Kulturen som valfråga
1) Vilket är det enskilt viktigaste argumentet för att samhället behöver konst?
Lars Ohly (V)
Konst och kultur har ett egenvärde för människor och för samhället. Bredd och mångfald i konstnärliga uttryckssätt berikar oss alla. Konst ska vara lättillgänglig och finnas naturligt runt omkring oss.
Tina Ehn (MP)
Konsten och kulturen gör oss till människor. Den reflekterar, utforskar och utmanar våra värderingar och stimulerar oss att betrakta både samhället och människan ur nya perspektiv.
Ulf Nilsson (FP)
Vi liberaler tror på kulturens betydelse för att vidga rummet för tanken, reflektionen och fantasin. Kultur och konst får oss människor att tänka på nya sätt. Kultur som berör en människa inspirerar till nya tankar och livsuppfattningar. Skönlitteratur, tavlor, filmer, teaterpjäser och musik, som vi blir känslomässigt berörda av, gör att vi förändras som människor och skapar nya insikter som inte går att få via faktaböcker. Det kan öka förståelsen av vår egen situation och det kan skapa samhällsengagemang. En statlig kulturpolitik behövs för att även kvalitetskultur, som inte är kommersiellt lönsam, ska kunna utvecklas.
Per Lodenius (C)
För mig och Centerpartiet är konst, kultur och bildning civilisationens kärna. Där ryms våra samlade erfarenheter i mångfacetterad form och där kan vi få förståelse för oss själva, varandra, vårt förflutna och vår samtid. Kulturen måste därför finnas tillgänglig för alla. Det handlar då både om att få uppleva kultur och att själva ha möjlighet att skapa. Kulturen har ett värde i sig och det ska alla ha rätt att få del av.
Gunilla Carlsson (S)
Det är en demokratifråga. Den socialdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i vår absoluta tilltro till att alla människor ska ha rätt till att ta del av kultur och utöva kultur. Genom en prioritering av barn och unga och en satsning på integration, folkbildning och jämställdhet kan kulturen spridas till fler. Vi socialdemokrater ser kulturen som en viktig del av välfärden. Konsten och kulturen är starka krafter som kan bidra till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Vi vill därför släppa loss kraften i kulturen och stärka och utveckla den kreativitet, sprängkraft och möjligheter som finns i konst och kultur. Det är viktigt för att kultur och även media har ett värde i sig – som fria och oberoende aktörer, men också för att många av framtidens jobb finns inom kulturen och de kreativa näringarna.
Kultur och media är viktiga därför att de kan kanalisera protester mot orättvisor, utgöra en arena för samtal och debatt, eller granska och ifrågasätta makthavare och rådande strukturer. Kultur och media är viktiga därför att de skapar möjligheter för oss att formulera drömmar, ge uttryck för känslor och skapa identitet. Kultur och media kan hjälpa oss att upptäcka nya idéer och perspektiv, ge inspiration, vägledning och inte minst värderingar.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Jag tror att det är väldigt vanskligt att försöka fånga konstens roll i våra liv och vårt samhälle i en enda formulering. Jag brukar beskriva kultur och konst som föda och språngbräda för själen – det är och har den varit för mig. Konsten i dess olika uttrycksformer har ju alltid varit en självklar del i den mänskliga samvaron, från målningarna i Lascauxgrottan, den 30 000 år (!) gamla flöjt – gjord av ett gamben – som arkeologer nyligen funnit i Tyskland, Gilgamesheposet, fram till dagens nutida konstmusik. I de nya kulturpolitiska målen har vi slagit fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.
2) Varför prioriterar inte ditt parti kulturpolitiken som en stor valfråga?
Lars Ohly (V)
Det gör vi, kanske som enda parti. Vår kongress beslutade att kulturpolitiken ska vara viktig i valrörelsen och beslutade också om att Vänsterpartiet driver kravet att minst 1 % av statsbudgeten per år ska gå till konst och kultur (i dagsläget är det cirka 0,8 %).
