Nominera ett verk via formuläret här – OBS! Senast den 15 september!

Stipendiekriterier 

• Kammarmusikverk om högst 12 exekutörer/musiker (ej körverk eller rena EAM-verk)
• Verket ska vara framfört
• Verket ska vara komponerat de senaste 10 åren
• Stipendiet ska belöna enskilt betydande verk
• Vem som helst äger rätt att nominera verk utom jurymedlemmar
• Tonsättare kan nominera egna verk
• Stipendiet kan erhållas av svenska tonsättare, eller tonsättare med väl dokumenterad anknytning till svenskt musikliv

Stipendiet ska över tiden spegla spännvidden i kammarmusikområdets hela bredd, varför juryns arbete förutsätts vara fördomsfritt i förhållande till estetik, genre och generationstillhörighet. Juryn arbetar med anonymiserat material.

Vinnaren kontaktas under vintern i november-december 2019. Offentliggörande och utdelning sker i januari 2020.
 

Tidigare tonsättarstipendiater

2018  Jenny Hettne, A swarm came in from the dark 
2017  Ylva Lund Bergner, Achenar
2016  Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015  Staffan Storm, ...et lux in tenebris lucet
2014  Jesper Nordin, Pendants
2013  Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012  Leilei Tan, In our image, in our likeness
2010  Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010  Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009  Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogos
2008  Mikael Edlund, Solo
 

Kort om Stiftelsen Saltö

Stiftelsen Saltö bildades år 1967 av den musikintresserade industrimannen Erik Järnåker (1904-1992). Fram till 2009 bedrevs verksamheten genom att ge personer inom svenskt musikliv tillfälle till vistelser på Saltögården. Då gick Saltögården inte längre gick att driva på ett ekonomiskt hållbart sätt, och Stiftelsen Saltö omvandlades år 2009, enligt donatorns vilja, till en ren stipendiestiftelse med uppgift att dela ut stipendier till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor. Medlen från försäljningen av Saltögården förvaltas så att avkastningen ska kunna användas till stipendier. Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans. Saltögårdens drivs vidare av de nya ägarna med en breddad affärsverksamhet; musiken har alltjämt en central plats i den verksamheten saltogarden.se

FST tackar alla som anmälde bidrag till presentationsdagen. Totalt inkom 105 Stimanslutna medlemmars verk som sammanställdes av en fristående kommitté. Körernas dirigenter har nu valt ut följande stycken som kommer att framföras under körledarkonventet:  

Lunds Vokalensemble

S:t Petri ungdomskör

Cantilénorna

Lunds Akademiska Kör

Carolinae Damkör

Koritsia

Lunds Studentsångare

Tonsättare vars verk ska framföras kommer att kontaktas inom kort med upplysningar om programtider, resebidrag, logi m.m. För mer information, vänligen kontakta projektledaren Katharina Lind, e-post: katharina.lind@fst.se. 

Det är för första gången som Föreningen Svenska Tonsättare arrangerar en körpresentationsdag i syfte att bredda den svenska körrepertoaren och skapa kontakter mellan tonsättare och kördirigenter. Projektet sker i samarbete med Föreningen Sveriges Körledare och Svensk Musik och ingår i körledarkonventet i Lund den 18-20 samt sammanfaller även med Lunds kördagar i regi av Musik i Syd med stöd av Lunds kommun.

Idag lyssnar vi på fyra kärlekssånger, Four Songs of Love, och hyllar Sven-David Sandströms betydelsefulla gärning inom svenskt musikliv.

Tonsättare efter tonsättare skickar sina hälsningar till FST och berättar om hans värme, humor, intellekt, energi, generositet och lyhördhet. Sven-David var den bäste vägledaren, alltid åt rätt håll, alltid uppmuntrande och insiktsfull. Samtalen var intressanta och reflekterande och de tog vändningar som aldrig gick att förutspå.

Det var oerhört viktigt för Sven-David att driva på för att de nu verkande tonsättarna skulle vara synliga, ha legitimitet och ta plats i kulturlivet. Han drev detta på olika sätt och i de sammanhang han befann sig i, som känd tonsättare, lärare, medskapare av Gotlands Tonsättarskola, i Kungl. Musikaliska Akademien, i kyrkan, i körerna, ja överallt där han fanns och verkade.

Stort tack för musiken men också för förmånen att få arbeta och umgås med dig. Våra varmaste tankar går till Sven-David Sandströms familj.

The Council of Nordic Composers (Nordiska Komponistrådet NKR) sammanträdde i Köpenhamn 5-7 juni. På agendan stod upphovsrättsliga frågor och arbetet i ECSA, ersättning vid beställning av musikaliska verk i de nordiska länderna, nordisk repertoarstatistik, kompositionsutbildningar och antagningsstatistik i de nordiska länderna, pedagogisk verksamhet inom föreningarna, kommande Nordic Music Days-festivaler, med mera. Det nordiska samarbetet möjliggör ett mycket värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte om samtliga centrala tonsättarfrågor. Ett extra tack till Dansk Komponistforening och Norsk Komponistforening för givande dagar!

- Det är naturligtvis ett glädjande besked att Högsta domstolen väljer att pröva fallet och vi nu får ett slutgiltigt besked och prejudikat. Det är ett viktigt principiellt mål som har fått – och kommer att få stora konsekvenser för hur branschen i framtiden kan arrangera tillställningar, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för FST.  

Det var 2014 som Riksenheten mot korruption initierade en förundersökning mot FST:s tidigare ordförande Martin Q Larsson om föreningens dåvarande julmiddag kunde anses som givande av muta.

- Genom att Högsta domstolen nu väljer att bevilja prövningstillstånd kommer man att kunna ge vägledning för rättstillämpningen framöver, säger Henrik Hoffman, juridiskt ombud för FST:s tidigare ordförande Martin Q Larsson.

Ylva, hur har ni jobbat med ungdomarna? 

- Vi träffade orkestern och genomförde en workshop innan själva kompositionsarbetet startade. Här fick de prova på olika typer av moderna tekniker som sedan användes i de nya verken. Vad gäller sättningen i orkestern så ändrades den en smula under arbetets gång då eleverna hade olika typer av åtaganden.

Katarina, har ni fått anpassa svårighetsgraden när ni komponerat för eleverna? 

-En av tankarna med detta projekt var att ge unga musiker möjlighet att möta och lära känna ett par nutida tonsättares musik och tonspråk. Musiken skulle vara möjlig att genomföra och samtidigt ge eleverna något att bita i.
När jag startar processen, letar och utvecklar idéer för ett musikstycke brukar jag tänka på förutsättningarna såsom längd, sammanhang, besättning, vilken nivå det är på de som ska delta etc. Själva idén som jag bygger vidare på är ett resultat av detta. Under själva kompositionsfasen brukar jag sedan inte tänka så mycket på att anpassa svårighetsgraden då den så att säga är inbyggd i själva idén och anpassningen blir intuitiv. Men ibland kan det förstås vara detaljer som jag kollar upp såsom begränsningar i register och omfång för olika kunskapsnivåer.

Ylva, berätta om ditt stycke.

- Mitt stycke fick heta Isgrönt hav. Ingången till verket är långa linjer som hålls ihop av det vertikala skeendet. En utmaning för eleverna var att utföra nya tekniker på ett övertygande sätt. De fick också träna på att vara självständiga då stämmorna och de olika instrumenten inte följdes åt på det sätt de är vana vid från äldre musik. Det var också viktigt för mig att hitta rätt balans så att svårighetsgraden både innehöll tekniskt enkla partier som kanske utmanade mer musikaliskt och å andra sidan figurer som skulle vara speltekniskt utvecklande.

