inkom om FST-stipendium, och med beaktande av urvalskriterierna för stipendieringen föreslog kommittén nedanstående stipendiemottagare, 32 stipendier à 50 000 kr. FST-stipendierna skall kompletterna stipendierna från Konstnärsnämnden och Stim, och Stipendiekommittén bedömer stipendieansökningarna utifrån den ansökandes aktivitet som tonsättare, samt den ansökandes ekonomiska situation. 17 av de tilldelade bor i Stockholmsområdet och 15 utanför, 24 är män och 8 är kvinnor. En av de tilldelade är inte FST-medlem.

FST-stipendier 2015

• Sol Andersson
• Johan E Andersson
• Ellen Arkbro
• Girilal Baars
• Johannes Bergmark
• Thomas Bjelkeborn
• Lars Carlsson
• Henrik Denerin
• Ulrika Emanuelsson
• Maria Lithell Flygh
• Fredrik Gran
• Carl Mikael Hausswolf
• Jens Hedman
• Sten Olof Hellström
• Thomas Jennefelt
• Esaias Järnegard
• Daniel M Karlsson
• Molly Kien
• Adrian Knight
• Vladimir Levitt
• Rei Munakata
• Kjell Perder
• Stefan Pöntinen
• Peter Schuback
• Björn Sikström
• Susanne Skog
• Fabian Svensson
• Johan Svensson
• Mirjam Tally
• Thommy Wahlström
• Anna E Weiser
• Tommy Zwedberg

Stipendiekommittén bestod i år av

• Jonas Forssell
• Åke Parmerud
• Lisa Stenberg

Ordföranden var föredragande, utan rösträtt.

Officiell utdelning sker i samband med FST:s Vinterkonferens på Djurönäset den 22 januari.

I sommar presenteras åtta konserter med ny svensk musik på sju festivaler. Samarbetet, med namnet ”Ny svensk musik ut på festivalerna” är ett publikutvecklingsprojekt skapat på ett gemensamt initiativ från de båda föreningarna. De klassiska sommarmusikfestivalerna erbjuds subventionerade konserter av ensembler som spelar ny, svensk musik. FST uppmuntrar festivalerna att i samband med konserterna även göra konsertintroduktioner eller seminarier med tonsättare.

– Från FSTs sida är idén att skapa ett incitament för varje festival att spela mer musik av våra nu levande tonsättare och mindre av utländska döda, säger Martin Q Larsson, själv tonsättare och ordförande i FST.

– Föreningen Svenska Tonsättare har musiken, festivalerna har utövarna och publiken. Vi är mycket glada över detta samarbete och ser fram emot sommarens upplevelser och begivenheter, säger Peter Eriksson, ordförande i Svenska Musikfestivaler.

Samarbetet inleddes 2013 då totalt 8 konserter på 7 festivaler fick stöd, och fortsatte med 9 festivaler under 2014. Under 2015 fick publiken ta del av nya verk av hela 30 svenska tonsättare och kompositörer, varav 16 var beställningsverk i samarbete med STIMs promotinnämnd (SPN). 13 timmar och 57 minuter ny musik framfördes på 15 festivaler från Haparanda i norr till Ystad i söder mellan 13 juni och 11 oktober 2015 av totalt 166 medverkande musiker och andra konstutövare.

Läs mer på Svenska Musikfestivalers webbplats.

En mångsidig musiker, arrangör och kompositör har lämnat oss. Under 50- och 60-talet gjorde Bengt-Arne Wallin sig ett namn som trumpetare och spelade i flera orkestrar. Han komponerade även mycket för storband, och stod bakom musiken i flera filmer som ”Chans” från 1962 och ”Härifrån till Kim” från 1993. Hans mest kända gärning är dock att ha arrangerat musiken till Hans Alfredssons skiva ”Blommig falukorv”. Han var också verksam som pedagog vid Musikhögskolan i Stockholm under 20 år.

Bengt-Arne Wallin tilldelades under sin långa karriär flera priser och utmärkelser. Bland dem märks t.ex. Medaljen för tonkonstens främjande, 2001 - Kungliga Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse vilken utdelas "till högt förtjänta personer för betydande insatser i svenskt musikliv". 2007 tilldelades han Atterbergpriset av Stim för för sina betydande insatser i frågor om upphovsrätt och konstnärliga rättigheter.

Bengt-Arne Wallin var en unik person i svenskt musikliv känd för sitt stora engagemang, sin musikalitet och konstnärliga rörlighet. 2003 utsågs han till hedersmedlem i FST.

Program

11.45 Busstransport från Cityterminalen till Djurönäset
13.00 Lunch
14.00 Konferens med seminarier, workshops, improvisation och kafferast

• Marie Rådbo: Astronomi och improvisation
• Nils Personne: Improvisation som instrument för personlig utveckling
• Klas Nevrin: Improvisation som en nyckel till kreativa processer
• Daniel M Karlsson: Ruins in the distance – realtime audiovisual keynote
• Dror Feiler: The Butterfly effect
• Jenny Soep: Live – Drawing the experience

18.00 Improviserat mingel, samt

• Konserter med Sten Sandell, Ensemble Parkour, mfl.
• Prisutdelning
• Mat och dryck
• Improviserade möten

23.15 Busstransport till Cityterminalen (föranmälan krävs)

Anmälan

Priset är 1250 kr inkl. moms och inkluderar lunch, seminarium, middag samt busstransport. Anmälan sker via denna länk: www.fst.se/konferens2016 senast 11 januari, kl 23.59. FST-medlemmar anmäler sig via Medlemssidorna. Heders- och Passiva medlemmar anmäler sig på eget formulär, se mail eller kontakta kansliet.