Tina Ehn (MP)
Egentligen borde kulturen vara en stor valfråga, särskilt efter åtta år av moderatledd kulturpolitik. Miljöpartiet har gjort bedömningen den här gången att vi behöver lyfta fram skolan och jobben vid sidan av klimat och miljöfrågorna. Vi ser att dessa frågor är viktiga utmaningar och våra väljare vill att vi prioriterar dem. Men vi är väl medvetna om att vi både behöver kulturens kraft och att vi som politiskt parti också har att stå upp för kulturens roll i samhället.
Ulf Nilsson (FP)
Det stämmer inte. Vi vill höja ambitionerna generellt inom kulturpolitiken och vi vill att kulturen blir ett kärnområde.
Per Lodenius (C)
Kulturen är en viktig fråga, men har tyvärr inte lyfts som en av de viktigaste frågorna i opinionsundersökningar som gjorts bland svenska folket. Det gör också att denna inte lyfts som en central valfråga.
Gunilla Carlsson (S)
Socialdemokraterna prioriterar jobb, utbildning samt välfärdsfrågorna. Vi måste prioritera att alla människor har ett jobb och försörjning, att de får tillgång till utbildning och välfärd. Vi ser kulturen som en central del i välfärdssamhälle. Vi har genom hela oppositionsperioden lagt mer pengar än alliansen på kultur.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Regeringens mål är att Sverige ska vara ett land där alla kan växa och utvecklas – vi talar nu om behovet av ett kunskapslyft för att klara de utmaningar vi står inför. Kultur och bildning är en förutsättning för detta. Jag vill se att kulturella och konstnärliga perspektiv får genomslag inom många samhällsområden och där tycker jag att vi lyckats få ett ökat medvetande. Sverige har, till skillnad från många andra länder, prioriterat kulturen. Europa har genomgått den värsta finansiella krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet. När i princip alla andra länder har tvingast göra stora nedskärningar i sina kulturbudgetar har Sverige faktiskt kunnat inte bara bibehålla, utan öka budgeten. Det är unikt.
3) Vilken kommer att vara den viktigaste kulturpolitiska frågan för ditt parti under nästa mandatperiod?
Lars Ohly (V)
Svårt att bara välja en, när hela kulturpolitiken gått i stå de senaste åren. Men givet förutsättningen så säger jag Kulturskolan. Kulturskolan måste bli obligatorisk för kommunerna och avgifterna till den måste sänkas, på sikt helt tas bort. Barn och ungdomars rätt och möjlighet att själva utöva kultur måste förbättras.
Tina Ehn (MP)
Bibliotekens utveckling, kulturskapares villkor (inklusive scenkonstpensionerna). Samt barn och ungas rätt till kultur i skolan och utbildningssystemet.
Ulf Nilsson (FP)
Om vi ska välja bara en fråga, vill vi satsa på ett läslyft för både barn och vuxna. Förmågan att ta till sig kunskap, analysera information och fatta självständiga beslut grundläggs genom en god läsförmåga. Genom läsning tränas förmågan till perspektivbyten liksom förmågan att hantera kulturella, politiska och etiska skillnader och att ta till sig all slags kultur.
Vi vill också höja ambitionerna för kultur- och musikskolan. Fler ska få fördjupad kunskap och möjlighet till utveckling. Vi vill se nationella riktlinjer och ett nationellt kunskapscentrum för kultur- och musikskolan.
Vi arbetar även för att fler kulturskapare, inklusive musiker, ska få drägliga ekonomiska villkor. Se nedan under svar 5-7.
Per Lodenius (C)
Det viktigaste för Centerpartiet är att alla får möjlighet att ta del av kultur. Vi behöver kulturen för att leva. Vi behöver uppleva kulturen genom alla våra sinnen. Vi behöver alla få kontakt med våra känslor, då utvecklas vi själva och tillsammans med andra. Ett kulturliv där alla är välkomna och kan delta är en viktig kraft för ett samhälle som håller ihop på lång sikt. Det ska inte spela någon roll om man exempelvis har någon funktionsnedsättning, var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk situation man befinner sig i. Kulturen ska finnas till för alla.