Katarina, berätta om ditt stycke Glimmer-in-Rocks.

-Jag har inspirerats av olika mineraler och stenar som ger utrymme för livlig rytmik och ljus klang men även längre böljande, varma partier med små glittriga utbrott. En utmaning med min musik är att stämmorna ofta är självständiga. Ingen annan spelar exakt samma som du. Linjer går in och ut ur varandra, följer varandra, samtalar och melodier bildas av många olika stämmor som i ett pussel. För att bitarna ska falla på plats är det enormt viktigt att dynamiken efterföljs. Och det kräver självförtroende att våga ta den plats som krävs. Jag har i detta stycke hållit mig till ett relativt tonalt och sammanhållet tonmaterial men med alternativ twist som för eleverna innebär ett nytt och obekant tonspråk med olika utmaningar vad gäller t.ex. intonation, skalteknik mm.

Hur gick konserten?

-Konserten gick mycket bra! Vi förstod i de första mötena med orkestern under hösten att nutida orkestermusik var något nytt för dem och en ytterst liten del av deras repertoar. Därför var det väldigt roligt att på konserten höra hur långt eleverna hade kommit under en så relativt begränsad tid. Mycket fungerade bra och det fanns tillfällen då jag upplevde att de verkligen hittat rätt, där de vågade ta för sig och musiken lyfte ordentligt. 
För att sedan verkligen landa i ett musikstycke krävs många genomspelningar, att göra musiken till sin. Det är en utmaning för den mest erfarne musikern att slappna av, ge sig hän och lita på sig själv i musiken. Vår musik behöver hanteras som vilket klassiskt verk som helst, först då kan den bli en naturlig del av repertoaren. Den här typen av projekt är en god start och rätt väg att gå.

Här följer några kommentarer från de unga deltagare i orkestern:

• ”Fett kul”, jätteroligt. 
• Hela min familj tyckte att det var såå bra. 
• Några föräldrar blev rädda i partiet "mot vansinnets gräns". 
• Har haft dålig erfarenhet av nyskrivet, men det här var coolt och ”lät som musik”. 
• Rolig konsert. 
• Så coolt, lite som filmmusik. 
• Askul.

Vad har ni lärt er?

Nya noteringar. Man måste räkna, inte bara lyssna. Nya sätt att använda sitt instrument på. Här fick man "klättra högt på strängarna". Har lärt mig att man måste räkna.

En historisk dag för alla kulturskapare i Europa! Nu stärks våra villkor och möjligheter att få skälig ersättning för vårt arbete på digitala plattformar, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen Svenska Tonsättare. 

De nya reglerna syftar till att underlätta för kulturskapare, journalister och publicister att få betalt online. Direktivet innebär även moderna regler för text- och datautvinning och distansundervisning. Här möjliggörs också storskalig digitalisering och tillgängliggörande av äldre verk, som inte längre finns tillgängliga på den kommersiella marknaden. Direktivet stärker även kulturskapares ställning när de träffar avtal om användning av deras verk.

Innan direktivet är antaget ska Rådet anta samma text, vilket väntas ske inom kort.

Läs mer om frågan på Europaparlamentets webb

Utlysning, ansökan, utdelning

Inspelningar av inlämnade verk är av stort värde för juryn. Förslagsställare ombeds därför att sända med en inspelning, där så är möjligt i digitalt format. Ljudfilen ska i så fall vara i ett format som går att spela upp i en vanlig mediaspelare. Är ljudfilen större än 10MB kan du ladda upp den via Dropbox eller liknande och bifoga länken i mailet. Inlärnnande av enbart ljudprov godtas inte. Insänt partitur och ljudprov återsänds ej.

Förslag/ansökan kan inlämnas av ledamöter av akademien, av företrädare för svenska musikinstitutioner och organisationer, av tonsättare eller annan enskild person. Den som en gång erhållit det Stora Christ Johnson-priset kan inte tilldelas det Lilla Christ Johnson-priset. 

Förslag/ansökan ska vara insänt och åtföljas av ett partitur i pdf-format till christjohnsonpriset@musikaliskaakademien.se  senast måndagen den 8 april.

För frågor välkommen att kontakta Anna Cronström via e-post anna.cronstrom@musikaliskaakademien.se eller tel. 08-407 18 02.

Läs mer.

Idag, onsdag 20 mars, träffade FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin kultur- och demokratiminister Amanda Lind, tillsammans med Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund och STIMs VD Karsten Dyhrberg Nielsen. Under mötet diskuterades hur viktigt det nya förslaget till upphovsrättsdirektiv är för europeiskt musikliv. I nästa vecka röstar Europaparlamentet om förslaget som moderniserar upphovsrättslagen och skapar bättre förutsättningar för både upphovspersoner och vanliga internetanvändare. Också musikskaparnas villkor diskuterades på mötet där även statssekreterare Helene Öberg och tjänstemännen August Arvidsson och Robert Nilsson.

Utlysning

Stimanslutna tonsättares verk kan anmälas. Såväl tonsättare som förlag kan anmäla verk. Tonsättare som önskar delta anmäler ett verk a cappella om ca 3-6 minuter som inte är äldre än 10 år. Körpartitur skall vara deponerat hos Svensk Musik (Information om Svensk Musik -  läs mer.) eller utgivet av förlag. Tonsättaren kan skicka in maximalt ett verk per besättning

Verken kommer att framföras i följande 6 besättningar:

• Barnkör 1 - 3 stämmor
• Blandad ungdomskör 3 - 6 stämmor
• Flickkör 3 - 6 stämmor
• SATB 4 - 8 stämmor
• TTBB 4 - 8 stämmor
• SSAA 4 - 8 stämmor

Anmälan av verk

Anmälan görs endast genom detta Anmälningsformulär, senast 1 april 2019 kl 24.00. Observera att komplett material måste vara deponerat på Svensk Musik eller utgivet av förlag innan anmälan kan ske (skicka alltså inga partitur till FST:s kansli).

En fristående kommitté väljer ut en bank av verk ur vilken varje dirigent väljer ett stycke som kommer att framföras under Körledarkonventet i Lund den 18-20 oktober 2019. 

FST kan inte garantera att tonsättarna ges möjlighet att närvara vid repetitioner då körerna kan komma att repetera vid annat tillfälle än i anslutning till konserten. Vill tonsättaren närvara vid repetition kan FST förmedla kontakten mellan tonsättaren och dirigenten. Om repetitionstillfället inte sker under presentationsdagen står tonsättarna själv för resa och boende.

Inga arvoden utgår för utvalda tonsättare, däremot resa och övernattning för tillresande tonsättare. Inspelning av konserten kan förekomma i promotionsyfte.

Partitur av medverkande stycken samt andra verk av tonsättarna kommer att finnas tillgängliga på plats och utvalda tonsättare presenteras av Svensk Musik i en trycksak. Målsättningen är att sprida kunskap om ny svensk musik och nyskriven repertoar till representanter för svenskt musikliv, i syfte att utöka och berika den svenska körrepertoaren.

Till presentationsdagen inbjuds medverkande tonsättare att närvara vid konserterna samt vid en bikupa, (diskussionsgrupper) för att presentera sina verk och öppna för möten med landets körledare.

