Stå upp för behovet av en egen konstnärspolitisk myndighet, Kulturrådet

Stå upp för behovet av en egen konstnärspolitisk myndighet, Kulturrådet
Öppet brev till Kulturrådets styrelse, genom ordförande Ulrika Årehed Kågström

Hej!

I mars kommer Kulturrådet tillsammans med Konstnärsnämnden att presentera för regeringen hur era förslag ser ut kring att låta Konstnärsnämndens verksamhet uppgå i Kulturrådets. Förslag som ni har mycket kort tid på er att ta fram. 

Flera kulturorganisationer har redan motsatt sig regeringens beslut och nu vill vi organisationer som samlar musiker och musikskapare särskilt be Kulturrådet att stå upp för behovet av en separat konstnärspolitisk myndighet.

Kulturrådet har en helt avgörande roll för oss musiker, artister och musikskapare. Vi som organisationsföreträdare upplever att vi har en god kontakt med er och ett bra informationsflöde oss emellan. Vi ser dock hur fler och fler uppdrag, beslut och medel samlas hos er – under en styrelse, en ledning, på ett kontor – och det anser inte vi vara rätt väg framåt. 

Offentliga stödformer och investeringsmodeller behöver möta och spegla vårt myllrande och mångfaldiga kulturliv. Inom kulturen, likt i samhället i stort, är olika uttryck och en viss konkurrens positivt för utvecklingen. Med en centralisering av den statliga kulturpolitiken ner till en enda organisation, ser vi också en stor risk för likriktning, som på sikt kan påverka både konstnärlig frihet och yttrandefrihet. 

När nu även Konstnärsnämndens väldigt tydliga uppdrag föreslås att inhysas under ert tak, så riskerar vi att förlora både uppbyggd fördjupning och förankring. Konstnärsnämnden har under lång tid lagt tid och resurser på att bygga både förtroende och kunskap. Och vi vill särskilt lyfta hur myndigheten under pandemin tog flera stora kliv framåt i arbetet för att nå nya grupper av konstnärer, inte minst inom musikfältet. 

Det arbetet och den fördjupningen riskerar vi nu att förlora och det anser vi vara motsatsen till resurseffektivitet, särskilt när befintlig verksamhet fungerar väl. Det tar alltid tid och innebär initiala kostnader att etablera och nå ut med ett nytt upplägg – kulturlivet har med nuvarande budget inte råd med det.

Vi ser ett tydligt exempel i närtid på vad som riskeras när en stödform med en egen identitet försvinner upp i något större. Den främjande Musikplattformens verksamhet inom Musikverket startades 2011 och skulle på flera sätt ses som ersättare för nedlagda Rikskonserters omfattande turnéverksamhet i hela Sverige – med en betydligt mindre budget bör tilläggas. På Musikplattformen stod samarbetsprojekt och samordning i fokus och plattformen blev med tiden en stödform som nyetablerade musikaktörer verkade ha lättare att hitta till och där många nya musikaliska samarbeten och idéer tog form.

Under förra mandatperioden beslutade den regeringen att Musikplattformen skulle uppgå i Kulturrådet. Vi var många som protesterade och nu ser vi resultatet: Musikplattformens verksamhet är idag bara ett i raden av alla andra stöd att söka på Kulturrådet – dessutom med mindre pengar i sökpotten än tidigare.

Landets fritt verksamma konstnärer är själva fundamentet i svenskt kulturliv. Vi ber nu Kulturrådets styrelse att även ni står upp för att den statliga konstnärspolitiken är så viktig för kulturlivet i stort, att den behöver sin särskilda, mycket effektiva, lilla myndighet. Det vill säga det som är Konstnärsnämnden idag. 

Stockholm, 2024-01-30

Karin Inde, förbundsordförande Musikerförbundet
Elise Einarsdotter, ordförande Musikcentrum
Alfons Karabuda, ordförande SKAP
Martin Jonsson Tibblin, ordförande FST
Gunnar Jönsson, ordförande Symf