Gunilla Carlsson (S)
Vi prioriterar allas rätt att ta del av kultur, särskilt prioriterar vi barn och unga. Vi ser fri entré på statliga museer som en tillgänglighetsreform, liksom stimulansbidraget till kultur- och musikskolor. Vi värnar upphovsrätten då vi ser den som den enskilt viktigaste frågan för kulturskaparna.
Arbetslösheten är hög, den nuvarande regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik. Arbetslösheten bland kulturarbetare är högre än i många andra grupper och många kulturarbetare lämnar kulturarbetsmarknaden. Det är ett enormt slöseri med kraft, energi och talang. Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre.
Kulturskaparna utgör navet i skapandet av kultur. De har ofta dåliga arbetsvillkor och svårare att passa in i de traditionella trygghetssystemen. Vi föreslår höjning av anslaget till scenkonstallianserna.
Stödet för kulturskaparna är dock något som sträcker sig bortom vad som nu går att åstadkomma med tillfälliga anslagsökningar i budgeten. Vi anser också att det är ytterst viktigt att stärka kulturskaparnas avtalsställning när det gäller upphovsrättsfrågorna. Vi socialdemokrater vill utarbeta en strategi som har till syfte att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Att fler barn och unga ska läsa och öka sin läsförståelse är den absolut viktigaste frågan. Statistik visar att barn läser mindre idag, och var fjärde 15-årig pojke saknar grundläggande läsförståelse. Agerar vi inte med krafttag nu kommer vi att ha stora bekymmer framöver. En god läsförståelse är grunden för att kunna ta till sig kunskap. Tillgång till god litteratur och läsning är ytterst en demokratifråga.
4) Behöver Sverige nyskriven konstmusik? Motivera!
Lars Ohly (V)
Ja, självklart. Den kommersiellt gångbara kulturen och musiken klarar sig för det mesta utan kulturpolitisk aktivism. Men bredden och mångfalden som i sin tur inspirerar och influerar all annan musik direkt eller på sikt måste ges förutsättningar att verka och växa.
Tina Ehn (MP)
Ja, det är av betydelse att musik kan få utvecklas (även) experimentellt. Något nytt händer och ifrågasätter förutsägbara ”ramar”. Det oväntade kan ge något nytt till framtiden. Vi behöver konstnärer som bryter ny mark. Alla konstuttryck som idag kan avnjutas på institutionerna har en gång varit ett initiativ från en enskild konstnär. Utan fria konstnärer – ingen kulturell återväxt.
Ulf Nilsson (FP)
Självklart behövs nyskriven konstmusik. Alla konstarter behöver utveckling och förnyelse.
Per Lodenius (C)
Kulturen i Sverige skulle bli rikare av nyskriven konstmusik. Kulturen och konsten befinner sig alltid i en förnyelse, därför är behovet att ompröva, omtolka och nyskapa ständigt aktuellt.
Gunilla Carlsson (S)
Ja, Sverige behöver nyskriven konstmusik på samma sätt som vi behöver ny konst och ny teater. Den nutida konstmusiken verkar i en levande tradition av konstmusik – det är ytterst viktigt att slå vakt om.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Vi ska ha ett levande kulturliv inom samtliga konstarter och genrer. Regeringen har därför lyft fram nyskapande kultur som en kulturpolitisk prioritering. Konstmusiken har ett rikt arv och den klassiska repertoaren kommer nog alltid att vara efterfrågad, men självklart behöver konstformen hela tiden utvecklas, de musikaliska uttrycken förfinas och ny konstnärlig mark brytas. Dessutom är nog publikens mottaglighet för ny musik – även den som kräver mer av sina lyssnare – större än vad många tror. Så ja, visst behöver Sverige nyskriven konstmusik, gärna av kvinnliga tonsättare.
5) På vilket sätt kommer situationen för den samtida konstmusiken att förändras om ni vinner valet?