Har du några frågor vänligen kontakta: 
Katharina Lind, projektledare
E-post: Katharina.lind@fst.se

Man kan idag se en vilja hos svenska amatörkörer att sjunga mer ny svensk musik, samtidigt som det finns en önskan hos svenska komponister att få fler framföranden och beställningar av körer.

600 000 svenskar sjunger i kör, och bara i Lund fanns det 2013 över 120 körer enligt boken "Den sjungande staden", många av dem på mycket hög nivå och med utmärkelser i körtävlingar över hela världen. Det finns även en rik körtradition i och utanför Kulturskolan för barn och ungdomar.

För första gången arrangerar Föreningen Svenska Tonsättare en presentationsdag för Ny Svensk Körmusik i samarbete med Föreningen Sveriges Körledare och Svensk Musik. Den 18-20 oktober framför några av Sveriges namnkunniga amatörkörer, bl a barn- och flickkörer från Lunds Kulturskola, Lunds Vokalensemble, Carolinae Damkör, Lunds Studentsångare samt Lars-Erik Larsson-gymnasiet och St Petri ungdomskör mellan 6-10 körverk i syfte att utöka och bredda den svenska körrepertoaren.

Priset Musikens Möjliggörare, instiftat 2010, utdelar FST till en konsertarrangör eller producent vars insatser varit av stor betydelse för nutida konstmusik. Priset innebär att mottagaren får beställa ett musikverk till ett värde av 50 000 kronor.

Motiveringen lyder:

För ett engagerat och oförtröttligt arbete med återskapandet av festivalen Svensk Musikvår, tilldelas priset Jörgen Pettersson och Mattias Rodrick. Festivalen fyller ett tomrum i svenskt nutida musikliv och synliggör ny svensk musik för en bredare publik genom ett varierat urval av program, ensembler och lokaler. 

Jörgen Pettersson utbildades vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och erhöll, som förste saxofonist någonsin, skolans solistdiplom med jetong. Han studerade även för professor Jean-Marie Londeix vid Nationalkonservatoriet i Bordeaux där han erhöll Premier Prix.
 
Jörgen Pettersson är verksam på den internationella nutida musikscenen. Han har medverkat i konserter och festivaler i ett femtiotal länder, som solist och i olika samarbetsformer. Han är bl.a. en drivande kraft i Stockholms Saxofonkvartett som i år firar femtioårsjubileum och har gjort sig kända för sin lust att ständigt utforska och spränga gränserna för vad som sägs vara konstnärligt möjligt att åstadkomma. Under 2019 kommer de att turnera i Iran, Sydafrika och Kanada. Han är även medlem i bl a KammarensembleN och Ensemble Son. Pettersson bryter ofta och gärna gränser mellan gängse konstarter och har ett nära samarbete inte bara med tonsättare, utan också med koreografer och författare.
 
Genom ett målmedvetet och nära samarbete med svenska och internationella tonsättare söker han aktivt utveckla repertoaren för sitt instrument. Detta har resulterat i att mer än 800 verk har tillägnats Jörgen Pettersson, såväl solokonserter, elektroakustiska stycken som kammarmusikaliska verk. Han utvecklar ständigt nya tekniker och spelsätt, vilket leder till unika och överraskande tolkningar med ett starkt personligt uttryck. För detta har han bl.a. erhållit Föreningen Svenska Tonsättares interpretationspris.
 
Jörgen Petterson är initiativtagare och festivalledare för Svensk Musikvår sedan nystarten 2016.
Han är hedersmedlem i FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.

Mattias Rodrick studerade vid Musikhögskolan i Malmö och i Rochester i USA innan han tog sitt solistdiplom från Royal College of Music i London. Han är verksam som solist, kammarmusiker och orkestermusiker med Stockholm som bas. Som solist beställer och uruppför Mattias Rodrick regelbundet verk av svenska och utländska tonsättare, bland annat för sättningen cello och kör. Under säsongen 2017/2018 har både Danmarks Radio P2 och Sveriges Radio P2 spelat in och sänt konserter där Mattias Rodrick varit solist. Som kammarmusiker framträder Mattias Rodrick ofta med sin pianotrio Trio Lindgård Rodrick Öquist, och han samarbetar också med ackordeonfenomenet Lelo Nika. Mattias Rodrick driver och är konstnärlig ledare för olika projekt som t.ex. Schumanniad som hölls på Musikaliska i Stockholm i februari 2019.

23 kulturskaparorganisationer, däribland Föreningen Svenska Tonsättare, har samlats i ett upprop för en modern och mer rättvis upphovsrätt riktat mot Sveriges förtroendevalda .

Kulturskaparupprop för en modern och mer rättvis upphovsrätt

Vi – 23 kulturskaparorganisationer, som tillsammans representerar över 150.000 upphovspersoner och utövande konstnärer inom alla konstområden i Sverige – har samlats i ett upprop för att uppmana ansvariga politiker att stödja den historiskt viktiga nya upphovsrättslagstiftning, som under flera år förhandlats fram inom EU.

Även om det direktivförslag som nu ligger på bordet är en kompromiss, utgör det ett viktigt steg framåt för konstens och kulturens ställning i Europa. Faller direktivet nu kommer det att dröja mycket lång tid innan nästa chans ges. Vi kulturskapare har inte den tiden.

Upphovsrättens utveckling är helt central för kulturskapares möjligheter att fortsätta skapa och verka i Sverige och i Europa. Direktivet innehåller regler som skapar en rättvisare spelplan för aktörerna på den digitala upphovsrättsmarknaden, där de små aktörerna – inte minst skaparna av det konstnärliga och litterära innehållet på nätet – får möjlighet till bättre villkor och ersättningar. Samtidigt ger direktivet människor i Europa ökad tillgång till konst- och kulturupplevelser på nätet, såsom film, musik, litteratur, bildkonst mm.

Den version av direktivet som snart ska upp för omröstning i EU-parlamentets plenum är resultatet av en lång rad kompromisser och går inte så långt som vi kulturskapare hade önskat. Men det är ett viktigt steg i rätt riktning och syftar till att tillgodose olika nätaktörers intressen på ett balanserat sätt. Med rätt implementering kommer direktivet att gynna såväl internetanvändare som enskilda upphovspersoner och utövande konstnärer. I direktivet finns bestämmelser som saknas i svensk rätt, och som efterlysts och drivits från kulturskaparhåll i Sverige i mer än 15 år.

Internetanvändares aktiviteter begränsas inte av direktivets regler. I stället kan yttrandefriheten och tillgången till upphovsrättsligt skyddat material stärkas, genom att upphovsrättsavtal träffas med internetplattformarna. Internetanvändare skyddas från att själva behöva ansvara för eventuella upphovsrättsintrång genom att direktivet ger internetplattformar ett ökat ansvar och befrämjar avtalsförhandlingar med rättighetshavare om det upphovsrättsliga innehållet.

Direktivet ger förutsättningar för att de värden som konst och kultur genererar på nätet i högre grad än idag tillfaller dem som skapat den. En sådan värdeöverföring är en förutsättning för nyskapande, konstnärlig kvalitet och mångfald i det framtida konst- och kulturutbudet på nätet.

Direktivets artiklar utgör en helhet där de olika bestämmelserna samspelar och förutsätter varandra. Det kommer också att behandlas i sin helhet i EU-parlamentet i slutet av mars. Detta innebär att även om du som politiker endast är kritisk till enskilda artiklar, betyder ett nej att du förkastar hela direktivet och att du stoppar viktig utveckling som ökad tillgång inom distansundervisning, digitalisering av kulturarv, avtalslicenser för skolor och bibliotek samt en stärkt ställning för kulturskapare som avtalspart med möjlighet att få skäligt betalt för sitt arbete på nätet.