Mer info om Djurönäset samt vägbeskrivningar m.m. finner du på www.djuronaset.com
Det går även en abonnerad direktbuss från Cityterminalen 16.45 för den som endast önskar vara med på kvällen. Föranmälan krävs.

Musikförläggarnas Pris är ett musikpris som årligen delas ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Priset instiftades år 2003 och syftar till att lyfta fram och uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare. Priset, som är en statyett designad av glaskonstnären Bertil Vallien, delas ut i sju kategorier.

I kategorierna ”Årets kompositör”, ”Årets textförfattare”, ”Årets låt”, ”Årets internationella framgång” och ”Årets genombrott” väljs nominerade och vinnare av en jury bestående av musikskapare, musikjournalister och förlagsanställda. I kategorierna ”Årets konstmusikpris – stor ensemble/opera” och ”Årets konstmusikpris – mindre ensemble/kammarmusik” väljs nominerade i samarbete med Sveriges Radio P2. Vinnarna i konstmusikkategorierna utses av en specialjury.

Övriga nominerade i konstmusikkategorierna var

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – MINDRE ENSEMBLE/KAMMARMUSIK

Mattias Sköld – St John Passion [Manus]
Paula af Malmborg Ward – Vidder [Manus]
Per Mårtensson – Stråktrio [Manus]
Sol Andersson – Helix [Manus]

ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – STOR ENSEMBLE/OPERA

Albert Schnelzer – Tales from Suburbia [Gehrmans Musikförlag]
Anders Hillborg – Beast Sampler [Edition Peters]
Katarina Leyman – Klarinettkonsert [Manus]
Mats Larsson Gothe – Blanche och Marie [Manus]

Tonsättarstipendiet till Bo Wallners minne tilldelas en svensk tonsättare för dennes betydande och rika konstnärliga produktion. Bo Wallner (1923-2004) var en svensk musikforskare, pedagog och skriftställare, och priset delas sedan 2009 ut av Kungliga Musikaliska Akademien till minne av hans mångsidiga livsgärning.

Karin Rehnqvist (f 1957) är en av Sveriges mest etablerade tonsättare, och har erhållit en mängd priser och utmärkelser. Sedan 2009 är hon professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Stipendiet är på 50 000 kronor och delas ut vid akademiens högtidssammankomst den 30 november.

Det vore en stor förlust för svenskt musikliv om Västerås Sinfonietta läggs ner. Orkestern har sedan många år främjat den samtida konstmusiken, och med hustonsättare som Andrea Tarrodi och Britta Byström gjort en mängd kompositionsbeställningar, uruppföranden och skivinspelningar, med lysande recensioner i press och media. Västmanlandsmusiken har också varit en föregångare inom det nationella samarbetet inom samtida musik, genom projekt som Interaktion och Artists in Motion, och genom att stödja gränsöverskridande verksamheter som Nya Perspektiv, Uruppförandeklubben och Norbergsfestivalen.

Västmanlandsmusikens uppdrag är att stödja och utveckla musik- och danslivet i Västmanland, genom att arrangera och förmedla konserter och dansföreställningar och genom att stödja arrangörer och andra som arbetar med musik och dans. Den omfattande musikverksamheten med barn och ungdom, konserter runtom i Västmanland och insatser för att främja ett musikliv utanför centralorten, är essentiella för att vidmakthålla och utveckla ett mångfaldigt kulturutbud i hela länet.

I Sverige ägs oftast orkestrar och operahus av kommunala eller regionala huvudmän, eller kombinationer av båda. Detta innebär att lokalt/regionalt valda politiker självständigt kan styra ramarna för musikinstitutionens verksamhet, något som ytterligare förstärktes av samverkansmodellen. Det innebär också att det ligger inom de lokalt folkvalda politikernas eget ansvar, att vid behov omdisponera sin ekonomi för att öka eller minska budgeten för de olika verksamheter som ingår i den flora av tjänster medborgarna erhåller för sina skattepengar.

Det finns ingen anledning att bevara en orkester bara för att har funnits i 130 år. Det finns ingen anledning att bevara en orkester bara för att ge arbetstillfällen för ett antal musiker. Men själva syftet med välfärdssamhället – den modell vi har i Europa – är att medborgarna via skattsedeln tillsammans stöder ett antal verksamheter till gagn för dem själva, med små möjligheter att bära sig i en marknadsekonomi. Till exempel vägar, sjukhus och musikverksamhet. Det är det vi ska ha en orkester till; att bibringa stadens, länets och landets invånare musik av hög kvalitet.

Tredje november förväntas Västmanlandsmusikens politiskt tillsatta styrelse bestämma sig för hur man vill gå vidare. Det är en nödvändighet för styrelsens något naggade trovärdighet att nu kunna presentera ett eller flera genomtänkta alternativ, som är ekonomiskt långsiktigt hållbara, samtidigt som de tillfredsställer Västeråsbornas rättmätiga krav på tillgång till högkvalitativ kultur.

Kanske tar man intryck av medborgarnas folkstorm. Kanske kan landstinget förmås att ta ett bredare ansvar. Kanske finns där en fjärde väg att gå, som ingen ännu upptäckt. Frågan är inte utagerad och blir det inte ännu på ett tag.

Västmanlandsmusiken står inför ett vägskäl, och vi hoppas att de tänker efter flera varv innan de går till ett väl genomtänkt beslut.

Martin Q Larsson
ordförande FST

Uppdatering 20 oktober 2015

Vid Västmanlandsmusikens styrelses AU-möte beslutades att istället inrikta sig på alternativ 1: Kraftig nedskärning av hela verksamheten med syftet att minska kostnaderna. Västerås Sinfonietta blir därmed tillsvidare kvar, om styrelsen bifaller förslaget.
Läs mer i Västmanlandsmusikens pressmeddelande.