Lars Ohly (V)
Ingen kulturpolitisk reform utan mer pengar. 1 % av statsbudgeten till kulturen varje år skulle ge cirka 1,7 miljarder mer att fördela till konst och kultur i landet. I detta ryms naturligtvis också bättre förutsättningar för konstmusiken.
Tina Ehn (MP)
Det är förstås inte en enkel fråga att besvara, men då vår ambition är att fler ska få mer kultur i sina liv, och att kulturskapares villkor ska förbättras, så kan det ändå vara något slags svar.
Ulf Nilsson (FP)
Se svar fråga 7.
Per Lodenius (C)
Vi kommer att arbeta för att alla ska få möjlighet att ta del av musik och annan kultur. Det inkluderar även konstmusiken. Vi vill också att ”Skapande skola” ska utvidgas till att omfatta förskola och gymnasium, vilket skulle ge ökade möjligheter för tonsättare av konstmusik att arbeta tillsammans med skolelever för att höja intresset för konstmusik. Centerpartiet vill att samarbetet mellan olika samhällsaktörer ska bli starkare, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för olika kulturformer att utvecklas.
Gunilla Carlsson (S)
Vi vill stärka de fria grupperna och arrangörerna, detta kommer att stärka även den nutida konstmusiken.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Jag har under min tid som minister varit angelägen om att se över och ompröva kulturpolitiken där så är nödvändigt, men också att slå vakt om verksamheter och ersättningssystem som fungerar väl. Vi kommer bland annat att arbeta vidare med Skapande skola och kultursamverkansmodellen, där ju konstmusiken har en given plats.
6) Hur skulle ni vilja åstadkomma bättre arbetsvillkor för konstmusiktonsättare?
Lars Ohly (V)
Framförallt genom att öka antalet arbetstillfällen vilket ska ske genom att nivåerna på anslagen höjs så att anordnare och institutioner kan anlita tonsättare i högre grad.
Tina Ehn (MP)
Vi arbetar med att förstärka kulturskapares arbetsvillkor, där ingår även frågor om trygghetssystem. Vi har även lagt mer resurser i våra budgetförslag till olika åtgärder bland annat mer resurser till musik/teater och dans-alliansen.
Ulf Nilsson (FP)
Se svar fråga 7.
Per Lodenius (C)
Vi vill skapa förutsättningar för konstmusiktonsättare, liksom för andra kulturutövare, att få drägliga livsvillkor och möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. För detta krävs att vi tittar på såväl skatter som villkor för företagande men också anpassningar av samhällets trygghetssystem så att de tar rimlig hänsyn till konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. Ofta har man svårt att kvalificera sig för A-kassa eller sjukförsäkring, vilket gör att man befinner sig i en svår situation om man blir sjuk eller inte har några uppdrag. Detta vill vi se över.
Gunilla Carlsson (S)
Vi vill att alla kulturskapare, inklusive konstmusiktonsättarna, ska ha bra arbetsvillkor, det är därför vi vill stärka kulturskaparnas ställning, se svar fråga 3.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Vi brukar ju från Alliansens håll ofta lyfta fram arbetslinjen och det vill jag göra även här. I grunden handlar det om att orkestrar, konserthus och andra beställer och uppför verk av samtida tonsättare och att man betalar rimlig ersättning för detta. En viktig fråga tror jag är institutionernas arbete med att möta sin publik på nya sätt och nå nya publikgrupper. Sedan är det givetvis viktigt att vi slår vakt om de stipendieordningar som finns och sist, men inte minst, att fler aktörer även utanför den offentliga sfären anlitar och samarbetar med tonsättare.
7) I dag går ca 90-95% av det offentliga musikstödet till institutioner, medan 5-10% går till det fria musiklivet som drar lika många lyssnare. Hur vill ni arbeta för att musikinstitutionerna i högre grad skall integrera frilansande tonsättare och musiker i sin ordinarie verksamhet?