Säg ja till en moderniserad och mer rättvis upphovsrätt för ett hållbart Internet – NU!

ALIS, ordförande Eddie Pröckl 

Bildupphovsrätt, ordförande Åsa Berndtsson

Copyswede, ordförande Ulf Mårtens

Dramatikerförbundet, ordförande Pia Gradvall

Föreningen Svenska Tonsättare, ordförande Martin Jonsson Tibblin

Journalistförbundet, ordförande Ulrika Hyllert

KLYS, ordförande Marika Lagercrantz

Konstnärernas Riksorganisation, ordförande Katarina Jönsson Norling

Oberoende Filmares Förbund, ordförande Johan Seth och Karin Ekberg

Rättighetsbolaget, ordförande Anna Carlson

SAMI, ordförande Jan Granvik

SKAP, ordförande Alfons Karabuda

STIM, ordförande Carina Brorman

Svenska Fotografers Förbund, ordförande Paulina Holmgren

Svenska Musikerförbundet, ordförande Jan Granvik

Svenska Regissörsföreningen, ordförande Niclas Turesson

Svenska Tecknare, ordförande Tyra von Zweigbergk

Sveriges Författarförbund, ordförande Grethe Rottböll

Sveriges Läromedelsförfattares förbund, ordförande Wiwi Ahlberg

Symf, ordförande Gunnar Jönsson

Teaterförbundet för scen och film, ordförande Simon Norrthon

Unionen-klubben Sveriges Television, ordförande Gun Karlsson

Unionen-klubben Utbildningsradion, ordförande Martin Ahlberg

Stockholms Saxofonkvartett, initiativtagare och huvudman för festivalen, öppnar Svensk Musikvår 2019 med FST:s jubileumsfanfar, samkomponerad av 38 av föreningens medlemmar och en spegling av såväl föreningens som hela Sveriges konstmusikaliska bredd.

Hej Jörgen Pettersson, festivalledare för Svensk Musikvår! Snart är det dags för den fjärde upplagan av Svensk Musikvår i Stockholm. Hur ser programmet ut? Bjuds det på några överraskningar?

Jörgen: Särskilt glada är vi att få välkomna våra internationella gäster i New European Ensemble. De är en av Europas främsta ensembler inom nutida konstmusik och med sina fyra framträdanden blir de årets självskrivna festivalensemble. De presenterar bland annat ett helsvenskt program med ett uruppförande av Miklós Maros och Jenny Hettnes verk som gjorde henne till årets Järnåkersprisvinnare.

I år presenterar vi dessutom tre viktiga tonsättarforum: den mångsidiga förberedande utbildningen på Tonsättarskolan Kapellsberg, KMH - Kungliga Musikhögskolans anrika tonsättarutbildning med ständig utveckling framåt samt Visby International Centre for Composers där yrkesverksamma tonsättare från hela världen får komma och jobba i en inspirerande och kreativ miljö. Genom ett samarbete med Konstnärsnämnden har verksamheten i Visby utvecklats ytterligare genom kunskapsutbyten mellan de inbjudna tonsättarna och svenska musiker.

Bjuder ni på några uruppföranden?

Jörgen: För att kunna medverka till att skapa en ny standardrepertoar måste musiken få framföras om och om igen. Att uruppföra verk under festivalen är därför inget självändamål. Ändå blir det runt 25 uruppföranden vilket visar hur angelägen festivalen är och vilket behov det finns av en festival som Svensk Musikvår.

Stockholms Saxofonkvartett, där du själv ingår, kommer att framföra FST:s jubileumsfanfar, som framfördes vid FST:s 100-års jubileet förra året. Hur är den att spela?

Jörgen: Det en utmaning. Stycket består av 38 korta delar komponerade av lika många tonsättare. Det gäller att blixtsnabbt hitta karaktären i varje del. Här har vi en enorm nytta av att vi tidigare framfört så mycket musik av svenska tonsättare. Framför allt är det Erik Peters genomarbetade och snillrika arrangemang av alla korta fanfarer som gör att stycket på ett naturligt sätt flödar fram. Här får vi som musiker och inte minst publiken ta del av den hantverksskicklighet, humor, idérikedom och skaparglädje som finns hos FST:s medlemmar.

Hur fick ni idén till festivalen egentligen?

Jörgen: Vi startade festivalen helt enkelt för att vi inte kunde låta bli. Vår verksamhet är viktig och vi är stolta över vad vi tillsammans åstadkommer. Genom festivalen har vi skapat ett forum där vi kan synliggöra vår konstform. Genom att samverka med institutionerna får vi även tillgång till några av våra viktigaste musikscener och professionella samarbetspartners vilket gör att festivalen blir ett ypperligt tillfälle att visa vilka möjligheter och vilken bredd som finns inom den nutida konstmusikens område.
Svensk Musikvår 2019 hålls i Stockholm mellan den 14 och 19 mars.

Hela programmet finns presenterat här.

#svenskmusikvår

På årets Manifestgala hyllades den bästa musiken utgiven på oberoende skivboalg det gångna året. På plats på Nalen i Stockholm var en samlad oberoende musikbransch. Manifestpriset delas ut i 15 genrer och 6 specialkategorier.

Två FST-medlemmar fick pris för sina insatser - Maria W Horn (på bilden) för Kontrapoetik (XKatedral) i kategorin Experimentell och Lisa Ullén för Piano works (Disorder) i kategorin Jazz.

"Jag är glad och stolt över priset och över att ha fått uppmärksamhet. På skivan har jag jobbat med att utforska olika pianotekniker genom improvisationen som metod." säger Lisa Ullén

Nomineringarna löd:

Jazz
Lisa Ullén har återigen bevisat med sitt självklara och skarpa språk att hon är en av samtidens mest betydelsefulla komponister med en kärna som har glöd som räcker i flera ljusår.
Lisa Ullén – Piano works (disorder)

Experimentellt
Med doften av ett sågverk i form av en elektronisk orgel, djupt inne i den Ångermanländska barrskogen. Från djupaste mörker till första gryningsljuset växer klangerna och kryper in under skinnet, vi hoppas att det aldrig skall ta slut.
Maria w Horn – Kontrapoetik (XKatedral)

Igår, onsdagen den 13 februari, togs efter flera år av förhandlingar, ytterligare ett viktigt steg mot en moderniserad upphovsrätt inom EU.

EU-Kommissionen, Europaparlamentet och Rådet kom i förhandlingar fram till en överenskommelse gällande copyrightdirektivet som innebär bättre skydd för europeiska musikskapare på digitala plattformar. Nu återstår bara ett slutgiltigt fastställande av Rådet och EU-parlamentet.

Vi närmar oss en modern upphovsrätt som även omfattar internet där skyddet för musikskapare och andra kreatörer är svagt idag, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande FST.

Läs mer om överenskommelsen på EU-Kommissionens hemsida

FST verkar för ett jämställt musikliv utan  kränkningar i någon form. Vi erbjuder en supporttjänst och en rapporteringstjänst för personer i musiklivet som utsatts för olika typer av kränkande behandlingar i arbetsrelaterade situationer. Tjänsterna erbjuds genom samarbete med MBK (Management by Kerstin). Anonymitet för utsatta individer i ärendehanteringen säkerställs av MbK som är specialister inom detta område.

• Supporttjänsten innebär att tonsättare som har utsatts för olika typer av kränkande behandlingar i arbetsrelaterade situationer har möjlighet att få upp till 5 timmars personlig rådgivning. Se kontaktuppgifter nedan. Det kan handla om konflikter i arbetsrelationer inom musiklivet eller olika typer av missförhållanden. Alla samtal behandlas naturligtvis konfidentiellt av MBK och till FST återrapporteras endast i vilken omfattning tjänsten utnyttjats. För att boka rådgivning mailar du Camilla Wagner eller Petra Nedfors som är FST:s kontaktpersoner på MBK, se nedan. I ditt mail beskriver du kortfattat vad ditt ärende gäller.

• Rapporteringstjänsten innebär att FST genomför en enkätundersökning bland FST:s medlemmar genom tjänsten ”Jag rapporterar”. Den som upplevt kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp i musiklivet kan rapportera dessa incidenter, så länge det är något som skett inom ramen för arbetet. Syftet med rapporteringen är att sammanställa antalet händelser för att kunna göra insatser, inte minst i förebyggande syfte. Den som anmäler till rapporteringstjänsten är helt anonym, men om man vill bli kontaktad för att få vägledning (ta del av Supporttjänsten), kan man välja att ange sina uppgifter. Ingen kommer att namnges i sammanställningen, varken den som rapporterar, den som utsatts eller den rapporteringen gäller.
Rapportera genom detta formulär
Du kan också kontakta FST:s kontaktpersoner på MBK direkt för att rapportera och/eller boka tid för rådgivning:
Camilla Wagner, camilla.wagner@mbkerstin.se, 070-0901157
Petra Nedfors, petra.nedfors@mbkerstin.se, 070-9599026

Under KLYS 60-årsjubileum i år uppmärksammar KLYS sina 14 medlemsförbund genom en intervjuserie på sin hemsida där de intervjuar två medlemmar åt gången. De vill lyfta fram två olika konstområden och bl. a. ta reda på hur dessa samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt. 

Först ut ur är Svenska Fotografers Förbund och Föreningen svenska tonsättare. Nedan kan ni läsa KLYS intervju med FST:S ordförande Martin Jonsson Tibblin. Trevlig läsning!

2018 firade Föreningen svenska tonsättare 100 år, ett firande som avslutades med en stor jubileumskonsert på Kungliga Musikhögskolan den 29 november. Stort grattis till ett väl genomfört jubileum och en fantastisk konsertkväll! Vad var roligast med jubileumsfirandet och vad tar ni med er från FST:s första 100 år in i framtiden?

– Tack, det var ett riktigt lyckat år, en manifestationsfest för tonsättarna och den nutida konstmusiken som pågick under hela året på såväl etablerade som oväntade platser. Det engagerade många och vi lyckades verkligen öka antalet framföranden av svensk nutida konstmusik och höras och synas bättre. 100-årsfirandet är inte slut än, många av våra medlemmar har fått med sig fler intressenter och etablerat nya samarbeten, ”en katalysatoreffekt”. Vi ska självfallet fortsätta att sprida kännedom om våra tonsättare och betydelsen av svensk konstmusik.

Du har nu varit ordförande för Föreningen svenska tonsättare sedan nästan två år tillbaka, vad är roligast och vad är mest utmanande i rollen som ordförande för FST?

– En sak är säker, ingen dag är den andra lik; från samtal i Bryssel om EU:s upphovsrättsdirektiv, repertoardiskussioner med nordiska tonsättarkollegor till jämställdhetsarbete på hemmaplan. Jag märker ett stort intresse och engagemang från arrangörer, beslutsfattare och media om vår konstforms roll och betydelse i samhället samtidigt som vi står inför många utmaningar. Digitalisering, individualisering och kommersialisering gör att vi måste följa med i utvecklingen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medlemmar och andra upphovspersoner. Det gäller att navigera rätt i vår komplexa och snabbföränderliga omvärld.

Vilka förbättringar hoppas ni i FST att få se för era medlemmar på t ex arbetsmarknaden och i de sociala trygghetssystemen de kommande 10-20 åren? Vad är drömscenariot?

– Vi kan börja i nutid. Den aktuella konstnärsutredningen visar tydligt att den svenska konstnärspolitiken är eftersatt och underfinansierad. Kulturskapare ska alltid kunna få betalt för utfört arbete, genom avtalsenliga ersättningar, i enlighet med arvodesrekommendationer och i kraft av sin upphovsrätt. De stora sociala trygghetssystemen måste anpassas till kulturskapares livs- och arbetssituation så att ett professionellt konstnärligt arbetsliv blir möjligt. Jag tror på att vi kommer att se en starkare ställning för den nyskapande och experimentella musiken och konsten och en rik musikalisk mångfald. Drömscenariot är att den konstnärliga friheten, den kulturella mångfalden och därmed också demokratin är självklar för alla. Att ett vitalt nutida kulturklimat ses som en förutsättning för en välmående demokrati- och samhällsutveckling.

FST var med och bildade KLYS 1959. Vad har KLYS betytt för FST genom åren och vad vill ni se för samarbeten inom KLYS i framtiden?

– Vi gratulerar den synnerligen vitala 60-åringen och tackar samtidigt för KLYS aktiva och betydelsefulla kultur- och konstnärspolitiska arbete och moderniseringen av upphovsrättslagstiftningen. En extra eloge för ert konstområdesövergripande perspektiv; de som lyckas samarbeta, kommer att lyckas ännu bättre. Samarbetet inom KLYS har stor betydelse för FST. En relativt liten medlemsförening kan inte själv driva de stora konstnärspolitiska frågorna. Samarbete om de gemensamma frågorna mellan alla medlemsorganisationer i KLYS kommer att vara avgörande, och det är bara genom samarbete och långsiktiga strategier kulturskaparna kan nå framgångar.

KLYS har även intervjuat Svenska Fotografers Förbunds ordförande Paulina Holmgren. Skulle tonsättarna och fotograferna kunna korsbefrukta varandra – konstnärligt och politiskt – och i så fall hur? Har ni haft några samarbeten under åren?

– Det är inte en slump att både öra och öga börjar på samma bokstav. Kombinationen av öra och öga är oslagbar; det påverkar vår perceptionsförmåga och ger många synergieffekter. Våra medlemmar samarbetar redan och vi kommer att se ännu fler projekt som, interaktivt och tekniskt innovativt, flätar samman ljud- och fotokonst.

FST:s medverkan under Folk och Kultur 2019

Den gränsöverskridande nya mötesplattformen, som arrangerades i Eskilstuna för andra gången, 6-9 februari, samlade det svenska kulturlivet, från förtroendevalda och tjänstemän till kulturskapare, publicister och debattörer. I år låg fokus på kulturpolitiska frågor på nordisk nivå. Föreningen svenska tonsättare var på plats och deltog i många debatter och samtal om musiklivet, konstnärlig frihet, politisk styrning och om EU:s nya upphovsrättslagstiftning. 

Att skapa bättre villkor för konstnärer är en av den här regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar, sa kultur- och demokratiminister Amanda Lind när hon besökte det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur under torsdagen. Att kulturskapare och konstnärer kan arbeta under rimliga villkor är för mig en förutsättning för ett vitalt kulturliv. De enskilda kulturskaparna tillhör kulturlivets absoluta fundament. De är ju också kärnan i den kultur som exempelvis våra kulturinstitutioner över hela landet producerar och visar”, fortsatte ministern.