Lars Ohly (V)
Genom nivåhöjning av anslagen till kultur till minst 1 % av statsbudgeten per år skapas utrymme för att fler institutioner kan anlita frilansande musiker och tonsättare.
Tina Ehn (MP)
Vi är väl medvetna om att det fria kulturlivet är oerhört viktigt för hela Sverige. Vi har också avsatt mer resurser än alliansregeringen till det fria kulturlivet. Vi behöver stimulera samverkan mellan institutionerna och de fria konstnärerna. Det kan göras på flera sätt, till exempel genom att rikta stöd till specifika projekt som involverar såväl institutioner som det fria kulturlivet. Det finns ett stort kulturpolitiskt värde av att upplåta de traditionella scenerna till nyskapande konst.
Ulf Nilsson (FP)
Svar fråga 5-7: Många musikskapare är småföretagare och regeringen har gjort många viktiga förenklingar för dem. Mot bakgrund av att nio av tio kulturarbetare har F-skattsedel är det väsentligt att de som egenföretagare nu är garanterade att under de första 24 månaderna få en sjukdomsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar jämförelseinkomsten. Det är viktigt att detta även omfattar småföretagare som startar mindre aktiebolag.
Det är viktigt att i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (klar januari 2015) särskilt uppmärksamma dem som inte har fast anställning eller är kombinatörer, dvs. både anställda och egenföretagare, till exempel många i musikbranschen. Man bör hitta ett system där även oregelbunden inkomst räknas in när det gäller till exempel föräldrapenning och sjukpenning.
Folkpartiet vill bygga ut allianserna inom musik-, konst- och scenområdet. Syftet med alliansmodellen är att utveckla matchning och arbetsförmedling samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Regeringen satsade år 2008 22 miljoner på att bygga ut musikalliansen.
De nya reglerna för scenkonstpensionerna kommer dels att innebära att det finns möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år, dels att medel som frigörs genom övergången till ett nytt pensionssystem kan användas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet.
Per Lodenius (C)
Vi vill se en bredd i institutionernas utbud. Samtidigt så ska politiken inte blanda sig i det direkta innehållet. Vi ska ha en armlängds avstånd från de konstnärliga prioriteringarna.
Gunilla Carlsson (S)
Vi tycker det är viktigt att institutionerna samarbetar med det fria musiklivet och detta är en fråga som vi, om vi vinner valet, vill ta upp en dialog kring.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
På många håll finns önskemål och även behov av ökade offentliga medel – inte minst hos institutionerna. Jag tror inte att det är en väg framåt att omfördela medel från institutionerna till andra aktörer. Vi har dock under min tid som minister gjort flera insatser för att stärka det fria musiklivet. Det stöd till det fria musiklivet som Statens kulturråd fördelar har förstärkts i flera omgångar och de medel som frigjordes i och med nedläggningen av Rikskonserter har kommit det fria musiklivet till del, både via Statens musikverk och via Statens kulturråds bidragsgivning. Vi har inrättat Musikalliansen som ger frilansande musiker en ekonomisk trygghet och vi har även skapat Kulturbryggan som riktar sig till kulturområdet brett, men där det experimentella och nyskapande ska stå i fokus.
Vi har i våra riktlinjer till myndigheter och institutioner förtydligat att man ska samverka med andra – det kvarstår. Däremot tycker jag inte att staten i sin bidragsgivning ska detaljstyra hur denna samverkan ska se ut.
8) Hur vill ni arbeta för att kommuner och regioner enklare skall kunna anlita tonsättare och andra konstnärer i sin ordinarie verksamhet?
Lars Ohly (V)
Med högre anslag till kultur kommer också portföljen till lokala och regionala kulturprojekt bli större. Den som inte inser vikten av höjda anslag kommer heller aldrig att vara trovärdig i strävan efter fler arbetstillfällen för tonsättare och andra konstnärer.