Agenda för svensk musikpolitik
Inom ramen för nätverket "Ett musikliv för alla!", medverkade FST i ett program där kulturutskottets ledamöter från alla partier bjöds in till ett öppet samtal om den framtida agendan för svensk musikpolitik. Debatten arrangerades av 22 nationella musikorganisationer och leddes av MAIS:s ordförande Lisa Sand. Nätverket har sedan en längre tid uttryckt behovet av en parlamentarisk utredning av musiklivets komplexa ekosystem. Sedan Sveriges nuvarande kulturpolitik grundlades, har förutsättningarna för svenskt musikliv förändrats. Efter debatten var det tydligt att samtliga riksdagspartier är eniga om att det behövs en kartläggning eftersom musiklivets ekosystem är komplext och omfattande och förutsättningarna ser olika ut i landet.

- Det är dags att alla parter konstruktivt bidrar till hållbara och långsiktiga lösningar för det svenska musiklivet, kommenterade FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin i P1 Kultur (hör inslaget vid 04.08 inne i sändningen). 

Ta del av hela panelsamtalet med kulturutskottets politiker här och Musikpolitiska uppropets 5 punkter här. 

En nödvändig kulturinjektion för Europa? - om EU:s nya upphovsrättslagstiftning 
Samtidigt som det avgörande Coreper-mötet om copyrightdirektivet ägde rum i Bryssel, genomförde KLYS ett seminarium om EU och upphovsrätten med fokus på DSM-direktivet under Folk och Kultur. Seminariet lyfte centrala delar av direktivet och beskrev dess konsekvenser utifrån en politisk, konstnärlig och yttrandefrihetsrättslig kontext, inte minst mot bakgrund av en ny svensk regering och ett stundande EU-parlamentsval i maj. Seminariet tog även upp vad upphovsrätten innebär för den konstnärliga friheten och försörjningen för kulturskapare. Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet/ immaterialrättschef vid Cirio, Skaps ordförande Alfons Karabuda, Susin Lindblom, förbundsdirektör på Sveriges Dramatikerförbund, Robert Nilsson, kansliråd på Kulturdepartementet, Katarina Henryson, sångerska och tidigare medlem i The Real Group, regissören Harald Hamrell och ordförande i Svenska Fotografers Förbund Paulina Holmgren presenterade dessutom sin syn på kulturen på nätet, upphovsrättens framtid och hur DSM-direktivet bör genomföras i svensk rätt under ledning av  författaren och journalisten Anders Rydell. 

Festivalens producent David Riebe menar att man lyckats få ihop en bra bredd på programmet, alltifrån storskalig ensemble- och körmusik till solo- och kammarmusik, och ett par mer experimentella inslag. Man är stolt över att kunna presentera närapå 32 uruppföranden, både av professionella tonsättare och av musikhögskolestudenter och unga elever från lokala musik- och kulturskolor.

I panelsamtalet ”Nutidens och framtidens konstmusik”, där FST är medarrangör, kommer man att diskutera hur framtidens konstmusik kan se ut. Vilka tendenser, möjligheter och utmaningar som vi ser? FST:s ordförande Martin Jonsson Tibblin är moderator och panelen består av namnkunniga personer ur musiklivet, alla med viss regional förankring.

Alla evenemang har fri entré.
 

Program

Torsdag 7/2

19.00 Öppningskonsert  

Lund Contemporary 2019 invigs storslaget med Odeums egna ensembler Akademiska kapellet, Lunds akademiska kör och Lunds universitets brassband. Det bjuds bl.a. på minimalism från sent 70-tal, sentida körmusik och en helt nyskriven komposition för brassband. Dirigenter: Patrik Andersson, Jörgen Flink och Cecilia Martin-Löf.
Universitetshusets aula

Fredag 8/2

12.15 Lunchkonsert: ShareMusicTechLab – där digitalt möter traditionellt 

Organisationen ShareMusic & Performing Arts och Musikhögskolan i Malmö bjuder publiken på närkontakt med musikerna från iPad-ensemblen Elefantöra och Gageego! Bland annat uruppförs ett antal verk, komponerade särskilt för ensemblen av studenter från masterprogrammet i komposition vid musikhögskolan, och musik av den irländska tonsättaren Karen Powers och den svenske tonsättaren Tomas Hulenvik. Med konserten avslutas residenset ShareMusicTechLab som inleddes i oktober 2018 i samarbete med Musikhögskolan i Malmö, Inter Arts Center och Lund Contemporary.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

15.00 Föreläsning: Ljudkonst som situationskonst 

Under de senaste 25 åren har "ljudkonst" etablerat sig som ett återkommande begrepp inom bland annat experimentell musik, installationskonst och tvärvetenskapliga universitetssammanhang. Den här föreläsningen introducerar först denna flyktiga och omdiskuterade konstform och fokuserar därefter på hur ljudkonst idag används för att reflektera aktuella samtida ämnen och politiska debatter. Sanne Krogh Groth är docent och lektor i musikvetenskap, samt föreståndare för Ljudmiljöcentrum, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Hörsalen (övre), Palaestra et Odeum
 

18.00 Kulturskolan Contemporary

Elever från Kulturskolan Lund framför ett varierat program med flera olika musikerkonstellationer. Det bjuds på blockflöjtsensemble, gitarrer, och en stråkorkester! Bl.a. kommer musik komponerad av Kulturskolans egna elever att framföras.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum

Lördag 9/2

10.00 Nyskrivet för orgel

Susannah Carlsson, biträdande domkyrkoorganist i Lunds domkyrka, uruppför rykande färska kompositioner av tonsättarstudenter från Musikhögskolan i Malmö. Musik av Fritiof Palm, Mikael Rasmusson och Eli Tausen á Lava. Konserten är en del av domkyrkans lördagskonsertserie.
Domkyrkan
 

12.00 Colours and Characters

Konsert med den internationella musikskolan LIMUS Young Academy-linje, med fokus på unga som komponerar och unga som spelar nykomponerad musik. Det bjuds på stycken skrivna av LIMUS nuvarande och före detta elever samt uruppförandet av Emil Fredbergs ”Sju klangstudier i färg ” för två pianon i varierande besättningar. Verket består av sju pianostycken baserade på varsin färg och är specialbeställt av LIMUS för att framföras under Lund Contemporary. Musikalisk ledning: Gabriele Katthän.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

16.00 Panelsamtal: Nutidens och framtidens konstmusik 

Paneldiskussion i samarbete med Föreningen Svenska Tonsättare (FST).
Moderator: Martin Jonsson Tibblin, ordförande FST.
I panelen: Kent Olofsson, tonsättare och lärare i elektroakustisk komposition på Musikhögskolan i Malmö, Susanne Rydén, VD Musik i Syd, Francisca Skoogh, pianist, psykolog och doktorand i konstnärlig forskning vid Musikhögskolan i Malmö, Benjamin Staern, tonsättare, samt Lennart Stenkvist, f.d. programchef Malmö Symfoniorkester.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

19.00 9-9-9 

Nio körer framför nio nya stycken den nionde februari. Konserten är en uppföljning på succén ”10-10” under Lund Contemporary 2017. Körerna avlöser varandra i framföranden av beställningsverk komponerade i samarbete med Körcentrum Syd. Medverkar gör Collegium Vox Humana, Dalby kammarkör, Helsingborgs motettkör, Lunds Akademiska Kör, Lunds Vokalensemble, Malmö operas barnkör, Palaestra Vokalensemble, S:t Johannes kammarkör, S:t Petri ungdomskör och Ängelholms kvartettsångare. Musik av Catharina Palmér, Stefan Klaverdal, Kent Olofsson, Kjell Perder, Nils Tykesson, Daniel Fjellström, Rolf Martinsson, Johan-Magnus Sjöberg och Henrik Dahlgren. Konserten ges i samarbete med Körcentrum Syd.
Allhelgonakyrkan

Söndag 10/2

14.00 Sex gitarrer 

Den Köpenhamnsbaserade gitarrsextetten CRAS framför ny musik av danska och estniska tonsättare. Ensemblen, som är specialiserad på nyskriven musik, består av Henrik Bay Hansen, Mikkel Egelund, Santiago Gutiérrez Bolio, Peter Oldrup, Søren Eriksen och Jacob Nørrelund.
Universitetshusets aula
 

16.00 En mosaik av violinmusik

Den internationellt hyllade violinisten Peter Sheppard Skærved framför ett varierat program bestående av många korta musikstycken – både uruppföranden från Musikhögskolans kompositionsstudenter och klassiker ur det sena 1900-talets violinrepertoar.
Kapellsalen, Palaestra et Odeum
 

19.00 C-Y Mobile Device Orchestra 

Mobile Device Orchestra från föreningen C-Y ContemporarY bjuder på en nydanande och annorlunda konsert! Universitetsaulan kommer att fyllas med ljud och publiken kommer ges möjlighet att delta i det kreativa skapandet i stunden. Publikens roll förändras då alla i salen på samma gång är lyssnare och musiker.
Universitetshusets aula

De arvodesrekommendationer som anges i guiden bygger på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer samt på inhämtad statistik och rapporter från olika branschorgan så som Konstnärernas Riksorganisation och Konstnärsnämnden, liksom på rapporten En minuts musik eller en timmes arbete.

I denna guide beskrivs kortfattat bakomliggande resonemang kring prissättningen av ett nytt musikaliskt beställningsverk och några faktorer som påverkar vad musiken kostar. Guiden innehåller också tips till musikbeställaren och komponisten i samband med beställning av ett nytt musikaliskt verk.
 

1. Vad är ett musikaliskt beställningsverk?

Med ett musikaliskt beställningsverk avser vi här en beställning av nykomponerad musik av en professionell komponist. Beställaren kan till exempel vara en scenkonstinstitution, orkester, enskild producent, festival, kyrka eller församling, som avser att uppföra verket för en publik. Avtalsmallen ska inte användas vid beställningar av ljudeffekter, sångtext, libretto eller musik till spelfilm och inte heller överlåtelse av masterrättigheter, synkronisering eller utgivning av musik via exempelvis CD- eller vinylskiva, downloads, streaming eller annan exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten. För rådgivning vid sådan beställning av musik kan du som medlem hos FST kontakta ditt kansli. Musiken kan kategoriseras i någon av följande genrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik, Elektroakustisk musik (EAM), Ljudkonst och Improviserad musik.
 

2. Vad kostar musiken och varför?

Kan man värdera musik i pengar? Konst är över huvud taget svårt att värdera i pengar och kanske är icke-materiell konst som musik särskilt svår att värdera. FST anser däremot att man kan värdera komponistens nedlagda arbetstid för skapandet av ett musikaliskt verk. Precis som man värderar dirigentens, solisternas och musikernas insats/arbetade tid inför och under framförandet av verket. Att ta betalt för nedlagd arbetstid och med hänsyn till konstnärlig höjd, utbildning, kompetens och andra praktiska omständigheter bidrar också till att fler kompon- ister kan försörja sig på yrket, vilket i sin tur leder till att fler nya musikaliska verk kan skapas. Detta innebär i ett större perspektiv en återinvestering av kultur till medborgarna. Staten har ju i många fall understött komponisternas utbildning för att de ska kunna leverera musik till samhället. Att som komponist inte ta rimligt betalt för sitt verk riskerar att underminera detta kretslopp.

FST har med hjälp av sina medlemmar undersökt hur många arbetstimmar komposition- sarbetet inom olika genrer kan förväntas ta. Resultatet har sammanställts i de arvodesrekom- mendationer du finner på sidan 6 i denna guide. Det tar knappast exakt lika lång tid för olika komponister att komponera ett givet stycke musik, men rekommendationerna tjänar bra som underlag när komponister och beställare vill uppskatta hur mycket arbetstid ett enskilt beställningsverk kan förväntas ta i anspråk.

Vad ska man då ta betalt för sin arbetade tid som komponist? FST rekommenderar att utgå från en lägsta månadslön (A-skatt) som motsvarar brutto 29 500 kr/månad, eller motsvarande med F-skatt, inklusive sociala avgifter, semesterersättning, avsättning för tjänstepension, etc (totalt 50%), exklusive moms. Summan ligger i paritet med minimiarvode för frilansande stämledare (SYMF) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Observera att rekommendationerna avser minimarvode och att det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.

Vad påverkar priset på ett musikaliskt beställningsverk? 

1. Val av komponist
Olika komponister tar olika arvoden för sitt arbete. Lång erfarenhet, tidigare konstnärliga framgångar och/eller andra specifika tillgångar och kompetenser kan göra vissa komponister särskilt attraktiva.

2. Typ av musikaliskt verk
Olika typer av musikaliska genrer kräver ofta olika typer av arbetsinsatser. Vad gäller exempelvis improviserad musik, är det vanligt förekommande att komponisten medverkar på eller bakom scen. Ett annat exempel är komponerande av musikdramatik där samarbetet med textförfattare och regissör genererar en ökad arbetstid utöver själva komponerandet av musiken.

3. Beställarens totala budget för projektet
FST rekommenderar att komponisten lägst ska ha ett arvode som står i paritet med andra uppdragstagare (t.ex. musiker, koreografer, scenografer och dirigenter) inom aktuell konsertproduktion, uppsättning eller föreställning.

4. Uppdragets tidsplan
Uppdragets tidsplan kan också påverka priset. En kort deadline kan exempelvis innebära att andra uppdrag/inkomstkällor måste ställas åt sidan vilket kan rendera ett högre arvode för komponisten.

5. Omkostnader för den uppdragsanställda komponisten
Det pris som en frilansande professionell komponist sätter på sina tjänster ska även täcka alla de omkostnader som han eller hon har. Dessa kan givetvis variera beroende på t.ex. lokalhyra på orten där komponisten är verksam och vilken utrustning som behövs för yrkesutövandet. Även kostnader för pension, semester, fortbildning och liknande ska tas med i beräkningen av rimligt arvode. Detta gäller främst komponister med F-skattsedel men i många fall också för de komponister som är A-skattare.

6. Kostnader för komponistens utlägg och merarbete i samband med ett beställningsverksuppdrag
Utöver ovan nämnda omkostnader ska också ersättning utgå för faktiska kostnader som exempelvis logi och resor, traktamente samt för merarbete som exempelvis publiksamtal, pressträff, workshop samt författande av text till programblad och dylikt. finns utförligare information.
 

3. Att tänka på inför förhandling mellan beställare och komponist

• Vad innebär det att beställa ett verk av en professionell komponist?
- När du anlitar en professionell komponist ska du utgå från att du får ett professionellt levererat resultat. En professionell komponist skapar det musikaliska verket enligt beställarens ramar, låter inte tillfälliga infall styra resultatet utan ser till helheten, och levererar på utsatt tid.

• Tänk på att förhandla med komponisten innan ansökan för ”Samverkan med komponist” skickas till Kulturrådet
- När musikinstitutioner ansöker om stöd från Kulturrådet bör en inledande förhandling redan ha skett med komponisten eftersom summan för det beviljade stödet kan bli en del av det slutliga arvodet till komponisten.