Tina Ehn (MP)
Vi har konsekvent föreslagit mer medel till kultursamverkansmodellen efterhand som fler regioner gått in i den. Modellen får inte bli en modell för neddragningar på kulturområdet utan tvärtom, en modell för att kulturen ska växa. Vi vill gärna uppmuntra samarbete mellan skolan och kulturen, och i vår skolpolitik lyfter vi frågan om kulturens roll för bildning.
Ulf Nilsson (FP)
Vi vill fortsätta bygga ut satsningen Skapande skola, vilket ger elever möjlighet att möta kulturskapare. För oss är det viktigt att alla barn ska få möta de olika konstarterna under sin skoltid. Skapande skola ska därför byggas ut och bli en naturlig del för alla elever, i alla skolor.
Per Lodenius (C)
Vi vill att kulturstöd oftare omprövas så att mer resurser finns för att stödja nya idéer och yttringar inom kulturområdet både nationellt och regionalt. Vi vill också göra det billigare för företag att köpa olika typer av konst och att mer pengar ska avsättas till det regionala kulturlivet.
Gunilla Carlsson (S)
Vi tycker att Skapande skola brister i detta avseende, och vill se över hur Skapande skola arbetar med utövande konstnärer inom alla konstområden.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Kultursamverkansmodellen har givit kommuner och regioner en ökad frihet, men också ett ökat ansvar för hur man hanterar de statliga stöden till kultur. Jag upplever inte att det från statligt håll finns några särskilda hinder för kommuner och regioner att anlita tonsättare och andra konstnärer i sin verksamhet utan som i så många andra sammanhang handlar det om resurser och prioriteringar.
9) Lyssnar du själv på samtida konstmusik? Har du någon favorittonsättare?
Lars Ohly (V)
Jag lyssnar mest på klassiskt och punk/rock, men har också lyssnat på Hans Abrahamsens ”Snö” som var en häftig ljudupplevelse.
Tina Ehn (MP)
Det händer att jag gör, men jag har ingen särskild favorit.
Ulf Nilsson (FP)
Jag tycker dels om jazz att dansa till som New Orleans, men också mera modern jazz, till exempel Nils Landgren och Rigmor Gustafsson. När det gäller klassiskt har jag blandad smak, men lyssnar särskilt gärna på Mozart och Schubert. Jag är tyvärr inte särskilt hemmastadd i modern konstmusik.
Per Lodenius (C)
Vilken musik jag lyssnar på har att göra med i vilket sammanhang och i vilken stämning jag befinner mig i. Där har också samtida konstmusik en klar plats. För mig är det inte viktigt vem som komponerat musiken utan vad musiken ger mig.
Gunilla Carlsson (S)
Jag lyssnar på många olika sorters musik. När det gäller nutida konstmusik, så tycker jag Beata Söderberg Quin är en spännande musiker och tonsättare.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Svårt att peka ut en favorittonsättare men jag har flera gånger fått möjligheter att lyssna till Sven-David Sandström och Karin Rehnqvist.
10) Vilket konstnärligt uttryck kan du personligen inte leva utan?
Lars Ohly (V)
”Utan musik skulle livet vara ett misstag”, Friedrich Nietzsche. Men egentligen kan jag inte vara utan litteratur, teater eller bildkonst heller.
Tina Ehn (MP)
Dans, teater, poesi, musik och att få skapa själv – gärna genom slöjd.
Ulf Nilsson (FP)
Många konstarter är viktiga för mig. Allra störst betydelse har dock litteratur, teater och film. Naturligtvis kan jag inte heller föreställa mig en värld utan musik.
Per Lodenius (C)
Dans! I alla dess former. På scen, på film och egen utförd.
Gunilla Carlsson (S)
Jag tycker om många olika sorters konstnärliga uttryck inom både konst, musik, scenkonst och litteratur. Ska jag nämna något särskilt, så blir det nog scenkonst, och då framförallt teater.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Om litteraturen kan räknas som ett ”konstnärligt uttryck” så blir detta utan tvekan mitt svar! Men det är också känt att jag är en stor operavän!
Text: Jon Asp
Illustrationer: Adam Herlitz