• Tänk på att de flesta komponister är momspliktiga, du kan läsa mer om moms inom kulturområdet på Skatteverkets hemsida.

• Tänk på Stora rättigheter i samband med Musikdramatik
Till musikdramatiska verk räknas sådan musik som specialkomponerats för en musikdramatisk föreställning, som är av avgörande betydelse för föreställningen eller som för handlingen i densamma framåt. Några exempel på musikdramatik är opera, musikal, musikteater, mimföreställning och dansföreställning, t.ex. balett, modern dans och annan koreograferad dans. Musikdramatiska verk behandlas upphovsrättsligt som så kallade Stora rättigheter, något kollektiva rättighetsorganisationer som t.ex. Stim i regel inte bevakar. Det är alltså upp till varje enskild komponist och/eller dennas förlag att förhandla om och bevaka sina stora rättigheter. I praktiken innebär detta en rätt till framförandeersättning (royalty). Med andra ord är det viktigt att du som komponist redan vid tidpunkten för beställningen uppmärksammar din rätt till framförandeersättning. När det inte rör sig om ett musikdramatiskt verk betalas sedvanlig utförandeersättning till komponisten via Stim eller motsvarande upphovsrättssällskap.

FST rekommenderar sina medlemmar att förhandla om framförandeersättningen separat från komponistarvodet eftersom det annars lätt kan uppstå missförstånd. Komponistarvodet avser arbetet med att skapa verket medan framförandeersättningen avser rätten att uppföra verket. Föreställningens producent står traditionellt för ersättningen eftersom det är producenten som får intäkter av föreställningen. Observera att beställare och producent inte nödvändigtvis behöver vara samma aktör, även om så ofta är fallet vid beställning av ett nytt verk. Framförandeersättning utgår lämpligtvis per föreställning eller föreställningsperiod. Om den avtalade föreställningsperioden ska förlängas eller om fler föreställningar senare produceras av samma eller annan producent måste därmed framförandeersättning förhandlas om på nytt.

I FST:s avtalsmall ges möjlighet att reglera frågan om framförandeersättning redan vid beställningstidpunkten. Regleringen kan antingen ske direkt i kontraktet i avsett fält eller genom hänvisning till en bilaga som fogas till kontraktet. Medlemmar i FST rekommenderas att kontakta sitt kansli för rådgivning om framförandeersättning vid beställning av ett musik- dramatiskt verk. Det finns information och praxis på området.

* Komponister som är anslutna till FST erbjuds förhandlings-/juristhjälp i samband med beställningsverk. Kontakta respektive kansli för mer information!
 

4. Avtalsmall

FST har utvecklat en avtalsmall som finns på avtalsmall.fst.se. Avtalsmallen riktar sig till komponister, projektansvariga, beställare och bidragsinstanser och är tänkt att tillgodose såväl beställarens som komponistens intressen.

Avtalsmallen är utformad som ett digitalt verktyg och slutresultatet blir ett avtal färdigt för underskrift av respektive parter. Avtalsmallen tar hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten och påminner om de olika moment och omständigheter som föreligger vid kompositionsprocessen och som bör beaktas vid en förhandling om arvodet. Genom att använda mallen får såväl komponist som beställare en checklista för hela uppdraget/beställningen.

I Avtalsmallen finns ett rekommenderat minimiarvode baserad på A-skatt. Avsikten är att den individuella komponisten skall ange nivån på arvodet, och med hjälp av vårt digitala verktyg (eller på annat sätt) ta fram en totalkostnad för beställningen. Om komponisten innehar F-skattsedel ska arvodet räknas om till ett fakturabelopp enligt gängse standard. Observera att arvodesnivåerna endast är vägledande. Det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.
 

5. Arvodesrekommendationer

FST rekommenderar att utgå från ett minimiarvode om brutto 29 500 kr/månad (A-skatt), eller motsvarande med F-skatt, inklusive sociala avgifter, semesterersättning, avsättning för tjänstepension, etc (totalt 50%), exklusive moms. Summan ligger i paritet med minimiarvode för frilansande stämledare (SYMF) samt arvodesrekommendationer från KLYS. Observera att rekommendationerna avser minimarvode och att det står varje komponist fritt att begära och förhandla om högre arvode för sitt arbete.

Räkneexempel 1 (F-skatt)
Arvode för ett beställningsverk för stor orkester om 10 minuter.
Kategori: E
Beräknad arbetstid: 2.5 månader
Rekommenderat minimarvode: 29 500 kr/månad. Soc avg, semesterersättning, tjänstepension, etc: 50% Totalt per månad: 29 500 x 1,50 = 44 250 kr
Summa kompositionsarvode: 44 250 x 2,5 = 110 625 kr (exkl. 6% moms).

Räkneexempel 2 (A-skatt)
Arvode för ett 20 minuter långt avancerat EAM-verk
Kategori: C
Beräknad arbetstid: 3 månader
Rekommenderat minimarvode: 29 500 kr/månad
Sammanlagt arvode (A-skatt): 3*29 500=88 500 kr
Beställaren står i detta fall för inbetalning av arbetsgivaravgifter, a-skatt, etc.

Observera att ovanstående summor är exempel för arvode för endast kompositionsarbetet. Övriga omkostnader och faktiska utlägg tillkommer vilka finns specificerade i Avtalsmallen.
 

6. Tidsuppskattning

Här nedan är riktlinjer för hur lång tid det förmodas ta att komponera en viss typ av musik. Riktlinjerna är baserade på inhämtad information från yrkesverksamma komponister inom olika musikaliska genrer och ska ses som en utgångspunkt för förhandling. Följande musikgenrer: Kammarmusik, Orkestermusik, Musikdramatik, Inlagemusik, Teatermusik och Elektroakustisk musik (EAM). Improviserad musik ersätts på samma grunder som komponerad musik. Underlag för Ljudkonst tillkommer så snart det är klart.

Kategori A: Enklare teatermusik. Inlagemusik, pop, rock m.m

Kategori B: EAM enklare, Genomkomponerad teatermusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik), Kammarmusik mindre, 1-4 exekutörer (+elektronik), Körmusik enklare.

Kategori C: EAM avancerad, Genomkomponerad teatermusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik), Kammarmusik större, 5-15 exekutörer (+elektronik) Körmusik avancerad, Storband.

Kategori D: EAM multikanal 6-12 kanaler Orkestermusik (mindre), Sinfonietta 2222 2200 Perc STR Sinfonietta + solist, Sinfonietta + kör, Sinfonietta + elektronik

Kategori E: EAM multikanal >12 kanaler Orkestermusik (stor orkester), Orkester + solist Orkester + kör Orkester + elektronik

Kategori F: Musikdramatik mindre omfattning (med eller utan elektronik)

Kategori G: Musikdramatik större omfattning (med eller utan elektronik)

Checklista inför beställning av ett musikaliskt verk

• Hur lång tid beräknas uppdraget ta för komponisten?

• Vilken arvodesnivå (månadslön eller fakturabelopp) är rimlig för komponistens arbete? Utgå från FST rekommenderade minimiarvode i förhandlingssituationen.

• Ta hänsyn till övriga omkostnader och faktiska kostnader för komponisten. Genom att använda vår digitala avtalsmall får du en checklista för hela uppdraget/beställningen.

• Fyll i avtalsmallen och printa ut det färdiga avtalet för underskrift